{"id":6542,"date":"2019-03-15T14:46:43","date_gmt":"2019-03-15T13:46:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=6542"},"modified":"2019-03-15T16:02:29","modified_gmt":"2019-03-15T15:02:29","slug":"en-ny-syn-pa-naturens-varde","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/","title":{"rendered":"En ny syn p\u00e5 naturens v\u00e4rde"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tI jakten p\u00e5 de svenska milj\u00f6m\u00e5len anv\u00e4nder Sverige i \u00f6kande grad enbart ekonomiska v\u00e4rderingsmetoder. FN:s organ f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald IPBES \u00e4r kritisk och vill att Sverige ocks\u00e5 tar in den sociala dimensionen, till exempel r\u00e4ttvisefr\u00e5gorna.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tBes\u00f6kare i Ledband i nationalparken Bj\u00f6rnlandet i syd\u00f6stra Lappland.
\nFoto: Patrick Tr\u00e4g\u00e5rdh \/ L\u00e4nsstyrelsen\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

En ny syn p\u00e5 naturens v\u00e4rde<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tI jakten p\u00e5 de svenska milj\u00f6m\u00e5len anv\u00e4nder Sverige i \u00f6kande grad enbart ekonomiska v\u00e4rderingsmetoder. FN:s organ f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald IPBES \u00e4r kritisk och vill att Sverige ocks\u00e5 tar in den sociala dimensionen, till exempel r\u00e4ttvisefr\u00e5gorna.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

V\u00e4rdet av en strand\u00e4ngs artrikedom och\nkulturarv: 4000 kronor per hektar och \u00e5r. V\u00e4rdet av en sl\u00e5tter\u00e4ng: sex g\u00e5nger\ns\u00e5 mycket. De svenska myndigheternas gemensamma milj\u00f6prisdatabas ger eleganta\nsvar om naturens betydelse f\u00f6r m\u00e4nniskan. Databasen ska g\u00f6ra det l\u00e4ttare att p\u00e5\nett enhetligt s\u00e4tt v\u00e4ga in milj\u00f6effekter i analyser av styrmedel, \u00e5tg\u00e4rder och\nprojekt.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Den anv\u00e4nds flitigt av de myndigheter som\nofta beh\u00f6ver v\u00e4ga nytta mot kostnader, s\u00e4ger Johanna Farelius, chef f\u00f6r\nsamh\u00e4llsekonomienheten p\u00e5 Naturv\u00e5rdsverket.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 S\u00e4rskilt p\u00e5 jordbrukssidan verkar den vara\nviktig n\u00e4r det st\u00e5r och v\u00e4ger mellan hur olika \u00e5tg\u00e4rder eller olika\nproblemomr\u00e5den ska prioriteras. <\/o:p><\/span><\/p>

Naturv\u00e5rdsverket har i<\/span><\/b>\nuppdrag att utveckla anv\u00e4ndningen av samh\u00e4llsekonomisk analys i\nmilj\u00f6m\u00e5lsarbetet, och den p\u00e5g\u00e5ende uppbyggnaden av milj\u00f6prisdatabasen \u00e4r en\nviktig del i detta.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Analyserna ska f\u00e5 mer tyngd genom siffror\nsom \u00e4r vetenskapligt f\u00f6rankrade och samst\u00e4mmiga mellan myndigheter, menar\nJohanna Farelius.<\/o:p><\/span><\/p>

Men FN:s panel f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald, IPBES,\nvill se en helt annan utveckling.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Man vill komma ifr\u00e5n dominansen av\nekonomisk v\u00e4rdering och i st\u00e4llet hitta s\u00e4tt att l\u00e4nka ihop olika s\u00e4tt att\nv\u00e4rdera, s\u00e4ger Marie Stenseke, medordf\u00f6rande f\u00f6r IPBES vetenskapliga\nledningsgrupp.<\/o:p><\/span><\/p>

F\u00f6r att \u00e5stadkomma detta lanserade IPBES i\nfjol begreppet \u201dnaturens bidrag till m\u00e4nniskor\u201d som en breddning av synen p\u00e5\nnaturen som producent av ekosystemtj\u00e4nster. IPBES medger att begreppet\nekosystemtj\u00e4nster hj\u00e4lpt ekonomer och ekologer att driva h\u00e5llbarhetsagendan\nfram\u00e5t, s\u00e4rskilt genom FN:s Millennium Ecosystem Assessment, en global\nkartl\u00e4ggning av ekosystemens tillst\u00e5nd och betydelse som publicerades 2005. Men\nbegreppet har misslyckats med att involvera andra samh\u00e4llsvetenskaper och\nhumaniora, liksom ursprungsbefolkningar och lokala perspektiv, menar IPBES.\nD\u00e4rf\u00f6r har h\u00e4nsynen till naturens kulturella betydelse och r\u00e4ttvisefr\u00e5gor\nsl\u00e4pat efter.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Det har varit en v\u00e4ldigt het debatt, s\u00e4ger\nCecilia Lindblad, kontaktperson f\u00f6r IPBES p\u00e5 Naturv\u00e5rdsverket.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Forskarna som initierade\nekosystemtj\u00e4nstbegreppet har varit v\u00e4ldigt arga. De tycker att i begreppet s\u00e5\nfinns det h\u00e4r med traditionell lokal kunskap och m\u00e4nniskans kulturella relation\ntill naturen redan med.<\/o:p><\/span><\/p>

Men n\u00e4r tidskriften Nature i augusti i fjol\nbeskrev kontroversen som \u201dslaget om den biologiska m\u00e5ngfaldens sj\u00e4l\u201d, gick\nrepresentanter f\u00f6r b\u00e5da l\u00e4gren i taket.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Det blev flera inl\u00e4gg efter\u00e5t: \u201dNej men, vi\n\u00e4r ju f\u00f6renade f\u00f6r att r\u00e4dda arterna!\u201d S\u00e5 de som tog stryk mest var\nvetenskapsjournalisterna p\u00e5 Nature, s\u00e4ger Marie Stenseke. <\/o:p><\/span><\/p>

Men hon \u00e4r<\/span><\/b> inte\nn\u00f6jd med det svenska mottagandet av IPBES syns\u00e4tt p\u00e5 naturens betydelse f\u00f6r\nm\u00e4nniskan, som presenterades i en artikel i tidskriften Science i januari i\nfjol.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Det var roligt n\u00e4r den kom, den h\u00e4r\nartikeln. Jag samverkar mycket med Naturv\u00e5rdsverket n\u00e4r det handlar om IPBES.\nPl\u00f6tsligt var de tysta i en vecka efter att artikeln kom, f\u00f6r de hade v\u00e4l inte\nr\u00e4knat med att vi skulle f\u00e5 ett Science-genomslag, skrattar hon.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Det var som att tysta ned det h\u00e4r. I\nst\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka l\u00e4gga filten \u00f6ver s\u00e5 kunde vi v\u00e4l ha haft en\ndiskussion. Det hade jag kunnat \u00f6nska att Naturv\u00e5rdsverket gjort, och jag\nhoppas att det kanske kommer. Vi beh\u00f6ver en \u00f6ppen diskussion nationellt. Att\nbyta begrepp \u00e4r en tydlig markering att nu \u00e4r det n\u00e5got annat \u00e4n den\ndominerande synen som g\u00e4ller. F\u00f6r \u00e4ven om det funnits en \u00f6ppnare syn inom\nbegreppet ekosystemtj\u00e4nster s\u00e5 \u00e4r det inte korrekt att s\u00e4ga att den anv\u00e4nds i\nSverige. Och \u00e4ven om man inte vill byta begrepp s\u00e5 beh\u00f6ver man t\u00e4nka: \u00c4r vi\ntillr\u00e4ckligt breda? Tar vi in det h\u00e4r som vetenskapsv\u00e4rlden \u00e4r \u00f6verens om, att\nman m\u00e5ste inrymma olika s\u00e4tt att v\u00e4rdera?<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Vi har inte medvetet lagt n\u00e5gon filt \u00f6ver.\nMen p\u00e5 universitetet s\u00e5 har man en annan tidsram. D\u00e4r m\u00e5ste man skynda sig,\nannars f\u00e5r man inga fler anslag. P\u00e5 en myndighet fungerar det inte s\u00e5. H\u00e4r\nm\u00e5ste allting f\u00f6lja sin ordning, svarar Cecilia Lindblad.<\/o:p><\/span><\/p>

Hon h\u00e5ller dock med om att det beh\u00f6vs en\nbredare syn:<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Syftet \u00e4r j\u00e4tteviktigt. Men jag tycker \u00e4nd\u00e5\natt vi ska bibeh\u00e5lla begreppet ekosystemtj\u00e4nster som namn, f\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 v\u00e4l\ninarbetat. Nu i alla fall. Och sedan kanske betona, n\u00e4r vi pratar om det, att\nvi \u00e4ven har mjuka v\u00e4rden; vi kan inte v\u00e4rdera allting i monet\u00e4ra summor.\nEftersom Naturv\u00e5rdsverket ger v\u00e4gledning och r\u00e5d till kommuner och\nl\u00e4nsstyrelser, s\u00e5 k\u00e4nner vi ett ansvar f\u00f6r att g\u00f6ra det s\u00e5 l\u00e4tt och s\u00e5 bra som\nm\u00f6jligt f\u00f6r dem, f\u00f6r att de ska forts\u00e4tta jobba med sina satsningar. Och d\u00e5\nk\u00e4nns det som att det blir mer r\u00f6rigt om vi s\u00e4ger: Nu heter det naturens bidrag\ntill m\u00e4nniskor i st\u00e4llet. Och s\u00e5 betyder det kanske n\u00e4stan samma sak.<\/o:p><\/span><\/p>

Har allts\u00e5 IPBES \u00e5teruppfunnit hjulet? Marie\nStenseke nyanserar budskapet:<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 IPBES s\u00e4ger inte att\nekosystemtj\u00e4nstbegreppet eller ekonomisk v\u00e4rdering inte ska finnas, men man ska\nt\u00e4nka p\u00e5 flera s\u00e4tt. Handlar det om rena exploaterings\u00e4renden s\u00e5 kan det vara\nl\u00e4ttare att \u00f6vertyga med krassa siffror p\u00e5 ekosystemtj\u00e4nster. Men det \u00e4r inte\none-size-fits-all, s\u00e5 som begreppet har hanterats. D\u00e5 \u00e4r det risk att man\nlikriktar landskapet. Man siktar in sig p\u00e5 det man kan m\u00e4ta, och missar det som\n\u00e4r sv\u00e5rm\u00e4tt, och framf\u00f6r allt att vi m\u00e4nniskor ser och v\u00e4rderar naturen kring\noss p\u00e5 olika s\u00e4tt. Det leder l\u00e4tt till att folklig f\u00f6rankring och f\u00f6rst\u00e5else\nf\u00f6rbises, och d\u00e5 riskeras diversiteten som vi kanske vill ha egentligen.<\/o:p><\/span><\/p>

P\u00e5 fr\u00e5gan om<\/span><\/b> hur\nNaturv\u00e5rdsverket hanterar uppdragen att utveckla de samh\u00e4llsekonomiska\nanalyserna i milj\u00f6m\u00e5lsarbetet och samtidigt vara kontaktmyndighet f\u00f6r IPBES,\nsvarar Cecilia Lindblad:<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Jag tror inte att vi har kommit s\u00e5 l\u00e5ngt\natt det g\u00e5r ihop d\u00e4r \u00e4nnu. Det finns en del att g\u00f6ra d\u00e4r, absolut. Men det tar\ntid \u2013 \u00e5r \u2013 innan man verkligen ser att det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5gonting som man faktiskt\nborde ta in, den h\u00e4r breddningen mot de mjuka kunskaperna i sammanhanget. Hela\nv\u00e5r f\u00f6rvaltningsorganisation, den tar sin tid. Och det \u00e4r v\u00e4l bra p\u00e5 ett s\u00e4tt,\natt man inte kastas som ett l\u00f6v i vinden efter nyheter och sedan faller ner.<\/o:p><\/span><\/p>

Johanna Farelius ser, liksom IPBES, ett behov\nav att fokusera mer p\u00e5 r\u00e4ttvisefr\u00e5gor:<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Vi beh\u00f6ver f\u00e5 med inte bara milj\u00f6- och\nnaturv\u00e4rden utan \u00e4ven den sociala kontexten i v\u00e5ra samh\u00e4llsekonomiska analyser.\nVi fokuserar alltmer p\u00e5 att jobba mot FN:s h\u00e5llbarhetsm\u00e5l, Agenda 2030, d\u00e4r man\nf\u00f6rs\u00f6ker inkludera flera dimensioner av m\u00e4nsklig v\u00e4lf\u00e4rd. Och det h\u00e4r \u00e4r sv\u00e5rt.\nDet \u00e4r l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort. Men vi ser alltmer att f\u00f6r att f\u00e5 till\nf\u00f6r\u00e4ndringar s\u00e5 m\u00e5ste vi skapa social acceptans f\u00f6r dem, s\u00e5 att de h\u00e5ller i\nl\u00e4ngden. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad det inneb\u00e4r s\u00e5 m\u00e5ste vi samverka med andra\nmyndigheter som har ansvar f\u00f6r olika sociala fr\u00e5gor, ut\u00f6ver myndigheterna inom\nmilj\u00f6m\u00e5lssystemet.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Sverige sitter fast i milj\u00f6m\u00e5len, s\u00e4ger\nMarie Stenseke. <\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 De \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n inget. Men nu beh\u00f6ver vi bredda t\u00e4ltet, och d\u00e5 t\u00e4nker\njag att IPBES hj\u00e4lper till i \u00f6verg\u00e5ngen mot att jobba utifr\u00e5n Agenda 2030.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Jag tror att den globala rapporten som\nkommer i maj kommer att h\u00f6ja intresset f\u00f6r IPBES, s\u00e4ger Cecilia Lindblad och\navslutar:<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013 Vi vill att IPBES ska bli lika k\u00e4nt som\nIPCC. S\u00e5 \u00e4r det inte idag. Om man kollar med n\u00e5gon, vem som helst, vad IPBES\n\u00e4r: \u201dEn ny matr\u00e4tt, eller?\u201d <\/o:p><\/span><\/p>

Kristofer\nDittmer<\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Kristofer Dittmer<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\u00e4r\nfrilansskribent och ekologisk\nekonom. Han har forskat\nom lokala valutor och\npenningreform och arbetat\nmed makroekonomisk\npolicyanalys, allt ur ett\nomst\u00e4llningsperspektiv.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Fakta: IPBES<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

IPBES (Intergovernmental science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) \u00e4r den biologiska m\u00e5ngfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC. IPBES grundades 2012 och har 132 medlemsl\u00e4nder. Inom IPBES arbetar cirka 1 300 experter med att sammanst\u00e4lla kunskap om tillst\u00e5ndet f\u00f6r v\u00e4rldens biologiska m\u00e5ngfald och ekosystem, deras betydelse f\u00f6r m\u00e4nniskan och hur de kan bevaras f\u00f6r framtiden. Den 6 maj v\u00e4ntas IPBES f\u00f6rsta globala rapport off entligg\u00f6ras. www.ipbes.net<\/a><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I jakten p\u00e5 de svenska milj\u00f6m\u00e5len anv\u00e4nder Sverige i \u00f6kande grad enbart ekonomiska v\u00e4rderingsmetoder. FN:s organ f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald IPBES<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":6597,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[14,5,11],"tags":[],"yoast_head":"\nEn ny syn p\u00e5 naturens v\u00e4rde - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"En ny syn p\u00e5 naturens v\u00e4rde - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"I jakten p\u00e5 de svenska milj\u00f6m\u00e5len anv\u00e4nder Sverige i \u00f6kande grad enbart ekonomiska v\u00e4rderingsmetoder. FN:s organ f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald IPBES\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-03-15T13:46:43+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-03-15T15:02:29+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"445\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"8 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/\",\"name\":\"En ny syn p\u00e5 naturens v\u00e4rde - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-03-15T13:46:43+00:00\",\"dateModified\":\"2019-03-15T15:02:29+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"En ny syn p\u00e5 naturens v\u00e4rde\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\",\"name\":\"Bengt Ljunggren\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"En ny syn p\u00e5 naturens v\u00e4rde - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"En ny syn p\u00e5 naturens v\u00e4rde - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"I jakten p\u00e5 de svenska milj\u00f6m\u00e5len anv\u00e4nder Sverige i \u00f6kande grad enbart ekonomiska v\u00e4rderingsmetoder. FN:s organ f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald IPBES","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-03-15T13:46:43+00:00","article_modified_time":"2019-03-15T15:02:29+00:00","og_image":[{"width":800,"height":445,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Bengt Ljunggren","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Bengt Ljunggren","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"8 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/","name":"En ny syn p\u00e5 naturens v\u00e4rde - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-03-15T13:46:43+00:00","dateModified":"2019-03-15T15:02:29+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/15\/en-ny-syn-pa-naturens-varde\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"En ny syn p\u00e5 naturens v\u00e4rde"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8","name":"Bengt Ljunggren","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-1Hw","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg",800,445,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg",800,445,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg",800,445,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a-300x167.jpg",300,167,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg",800,445,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg",800,445,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg",800,445,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg",800,445,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg",150,83,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg",800,445,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a.jpg",800,445,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a-285x445.jpg",285,445,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1911s6a-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Bengt Ljunggren","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/folkhalsan\/\" rel=\"category tag\">Folkh\u00e4lsa<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a>","rttpg_excerpt":"I jakten p\u00e5 de svenska milj\u00f6m\u00e5len anv\u00e4nder Sverige i \u00f6kande grad enbart ekonomiska v\u00e4rderingsmetoder. FN:s organ f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald IPBES","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6542"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6542"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6542\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6597"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6542"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6542"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6542"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}