![]() Ursprungligen publicerad på Debatt i Miljömagasinet 40, 5 Oktober 2012 SJ får inte utkräva böter För flera år sedan skrev jag i Järnvägsfrämjandets tidning Klart Spår en artikel betitlad "Varför vill inte SJ sälja biljetter?" Tyvärr fick jag inget svar på frågan. SJ har fortsatt dra in personal på allt fler stationer. Man påstår att biljettautomaterna blivit allt mer populära. Inte att undra på, när det inte finns någon annan möjlighet att köpa biljett på de flesta stationerna! Många kan inte hantera biljettautomaterna, och vid köer framför dessa kan den bakre delen av kön råka i tidsnöd. Allt fler beställer visserligen resor på internet, men SJ får inte utgå från att alla människor har tillgång till internet. Men man kan ju ringa efter biljetter? Ja, vill man sitta i kö upp till en halvtimme och betala kostnaden för väntetiden, men hur många står ut med det? Dessutom får man betala en extra summa för att man understår sig att besvära SJ:s telefonväxel. Många har därför hittills valt att köpa biljetten på tåget. Men se det passar inte heller SJ. Från den 15 november tar SJ ut en straffavgift på 1200 kronor för den servicen. Åker man snabbtåg kostar det ytterligare 700 kronor. Man motiverar avgiften med att SJ slutar sälja biljetter på tågen. För att ?lära? resenärerna att skaffa biljetter i god tid inför man dessa så kallades straffavgifter. Detta är samma mentalitet som präglar tonåringar, som börjat "straffa ut" yngre pojkar genom att ta deras mobiler och begära en summa för att lämna tillbaka dem. I Sverige är det mig veterligen endast domstolar som får utdöma böter. Länsbolagens kontrollanter tar visserligen ut en tresiffrig så kallad kontrollavgift av dem som inte kan visa giltigt färdbevis, men fyrsiffriga belopp kan inte motiveras med detta. SJ har här påtagit sig en olaglig rätt till, att utan rannsakning i advokats närvaro utdöma böter. Jag är övertygad om att resenärer som råkar ut denna "avgift" blir en förlorad kund. SEKO varnar till och med för risken att SJ-personal kan utsättas för våld från drabbade resenärer. Dessa anser sig ofta ha rätt att kräva att tågmästarna "ser mellan fingrarna" på uppenbart orimliga regler. Vad motiverar en så drastisk åtgärd? Det kan ju knappast vara oron för att tågmästarna blir rånade. Tågmästaren ska uppenbarligen även i fortsättningen hantera fyrsiffriga belopp. Enligt TT är det emellertid bara en procent av biljetterna som säljs på tåget. Motiverar det verkligen så kraftiga åtgärder? SJ:s chefer borde gå en kurs i kundservice. Där kan de lära sig att visa respekt för resenärerna istället för den föråldrade uniformsmentalitet som åter börjat prägla SJ. Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt
svar till: |
|
Kontakt:
Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm |