Ursprungligen publicerad på Debatt i Miljömagasinet 17, 27 April 2012

Om Slussen och staden

Foto: Maximilian Björsten

Tisdagen den 17 april ordnade föreningen Bevara Slussen en träff i ABF-huset i Stockholm. Peter Frisk visade bilder och berättade om sin syn på hur man kan bevara, rekonstruera och modernisera Slussen alltiett och på ett bättre sätt än vad som är på gång.

Vi var cirka 25 intresserade närvarande. Medelåldern bedömer jag till ungefär 70 år. Vi saknade den Nelson Mandela, som i sin ungdom satt hos byns äldste och sög visdom ur deras tankegångar, medan han mognade till sin framtida insats för bevarandet av sina likar.

Och det kanske sätter fingret på den ömma punkten, när det handlar om stadens vidare öden, i den mån utvecklingen kan styras av människors organiserande förmåga.

Att döma av andan på Slussenmötet har vi att välja mellan en mysig återgång till ett 1900-talsliv som inte längre existerar med pittoreska tuff-tuff-tåg längs med vattnet, skyddande cykelräcken, ljusa väntsalar och stora ytor för promenerande mobilbefriade människor å ena sidan och å andra sidan en science-fictionvärld av byggnadskomplex utan plats för något annat än byte av pengar och varor mellan osynliga individer, drunknande i de materiella massorna av cement, sten, tegel, järn.

Staden är inte bilens hem, men den är inte heller ängens och åkerns omgivning. Staden är en chans till personkontakter, både i rum och i tid. Därför tycker jag att Slussen framförallt borde utökas med ett antikvariskt bibliotek.

Lilian Goldberg
Stockholm

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share