{"id":5593,"date":"2019-03-01T17:15:37","date_gmt":"2019-03-01T16:15:37","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=5593"},"modified":"2019-03-01T17:36:31","modified_gmt":"2019-03-01T16:36:31","slug":"naturen-far-rattigheter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/","title":{"rendered":"Naturen f\u00e5r r\u00e4ttigheter"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Behovet av att betrakta naturomr\u00e5den som en juridisk person f\u00f6r ett l\u00e5ngsiktigt bevarande har blivit angel\u00e4get. Naturen har f\u00e5tt egna r\u00e4ttigheter i flera l\u00e4nder. <\/b><\/span><\/span><\/span><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Carl Schlyter n\u00e4mner sj\u00f6n V\u00e4ttern som exempel p\u00e5 ett svenskt naturomr\u00e5de som b\u00f6r f\u00e5 egna juridiska r\u00e4ttigheter.\n
\nFoto: Kenny Louie (is.gd\/RlSlT7) \/ CC BY (is.gd\/6pkfIE)<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Naturen f\u00e5r r\u00e4ttigheter<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Behovet av att betrakta naturomr\u00e5den som en juridisk person f\u00f6r ett l\u00e5ngsiktigt bevarande har blivit angel\u00e4get. Naturen har f\u00e5tt egna r\u00e4ttigheter i flera l\u00e4nder. <\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>

– Jag vill personligen ha naturens r\u00e4ttigheter i svensk lag, s\u00e4ger Carl Schlyter, milj\u00f6profil.<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

En federal domstol i Bangladesh beslutade i januari 2019 att ge r\u00e4ttigheter till alla floder i Bangladesh. \u201dEn flod \u00e4r en levande enhet, en juridisk person\u201d, skriver domstolen. Lokala och internationella forskare och privatpersoner har kr\u00e4vt detta skydd.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Floderna Yamuna och Ganges har redan juridiska r\u00e4ttigheter sedan 2107. Lake Eire i Ohio \u00e4r p\u00e5 god v\u00e4g att bli erk\u00e4nd som en juridisk enhet; om s\u00e5 blir kan de som f\u00f6rorenar sj\u00f6n st\u00e4mmas och ges ansvar. I dag har dussintals samh\u00e4llen i mer \u00e4n tio stater i USA antagit naturlagar. \u00c4ven naturen i Himalaya har f\u00e5tt r\u00e4ttigheter.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Naturn\u00e4tverket Lodyn<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>

I Sverige bidrar tankesmedjan Lodyn till samma engagemang. Medlemmen Carl Schlyter vill se naturens r\u00e4ttigheter i svensk lag.<\/span><\/span><\/span><\/p>

\u2013 V\u00e4ttern ska vara f\u00f6rst ut att bli betraktad som en enhet och juridisk person och jag vill ha samma modell som Nya Zeeland och Bolivia har i dessa fr\u00e5gor, s\u00e4ger Carl Schlyter.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Han vill ocks\u00e5 att ekocid blir ansett som ett brott mot lagen i Haagdomstolen.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Milj\u00f6advokaten Polly Higgins \u00e4r ekocidbrottf\u00f6respr\u00e5kare och ledande expert som bevisar hur befintliga lagar har givit f\u00f6retag tysta r\u00e4ttigheter som givits f\u00f6retr\u00e4de framf\u00f6r milj\u00f6h\u00e4nsyn. Hon tror inte att det g\u00e5r att l\u00f6sa problemen p\u00e5 nationell niv\u00e5. F\u00f6retagen flyttar d\u00e5 bara n\u00e5gon annanstans f\u00f6r att forts\u00e4tta sin verksamhet. I Internationella domstolen i Haag leder Higgins nu ett m\u00e5l mot chefer p\u00e5 Shell, och en nederl\u00e4ndsk minister utreds f\u00f6r att eventuellt ha bidragit till klimatecocid (f\u00f6rst\u00f6relse och nedsmutsning av naturen). Hon uppmanar strafflagstiftningen f\u00f6r ecocid att inf\u00f6ra en laglig skyldighet f\u00f6r regeringarna att skydda allm\u00e4nheten mot farliga industripraxis.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Naturens r\u00e4tt och urfolk<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>

Whanganuifloden i Nya Zeeland var den f\u00f6rsta i v\u00e4rlden som fick egna r\u00e4ttigheter och juridisk status som en person f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan. Floden har d\u00e4rmed lagliga r\u00e4ttigheter precis som en person eller ett f\u00f6retag och tv\u00e5 personer \u00e4r utvalda att f\u00f6ra dess talan. Det \u00e4r maorierna runt floden som i decennier k\u00e4mpat f\u00f6r att deras natursyn ska respekteras. Genom id\u00e9n om naturens r\u00e4ttigheter har samh\u00e4llet lyckats kombinera det v\u00e4sterl\u00e4ndska juridiska systemet med maoriernas v\u00e4rldsbild. D\u00e5 blir floden en levande varelse som \u00e4ger sig sj\u00e4lv. \u201dVarje system som inte l\u00e4gger n\u00e5got v\u00e4rde p\u00e5 livet runt oss \u00e4r fel, s\u00e5 enkelt \u00e4r det\u201d, s\u00e4ger Dr Michelle Maloney, som grundade den australiensiska Earth Laws Alliance \u00e5r 2012.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Milj\u00f6lagar \u00e4r enligt grundaren av naturens r\u00e4ttigheter, Mari Margil, CELDF, (internationellt center f\u00f6r naturens r\u00e4ttigheter) inte gjorda f\u00f6r att skydda naturen. Hon tycker att Sverige borde \u00e5terta ledningen i dessa naturfr\u00e5gor som vi hade 1972 med FN:s f\u00f6rsta milj\u00f6konferens i Stockholm. D\u00e5 anlades milj\u00f6lagar som sedan inte har efterf\u00f6ljts, som Princip 21, som erk\u00e4nner staters suver\u00e4na r\u00e4tt att formulera sina egna milj\u00f6m\u00e5l, men \u00e4ven ger stater ett gemensamt ansvar att se till att nationella aktiviteter inte har negativa effekter p\u00e5 andra staters milj\u00f6. I Ecuador \u00e4r naturens r\u00e4tt grundlagsf\u00e4st sedan 2008 och i Bolivia finns sedan 2009 den s\u00e5 kallade lagen om moder jord. Delar av Amazonas regnskog som nu \u00e4r hotad \u00e4r egentligen redan delvis skyddad, och n\u00e5gra ungdomar protesterade nyligen emot att avskogning \u00e4nd\u00e5 skett.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Jurister och system<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>

Sametinget skrev nyligen under deklarationen om Moder Jords r\u00e4ttigheter. Marie Persson Njajta, ledamot i Sametinget s\u00e4ger: <\/span><\/span><\/span><\/p>

\u2013 Det kr\u00e4vs ett paradigmskifte som syns\u00e4tt d\u00e4r m\u00e4nniskan ser sig som en del av naturen, ett urfolksm\u00e4ssigt s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig. Synen fr\u00e5n oss samer \u00e4r att vi tillh\u00f6r v\u00e5ra marker, vatten och landskap.<\/span><\/span><\/span><\/p>

I och med konferensen om Naturens R\u00e4ttigheter 2017, som Lodyn arrangerade, bildades ett juridiskt n\u00e4tverk f\u00f6r jurister och andra personer i Sverige som vill \u00e4ndra systemet s\u00e5 att skyddet av naturen f\u00e5r h\u00f6gsta prioritet i v\u00e5rt samh\u00e4lle, SERL (Swedish Earth Rights Lawyers). Det kommer att unders\u00f6ka befintliga lagar i Sverige och j\u00e4mf\u00f6ra dem med de nya lagstiftningar och r\u00e4ttsfall som har tillkommit i de l\u00e4nder som redan har inf\u00f6rlivat naturens r\u00e4ttigheter i sina lagar som Bolivia och Ecuador. Det st\u00f6ttar ocks\u00e5 arbetet i p\u00e5g\u00e5ende r\u00e4ttsfall som har anknytning till naturens r\u00e4ttigheter, exempelvis mot F\u00f6rsvarsmaktens skjut\u00f6vningar i V\u00e4ttern och m\u00e5l om gruvbrytningar.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Henrik Hallgren, ordf\u00f6rande och grundare av Lodyn, svarar p\u00e5 fr\u00e5gan vad de g\u00f6r just nu. <\/span><\/span><\/span><\/p>

\u2013 Vi har fokus p\u00e5 konferensen Earth Rights Conference som \u00e4ger rum i maj i Sigtuna. Vi har ocks\u00e5 p\u00e5b\u00f6rjat arbetet med att v\u00e4cka fr\u00e5gan om V\u00e4ttern som juridiskt subjekt med r\u00e4ttigheter. V\u00e5r ett\u00e5riga utbildning i ekopsykologi f\u00e5r alltmer \u00f6kat intresse m\u00e4rker vi.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Lodyn \u00e4r en f\u00f6rening f\u00f6r ekopsykologi, naturvakenhet och aktivism. Den ser sig som en del av en m\u00e5ngfacetterad, v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande r\u00f6relse som verkar f\u00f6r det gr\u00f6na skiftet, ett skifte fr\u00e5n dagens oh\u00e5llbara industrisamh\u00e4llen till h\u00e5llbara och livsbefr\u00e4mjande gemenskaper.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Namnet Lodyn \u00e4r det fornnordiska namnet p\u00e5 Jordens gudinna och hon manifesterar sj\u00e4lva k\u00e4rnan i v\u00e5rt engagemang och v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else. S\u00e5 st\u00e5r det p\u00e5 Lodyns hemsida\/blogg. D\u00e4r finns \u00e4ven denna text:<\/span><\/span><\/span><\/p>

Jorden som v\u00e5rt hem, <\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>

v\u00e5rt vilda ursprung.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>

Jorden som levande <\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>

och sj\u00e4lvorganiserande.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>

Jorden som metaforisk, <\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>

mytisk och helig.<\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>

Anna Henriksson<\/b><\/i><\/span><\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Behovet av att betrakta naturomr\u00e5den som en juridisk person f\u00f6r ett l\u00e5ngsiktigt bevarande har blivit angel\u00e4get. Naturen har f\u00e5tt egna<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":5639,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[11,4],"tags":[],"yoast_head":"\nNaturen f\u00e5r r\u00e4ttigheter - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Naturen f\u00e5r r\u00e4ttigheter - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Behovet av att betrakta naturomr\u00e5den som en juridisk person f\u00f6r ett l\u00e5ngsiktigt bevarande har blivit angel\u00e4get. Naturen har f\u00e5tt egna\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-03-01T16:15:37+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-03-01T16:36:31+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"667\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"5 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/\",\"name\":\"Naturen f\u00e5r r\u00e4ttigheter - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-03-01T16:15:37+00:00\",\"dateModified\":\"2019-03-01T16:36:31+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Naturen f\u00e5r r\u00e4ttigheter\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\",\"name\":\"Bengt Ljunggren\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Naturen f\u00e5r r\u00e4ttigheter - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Naturen f\u00e5r r\u00e4ttigheter - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Behovet av att betrakta naturomr\u00e5den som en juridisk person f\u00f6r ett l\u00e5ngsiktigt bevarande har blivit angel\u00e4get. Naturen har f\u00e5tt egna","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-03-01T16:15:37+00:00","article_modified_time":"2019-03-01T16:36:31+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":667,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Bengt Ljunggren","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Bengt Ljunggren","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"5 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/","name":"Naturen f\u00e5r r\u00e4ttigheter - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-03-01T16:15:37+00:00","dateModified":"2019-03-01T16:36:31+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/03\/01\/naturen-far-rattigheter\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Naturen f\u00e5r r\u00e4ttigheter"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8","name":"Bengt Ljunggren","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-1sd","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg",1000,667,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg",1000,667,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg",1000,667,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg",800,534,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg",1000,667,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg",1000,667,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12.jpg",900,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/MM1908s12-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Bengt Ljunggren","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"Behovet av att betrakta naturomr\u00e5den som en juridisk person f\u00f6r ett l\u00e5ngsiktigt bevarande har blivit angel\u00e4get. Naturen har f\u00e5tt egna","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5593"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5593"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5593\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5639"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5593"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5593"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5593"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}