Ursprungligen publicerad på Debatt i Miljömagasinet 48, 30 November 2012

Demokrati ur spel

När jag gick i gymnasiet på 1950-talet fick vi lära oss att Sverige är en demokrati. Det innebär, stod det i Svensk samhällslära, att en riksdag, bestående av representanter från hela landet och alla partier med över fyra procent av röstetalet, fattar beslut i frågor som rör hela riket.

Regeringen lägger förslag som bereds i olika utskott innan de föreläggs i riksdagen. De flesta partierna ingår i två block, som bereds i olika utskott innan de föreläggs riksdagen, eftersom Sverige regeras av det block som vann valet och de flesta riksdagsmän alltså tillhör detta block.

Om vi, som fallet är för närvarande, i riksdagen har ett parti som inte ingår i något av blocken, kan det bli mer komplicerat. Sverigedemokraterna (SD) är representerat i riksdagen och brukar i de flesta fall rösta med den borgerliga alliansen. Det är när de stöder vänsterblocket som det kan uppstå problem. Då får vänsterblocket, "de rödgröna", majoritet och regeringsförslaget faller. Regeringen får då i uppdrag av riksdagen att "återkomma med sitt förslag" (som det heter på riksdagsspråk) om hur de rödgrönas krav ska kunna genomföras.

Detta hände nyligen då de rödgröna krävde stopp för fortsatt privatisering och konkurrensutsättning av underhållet på järnvägen. SD stödde de rödgröna, som byggde sin argumentering på att expertis gick förlorad då nya oerfarna småföretag genom billiga anbud ofta tog över underhållet från det statliga Infranord (tidigare Banverket Produktion).

Detta ökar dödsolyckorna på banorna, då de nya banarbetarna hade sämre skyddsförmåga. Och eftersom entreprenören fått anbudet genom att lämna ett billigt anbud, görs bara det nödvändigaste underhållet, vilket till exempel ligger bakom den usla vinterberedskapen vi sett på senare år. SD röstade därför med oppositionen.

Vi som sett farorna med privatiseringen av underhållet gladdes åt att - som vi trodde - Trafikverket genom Infranord skulle återta allt banunderhåll. Men i stället gick Trafikverkets VD, Gunnar Malm, ut offentligt och hävdade att detta vore farligt. Vi skulle förlora expertis, påstod han. Han hade alltså samma argument som oppositionen men använde det för att stödja regeringens politik!

Infrastrukturministern, Catharina Elmsäter-Swärd, var inte sen att utnyttja situationen. Hon uttalade sig i pressen och sa att hon oroade sig för järnvägens framtid om man genomförde riksdagsbeslutet. Regeringen "återkom därför med förslag" som gick ut på att fortsätta med privatiseringen.

Regeringen fronderar alltså mot riksdagens beslut. Rent ut sagt: den struntar i majoriteten! Sveriges författning är därmed satt ur funktion. Riksdagen är maktlös. Är det längre meningsfullt att avlöna och betala reseersättningar till flera hundra riksdagsmän?

Vi har tydligen fått ministerstyre. Detta kunde möjligen tolereras, om alliansen vid senaste valet haft en stor majoritet. Men nu är den på grund av SD:s inträde i riksdagen en minoritetsregering. Därtill har opinionsinstitut sedan flera månader bekräftat att de rödgröna numera är i majoritet inom väljarkåren. Därför borde regeringen ligga lågt i stället för att missbruka sin makt.

Thomas Görling
Uddevalla

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share