{"id":8785,"date":"2019-04-12T10:12:59","date_gmt":"2019-04-12T08:12:59","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=8785"},"modified":"2019-04-12T10:17:05","modified_gmt":"2019-04-12T08:17:05","slug":"gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/","title":{"rendered":"Gammelskog – kols\u00e4nka och biologisk m\u00e5ngfald"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tGamla skogar lagrar mer kol \u00e4n unga och urskogarna hyser en stor biologisk m\u00e5ngfald. Men skogens v\u00e4rde respekteras inte alltid. Enligt en rapport har Sveaskog avregistrerat skyddsv\u00e4rd skog f\u00f6r att kunna avverka den.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tVi m\u00e5ste l\u00e4ra oss att bruka skogen utan att f\u00f6rbruka dess ekosystem, menar Sebastian Kirppu (med en lavskrika i handen).
\nFoto: Helena Bj\u00f6rnstr\u00f6m \t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Gammelskog - kols\u00e4nka och biologisk m\u00e5ngfald<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tGamla skogar lagrar mer kol \u00e4n unga och urskogarna hyser en stor biologisk m\u00e5ngfald. Men skogens v\u00e4rde respekteras inte alltid. Enligt en rapport har Sveaskog avregistrerat skyddsv\u00e4rd skog f\u00f6r att kunna avverka den.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

L\u00e4nsstyrelsens f\u00f6rvaltare p\u00e5 Fulufj\u00e4llets Nationalpark,\nskogsbiolog och artexpert Sebastian Kirppu st\u00e5r upp f\u00f6r hela skogen. <\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Skogar \u00e4r inte bara tr\u00e4d och vedvolym som skogsn\u00e4ringen\n\u00f6verallt i v\u00e4rlden, men mest i Sverige och Finland p\u00e5st\u00e5r. Skog \u00e4r ett levande\nekosystem inr\u00e4knat ocks\u00e5 svamparna, som viktigaste organismgrupp. De hj\u00e4lper\ntr\u00e4den att ta upp energi och vatten fr\u00e5n marken och att bryta ner organiskt\nmaterial (ved, blad, barr, djur med mera), som sedan blir humus, jord och\nn\u00e4ring i skogsmarken, s\u00e4ger han till Milj\u00f6magasinet.<\/o:p><\/span><\/p>

Enligt Kirppu lagras<\/span><\/b> kol i marken tack\nvare svampar som finns d\u00e4r och ju \u00e4ldre en skog \u00e4r desto st\u00f6rre blir kollagret.\nDen st\u00f6rsta klimatnyttan g\u00f6r allts\u00e5 de gamla naturskogarna, som har b\u00e5de stora\nkollager i skogsmarken och tr\u00e4den, samtidigt som de har en rik biologisk\nm\u00e5ngfald.<\/o:p><\/span><\/p>

Han menar att vi m\u00e5ste l\u00e4ra oss att bruka skogen utan att\nf\u00f6rbruka dess ekosystem s\u00e5 som vi g\u00f6r i dag och har gjort i 60-70 \u00e5r i Sverige\noch Finland. V\u00e5ra b\u00e5da l\u00e4nder \u00e4r bland de v\u00e4rsta l\u00e4nderna n\u00e4r det kommer till\natt ta milj\u00f6h\u00e4nsyn i skogsbruket och de som har sk\u00f6vlat sitt egna\nskogsekosystem mest under det sista halvseklet. Vi har omkring tio procent kvar\nav v\u00e5ra gamla ursprungliga skogar. J\u00e4mf\u00f6rt med Amazonas som har runt 83 procent\nav sin ursprungliga skog kvar eller Borneo som har omkring 30 procent kvar av\ndensamma.<\/o:p><\/span><\/p>

Skogsmaskinf\u00f6raren<\/span><\/b> Jim Bj\u00f6rklund sade\nifr\u00e5n n\u00e4r Weda Skog ville att han skulle avverka skog mellan Idre och S\u00e4rna i\ndet han bed\u00f6mde som en nyckelbiotop. D\u00e5 fick han sparken. Bj\u00f6rklund ber\u00e4ttar\nf\u00f6r tidningen Sveriges Natur, (Naturskyddsf\u00f6reningens medlemstidskrift 2 April\n2019) att han genom kurser k\u00e4nde igen den grovbarkiga gamla skogen. Han\nuppskattade att tr\u00e4den var mellan 200 och 300 \u00e5r gamla. Weda Skog ville att han\nskulle hugga \u00e4nd\u00e5. Men han v\u00e4grade, och kontaktade d\u00e5 Skogsstyrelsen som inte\nhittade n\u00e5gon avverkningsanm\u00e4lan. Weda bad honom d\u00e5 att inte kontakta\nSkogsstyrelsen igen.<\/o:p><\/span><\/p>

Enligt Wedas vd Erik Andersson, s\u00e5 \u00e4r detta olika\nmissf\u00f6rst\u00e5nd. <\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Vi har hyfsad koll p\u00e5 naturv\u00e4rden och v\u00e5rt eget\ncertifikat. Skogen st\u00e5r kvar med en anteckning om kontroll innan avverkning. Vi\n\u00e4r tacksamma om folk hj\u00e4lper oss med upplysningar, s\u00e4ger han. <\/o:p><\/span><\/p>

Enligt Bj\u00f6rklund \u00e4r certifieringen bara ett spel f\u00f6r\ngallerierna. <\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Som entrepren\u00f6r m\u00e5ste man kosta p\u00e5 sig utbildning, men\ns\u00e4ger man n\u00e5got s\u00e5 \u00e5ker man, s\u00e4ger Bj\u00f6rklund.<\/o:p><\/span><\/p>

Att Sveaskog avregistrerat skyddsv\u00e4rd skog f\u00f6r att kunna\navverka den framg\u00e5r i en ny rapport, \u201dNaturskogarna som hotas av staten\u201d. Det\n\u00e4r ett samarbete mellan f\u00f6reningen Skydda Skogen och Greenpeace. Rapporten\nbygger p\u00e5 inventeringar gjorda sommaren 2018 i n\u00e5gra av Sveaskogs avregistrerade\nnyckelbiotoper.<\/o:p><\/span><\/p>

Elin G\u00f6tmark,<\/span><\/b> rapportf\u00f6rfattare och\ntalesperson f\u00f6r Skydda Skogen s\u00e4ger:<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Resultaten fr\u00e5n v\u00e5r inventering \u00e4r orov\u00e4ckande.\nSveaskog avregistrerar nyckelbiotoper med h\u00f6ga naturv\u00e4rden, det framg\u00e5r\ntydligt. Vi vet ocks\u00e5 att de avregistrerat m\u00e5nga nyckelbiotoper som vi ocks\u00e5\ntror har stora naturv\u00e4rden, ut\u00f6ver de vi inventerat. Sveaskogs arbetss\u00e4tt\nf\u00f6rsv\u00e5rar avsev\u00e4rt Sveriges m\u00f6jligheter att n\u00e5 milj\u00f6m\u00e5let \u201cLevande skogar\u201d.\n(K\u00e4lla: Natursidan.se)<\/o:p><\/span><\/p>

Kirppu tipsar om boken Skyddsv\u00e4rd skog \u2013 Naturv\u00e5rdsarter och andra kriterier f\u00f6r\nnaturv\u00e4rdesbed\u00f6mning<\/i>, som utkommer i maj 2019 av Skogsstyrelsen,  Boken beskriver k\u00e4rlv\u00e4xter, mossor, lavar och\nsvampar som kan anv\u00e4ndas som praktiska verktyg och indikatorer p\u00e5 skyddsv\u00e4rd\nskog. Dessutom ges beskrivningar av olika biotoper och deras sk\u00f6tselbehov.<\/o:p><\/i><\/span><\/p>

\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n

<\/o:p><\/span><\/i><\/b><\/p><\/p>

Anna\nHenriksson<\/o:p><\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gamla skogar lagrar mer kol \u00e4n unga och urskogarna hyser en stor biologisk m\u00e5ngfald. Men skogens v\u00e4rde respekteras inte alltid.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":8848,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[15,11,4,29],"tags":[],"yoast_head":"\nGammelskog - kols\u00e4nka och biologisk m\u00e5ngfald - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Gammelskog - kols\u00e4nka och biologisk m\u00e5ngfald - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Gamla skogar lagrar mer kol \u00e4n unga och urskogarna hyser en stor biologisk m\u00e5ngfald. Men skogens v\u00e4rde respekteras inte alltid.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-04-12T08:12:59+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-04-12T08:17:05+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"960\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"720\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"4 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/\",\"name\":\"Gammelskog - kols\u00e4nka och biologisk m\u00e5ngfald - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-04-12T08:12:59+00:00\",\"dateModified\":\"2019-04-12T08:17:05+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Gammelskog – kols\u00e4nka och biologisk m\u00e5ngfald\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\",\"name\":\"Bengt Ljunggren\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Gammelskog - kols\u00e4nka och biologisk m\u00e5ngfald - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Gammelskog - kols\u00e4nka och biologisk m\u00e5ngfald - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Gamla skogar lagrar mer kol \u00e4n unga och urskogarna hyser en stor biologisk m\u00e5ngfald. Men skogens v\u00e4rde respekteras inte alltid.","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-04-12T08:12:59+00:00","article_modified_time":"2019-04-12T08:17:05+00:00","og_image":[{"width":960,"height":720,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Bengt Ljunggren","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Bengt Ljunggren","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"4 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/","name":"Gammelskog - kols\u00e4nka och biologisk m\u00e5ngfald - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-04-12T08:12:59+00:00","dateModified":"2019-04-12T08:17:05+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/04\/12\/gammelskog-kolsanka-och-biologisk-mangfald\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Gammelskog – kols\u00e4nka och biologisk m\u00e5ngfald"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8","name":"Bengt Ljunggren","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-2hH","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg",960,720,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg",960,720,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg",960,720,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3-300x225.jpg",300,225,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg",800,600,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg",960,720,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg",960,720,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg",150,113,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3.jpg",800,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3-960x480.jpg",960,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/MM1915s3-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Bengt Ljunggren","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a>","rttpg_excerpt":"Gamla skogar lagrar mer kol \u00e4n unga och urskogarna hyser en stor biologisk m\u00e5ngfald. Men skogens v\u00e4rde respekteras inte alltid.","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8785"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8785"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8785\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8848"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8785"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8785"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8785"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}