Ursprungligen publicerad på Debatt i Miljömagasinet 51/52, 21 December 2012

Matsäkerhet med agroekologi

Hur kan vi möta en ökad efterfrågan på näringsrik mat i en tid när jordarna säger ifrån? I takt med att klimatförändringarnas härjningar blir alltmer frekventa och ödesdigra stimuleras också jakten på hållbara lösningar. Mirakelmetoder har bejublats och ratats, men ännu tycks den globala miljöspiralen fortsätta sin tveklösa väg ner i avgrunden. Men kanske är det äntligen tid för förändring? Lösningen stavas agroekologi.

Det är knappast något nytt att biologisk mångfald är en förutsättning för att jorden, som vi känner den i dag, ska kunna fortsätta härbärgera mänskligt och animaliskt liv. Det är heller ingen nyhet att vårt industriella förhållningssätt till naturen, där naturvärden oreflekterat räknas om till pengavärden, i rasande fart, oåterkalleligt, förändrar jordens livsvillkor.

Miljöorganisationerna hissade för länge sedan varningsflagg, men det är inte förrän nu som storsamhället sluter upp under samma fana. Först när FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, Olivier de Schutter, i rapporten Agroekologi och rätten till mat konkluderade att ekologiskt jordbruk är en del av lösningen på den globala matkrisen blev domedagsprofetior till fakta.

I den tjugo sidor långa rapporten förklarar de Schutter vinsterna med ekologiskt jordbruk. Bland annat presenteras beräkningar på hur och i vilken omfattning den ekologiska produktionen kan öka. Ett exempel tar avstamp i ett femtiotal ekoprojekt i utvecklingsländer och visar på en genomsnittlig produktionsökning på 80 procent. Andra agroekologiska vinster som förs fram är minskad användning av bekämpningsmedel, ökad matsuveränitet samt reducerat behov av statliga jordbrukssubventioner.

En utav metoderna som de Schutter förespråkar är agroforestry, trädjordbruk. Agroforestry är en jordbruksmetod där träd och grödor samplanteras för att generera ekologiska och ekonomiska mervärden. Metoden är enkel och ger konkreta resultat i form av mat, bränsle, foder, förbättrad jordmån samt ökade inkomster. Förklaringen är ett helhetstänk där träd och grödor tillvaratas på bästa sätt.

Agroforestry-metoden har ännu inte fått någon större spridning i den industrialiserade världen, men i delar av Afrika blir fenomenet all vanligare. En av aktörerna är den svenska biståndsorganisationen Vi-skogen. Organisationen har sedan 80-talet arbetat med fattigdomsbekämpning i regionen kring Victoriasjön. Först genom trädplantering, men allteftersom har fokus alltmer riktats mot Agroforestry. Genom att förse småbönder med adekvat kunskap om träd och grödors funktioner och synergieffekter ges bönderna möjligheten att själva styra sin produktion.

"Vi-skogen rådde oss att ställa om från uthyrning av bostäder till äggproduktion. Rummen är nu hem till 250 värpande höns och våra inkomster har ökat från 7 000 Ush/månad till 22 000 Ush/dag" berättade småbrukaren Nuhu Musisi.

I en del av världen där hiv/aids-prevalensen är mellan 2,9 procent (Rwanda) och 6,5 procent (Uganda) har metoden visat sig vara extra gynnsam. Genom att välja grödor som är mindre arbetsintensiva och producera sin egen ved kan arbetsbelastning och utgifter minimeras. Pengarna finansierar livsviktiga mediciner och jordbruket står inte och faller med en frisk kropp.

Likväl är omställningen ännu bara i sin linda och mycket tyder på att den industrialiserade världen in i det sista kommer att arbeta efter principen "business as usual". En omställning till ett ekologiskt jordbruk innebär slutet på den moderna tidens oansvariga resursutnyttjande. Ett helt nytt ekonomiskt system skulle vara oundgängligt.

Ett där potatisens, purjolökens och persiljans verkliga pris tas med i beräkningen. Ett där nya värden skapas. Statistiken talar sitt tydliga språk - en förändring är inte bara nödvändig utan också möjlig.

Agnes Lanker
Uganda

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share