{"id":3822,"date":"2019-02-01T12:00:02","date_gmt":"2019-02-01T11:00:02","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=3822"},"modified":"2019-02-01T17:15:00","modified_gmt":"2019-02-01T16:15:00","slug":"det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/","title":{"rendered":"Det kvinnliga f\u00e4ltet – science fiction-litteraturen"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Det kvinnliga f\u00e4ltet - science fiction-litteraturen<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tScience fiction-litteraturen domineras av kvinnor. I fjol utkom inte mindre \u00e4n tre sf-romaner av svenska f\u00f6rfattarinnor. Det \u00e4r ingen trend. Grunden lades \u00e5r 1969 d\u00e5 Ursula K. Le Guin utkom med en banbrytande sf-roman och Margaret Atwood med sin prosadebut, den f\u00f6rsta i en rad dystopier.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Philip K. Dick fick 1969 ett \u201dFr\u00e5geformul\u00e4r f\u00f6r professionella SF-f\u00f6rfattare och redakt\u00f6rer\u201d p\u00e5 sitt skrivbord. P\u00e5 fr\u00e5gan varf\u00f6r han skriver science fiction svarade han:<\/span><\/p>

\u201dDet \u00e4r mindre betoning p\u00e5 ren stil och mer p\u00e5 inneh\u00e5ll \u2013 som sig b\u00f6r. Detta \u00e4r ett manligt f\u00e4lt, och ett lyckligt slut \u00e4r s\u00e5ledes inte n\u00f6dv\u00e4ndigt \u2013 som i alla de andra fiktionsf\u00e4lten dominerade av kvinnor.\u201d<\/span><\/p>

Trots, eller tack vare, den annars s\u00e5 lysande och i och f\u00f6r sig nominalistiske Dicks insk\u00e4nkta svar \u00e4r den kvalitativa sf-litteraturen kvinnornas f\u00e4lt.<\/span><\/p>

Samma \u00e5r gav<\/span><\/b> Ursula K. Le Guin (som gick bort i fjol) ut banbrytande M\u00f6rkrets v\u00e4nstra hand <\/i>och fem \u00e5r senare ett annat m\u00e4sterstycke: Shevek<\/i> (en t\u00f6ntig titel som inte innefattar vad det handlar om; originalets The Dispossessed<\/i> kan betyda b\u00e5de de f\u00f6rdrivna och ber\u00f6vade). F\u00f6rutom hisnande \u00e4ventyr f\u00e5r h\u00e4r anarkism och intersektionalitet (total j\u00e4mst\u00e4lldhet) sina ideologiska uttryck i exoplanet\u00e4ra samh\u00e4llen. Det \u00e4r, vill jag p\u00e5st\u00e5, fr\u00e4mst hennes f\u00f6rtj\u00e4nst att sf domineras av kvinnor.<\/span><\/p>

Men \u00e4ven Margaret Atwoods. 1969 utkom ocks\u00e5 Den \u00e4tbara kvinnan<\/i>, den f\u00f6rsta i en l\u00e5ng rad dystopiska romaner som toppades av Tj\u00e4narinnans ber\u00e4ttelse<\/i> 1985. Med isbergsteknik och ett starkt bildspr\u00e5k ber\u00e4ttar Atwood om ett teokratiskt USA som kontrolleras av gammaltestamentliga fascister. 34 \u00e5r senare, med den kristna ultrah\u00f6gern n\u00e4ra makten, k\u00e4nns inte det illavarslande framtidsscenariot s\u00e4rskilt avl\u00e4gset.<\/span><\/p>

Som motpol till Le Guins astrala arena kan Atwoods terrestriska st\u00e4llas. Hon h\u00e5ller sig p\u00e5 jorden, i en fullt t\u00e4nkbar framtid. Det verk som g\u00e5r l\u00e4ngst \u00e4r Oryx & Crake<\/i>-trilogin fr\u00e5n 2003-13 (se MM nr 25 2015 f\u00f6r ett reportage om den och Atwoods f\u00f6rfattarskap) som utspelar sig i ett postapokalyptiskt landskap f\u00f6r\u00f6tt av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, d\u00e4r bioteknik och genmanipulering f\u00f6rsatt existensen ur spel.<\/span><\/p>

I det utg\u00f6r de varsin pol om Dick, vars sf utspelar sig b\u00e5de p\u00e5 jorden och i rymden; alla tre f\u00f6renas f\u00f6r \u00f6vrigt i sin frihetliga och antiauktorit\u00e4ra h\u00e5llning, sitt varsel om fascism och f\u00f6rtryck. Det g\u00e4ller \u00e4ven, i h\u00f6gsta grad, tre svenska sf-romaner som samtliga, sm\u00e5tt sensationellt, kom i fjol. Typiskt nog har samtliga j\u00e4mf\u00f6rts med Harry Martinssons diktepos Aniara<\/i> \u2013 som om det var den enda referenspunkten inom svensk sf. I sj\u00e4lva verket kan de s\u00e4tta ned sina QSF-flaggor antingen p\u00e5 Le Guin-polen eller Atwood-polen.<\/span><\/p>

F\u00f6rst ut var<\/span><\/b> Balsam Karam med H\u00e4ndelsehorisonten<\/i>. Kakotopiskt, rytmiskt och lyriskt ber\u00e4ttar hon om Milde, som f\u00f6rst mots\u00e4tter sig den rasistiska dagordningen och patriarkala samh\u00e4llsstrukturen men som slutligen ger upp inf\u00f6r den. Romanen \u00e4r inte helt l\u00e4tt att ta till sig. Handlingen utspelar sig p\u00e5 flera tidsplan. Prosan arbetar med omtagningar och upprepningar i ett slags samtida omkv\u00e4de.<\/span><\/p>

N\u00e4r Milde \u00e5r sju \u00e5r gammal deporteras Stadens \u2013 Stockholms? \u2013 alla kvinnor till Utkanterna. Implicit och mellan raderna \u00e4r det f\u00f6r att de \u00e4r ensamst\u00e5ende och rasifierade, icke-vita till skillnad fr\u00e5n stadsm\u00e4nniskorna och turisterna. F\u00e4derna och br\u00f6derna \u00e4r fr\u00e5nvarande: d\u00f6da, f\u00f6rslavade eller g\u00f6mda? Milde, hennes mamma och de andra g\u00f6r sig i vilket fall ett hem i Utkanterna. De bygger bo, startar skola, letar f\u00f6da och skapar ett samh\u00e4lle likt vilket flyktingl\u00e4ger som helst.<\/span><\/p>

Det \u00e4r en samtidig framtidsskildring och tillbakablick. Utkanterna kunde vara Warszawagettot 1940, Soweto Township 1980 eller ockuperade Palestina 2020. Samtidigt \u00e4r det beteckningen f\u00f6r Stockholmsslummen f\u00f6rr, f\u00f6re f\u00f6rorterna, som exempelvis Per Anders Fogelstr\u00f6m anv\u00e4nde sig av i romansviterna.<\/span><\/p>

Det andra tidsplanet \u00e4ger rum n\u00e4r Milde blivit lite \u00e4ldre, tio tolv \u00e5r, och f\u00f6rst\u00e5r vad som sker och v\u00e4ntar henne: D\u00f6d eller uppror? Hon och hennes tv\u00e5 kamrater har existentiella samtal och inser snart att Utkanterna \u00e4r ett d\u00f6dens v\u00e4ntrum, en dep\u00e5 i v\u00e4ntan p\u00e5 avr\u00e4ttning.<\/span><\/p>

Romanens tredje tidsram \u00e4r dess nutid. Milde \u00e4r nu 17 och n\u00e5got av urban gerilla. Men hon st\u00e4lls inf\u00f6r ett livsavg\u00f6rande val: att avr\u00e4ttas eller resa ut i rymden genom Massan. Astronomerna och fysikerna vill se vad som h\u00e4nder med en varelse, likt en annan Lajka, som f\u00e4rdas genom ett svart h\u00e5l.<\/span><\/p>

\u201dVisst kan jag \u00e5ka upp i rymden och d\u00f6, varf\u00f6r inte. Jag d\u00f6r hellre d\u00e4r \u00e4n forts\u00e4tter att st\u00e5 till f\u00f6rfogande h\u00e4r om ni f\u00f6rst\u00e5r vad jag menar. Jag g\u00f6r det f\u00f6r mina systrar och f\u00f6r mitt Utkanternas skull.\u201d<\/span><\/p>

Milde blir en kosmisk Jeanne d\u2019Arc, men vi f\u00e5r aldrig f\u00f6lja henne p\u00e5 f\u00e4rden.<\/span><\/p>

\u00a0<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"145\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tDen skenande planeten.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"146\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tMaja Lundgren.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Albert Bonniers f\u00f6rlag\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

P\u00e5 en astral <\/span><\/b>resa tar oss d\u00e4remot Maja Lundgren i renodlade sf-romanen Den skenande planeten<\/i>. Fj\u00e4rde v\u00e4rldskriget \u00e4r \u00f6ver; flera planeter har koloniserats; en ny v\u00e4rldsordning r\u00e5der. Fredsm\u00e4klaren Ki har anl\u00e4nt fr\u00e5n hemplaneten Zarminia och just checkat in p\u00e5 hotell Pegasus i Mexico City, som efter en mafiosos statskupp \u00e5terf\u00e5tt det aztekiska namnet Tenochtitl\u00e1n.<\/span><\/p>

Hon \u00e4r d\u00e4r f\u00f6r att h\u00e5lla tal vid en fredsceremoni. Hennes spacelag vill inte riktigt sl\u00e4ppa. Hon kan inte greppa den jordiska verkligheten. Hon funderar \u00f6ver den \u00f6verstrukna femman som taggats lite varstans. Och alla de som pratar med och f\u00f6r sig sj\u00e4lva omkring henne?<\/span><\/p>

De \u00e4r uppkopplade till Mundus mindspeak genom ett inopererat chip i huvudet. En g\u00e5ng var n\u00e4tverket ett globalt och subversivt kommunikationsmedel f\u00f6r revolution\u00e4rer och pacifister, men nu s\u00e5tillvida anfr\u00e4tt av virus och trojaner att det lever sitt eget liv. De som inte har r\u00e5d att ta bort det drabbas av de andra anv\u00e4ndarnas medvetanden i ett sammelsurium av f\u00f6rest\u00e4llningar, en bildstorm, ett enda epileptiskt medvetande.<\/span><\/p>

Lundgren \u00e4r h\u00e4r<\/span><\/b> civilisationskritisk mot dagens anv\u00e4ndning av mobiler, det st\u00e4ndiga fl\u00f6det i sociala medier, ett genomkommersialiserat internet, \u201dAn Alien Life Form\u201d som salig David Bowie kallade det. Och verkligheten \u00f6vertr\u00e4ffar dikten. I skrivande stund skickar n\u00e4tverket Avaaz ett mejl som inleds:<\/span><\/p>

\u201dDear friends, We\u2019ve been hijacked. The internet was supposed to connect all of humanity like never before \u2013 beyond any boundaries, race or religion. But the fascist forces that led the world into darkness 80 years ago are spreading their tentacles again, deploying vast armies of fake accounts to turn us against each other.\u201d<\/span><\/p>

Annars fokuserar hon mest p\u00e5 \u00e4ventyret. Ki tar p\u00e5 sig att finna tv\u00e5 f\u00f6rsvunna krigshj\u00e4ltar. Det blir en omtumlande men l\u00e4rorik jordisk resa. Dr\u00e5pligast \u00e4r n\u00e4r hen (i likhet med m\u00e5nga av Le Guins hj\u00e4ltar \u00e4r Ki icke-bin\u00e4r) finner en bonad \u2013 ett arkaiskt, bortgl\u00f6mt hantverk \u2013 med de broderade orden \u201dFramtiden \u00e4r en d\u00e9j\u00e0 vu\u201d. Eller: Framtiden har ren h\u00e4nt. Framtiden \u00e4r h\u00e4r. Nu.<\/span><\/p>

Lundgren leker med genren och placerar sina favorit\u00e4mnen \u2013 maffiastruktur, patriarkat och kulturellt f\u00f6rtryck \u2013 p\u00e5 andra planeter. S\u00e5 beskriver f\u00f6rlaget ocks\u00e5 romanen som \u201dEn Pompeji<\/i> i science fiction-milj\u00f6\u201d. Och hon \u00e4r klurig: Femman f\u00f6r tankarna till V f\u00f6r Vendetta<\/i> och dess omkv\u00e4de \u201dRemember, remember, the Fifth of November, the Gunpowder Treason and Plot. I know of no reason why the Gunpowder Treason should ever be forgot …\u201d<\/span><\/p>

Ki \u00e4r 22:a bokstaven i grekiska alfabetet, 20:de i det kyrilliska. Ki blir s\u00e5ledes Cy transkriberat; vice versa blir cyborg kiborg. L\u00e4gg d\u00e4rtill det asiatiska begreppet f\u00f6r energi i allm\u00e4nhet och livsenergi i synnerhet: pinyin q\u00ec eller ch\u2019i; koreanska gi och japanska ki. Lundgrens roman \u00e4r l\u00e4ttl\u00e4st och underh\u00e5llande, trots en kanske sn\u00e5rig terminologi f\u00f6r en ovan sf-l\u00e4sare. \u00c4ven den \u00e4ndar ute i rymden, i en ovisshet som f\u00f6r tankarna till Arthur C. Clarkes & Stanley Kubricks klassiker 2001 \u2013 Ett rymd\u00e4ventyr<\/i>:<\/span><\/p>

\u201dVi b\u00f6r vara framme innan det \u00e4r dags att plocka upp barnet. Kommer deras livsfrukt klara av passagen genom maskh\u00e5len? Den har lika goda chanser som jag sj\u00e4lv. Det \u00e4r dags att \u00f6verantvarda sig \u00e5t kosmos.\u201d<\/span><\/p>

B\u00e4st av de<\/span><\/b> tre \u00e4r \u00e4nd\u00e5 Lyra Kolis dystra framtidsvision Allting v\u00e4xer<\/i>. Tonalt och tematiskt k\u00e4nns den igen fr\u00e5n de tidigare romanerna, fr\u00e4mst Augustnominerade Ett s\u00e5 starkt ljus<\/i> (2014). Rak prosa med alienation och utanf\u00f6rskap, klaustrofobi och likriktning som teman.<\/span><\/p>

Nu \u00e4r vi p\u00e5 jorden igen, i dystopins v\u00e4rld, vid Atwood-polen. Romanen skildrar en inte alltf\u00f6r avl\u00e4gsen framtid d\u00e4r m\u00e4nniskan med alla till buds st\u00e5ende medel f\u00f6rs\u00f6ker undfly alla former av lidande, psykiskt som fysiskt, med hj\u00e4lp av h\u00f6gteknologi. D\u00f6den \u00e4r uppskjuten: De d\u00f6ende neds\u00e4nks i en kryonisk s\u00f6mn f\u00f6r att uppv\u00e4ckas d\u00e5 forskningen funnit nyckeln till \u00e5teruppst\u00e5ndelsen. N\u00e5got av en realitet redan i dag, som Don DeLillo beskrivit det i romanen Noll K<\/i> (2016).<\/span><\/p>

Huvudpersoner \u00e4r l\u00e4karen Monica, romanens ber\u00e4ttare, och konstn\u00e4ren Jossi, Skandinavien\u00e4ttling. De lever i b\u00e5de en reell och virtuell verklighet, en kontrollzon d\u00e4r ett medicin-implantat styr innehavarens hum\u00f6r. Och \u00f6vervakas. Zonen omges av en mur som rests av och f\u00f6r de priviligierade efter klimatkatastrofen mot the Outside, naturen utanf\u00f6r. D\u00e4r lever de Andra i en sorts den starkaste \u00f6verlever som liknar Karams Utkanter eller Atwoods Kolonier.<\/span><\/p>

Med hj\u00e4lp av Monica anar Jossi att n\u00e5got \u00e4r fundamentalt fel: \u201dAtt det inte \u00e4r sjukt att k\u00e4nna hur d\u00e5liga saker \u00e4r i det h\u00e4r samh\u00e4llet? Att \u00e5ngest och depression kan vara naturen som gr\u00e5ter!\u201d Monica opererar bort Jossis implantat och ocks\u00e5 hon ansluter sig till Organisationen, en motst\u00e5ndscell som f\u00f6respr\u00e5kar naturens \u00e5terkomst genom \u201dradikal empati\u201d. Jossi ger sitt liv \u00e5t den. I martyrskapet, i lidandet som f\u00f6rvandlingskraft f\u00f6renas de tre romanernas protagonister Milde, Ki och Jossi.<\/span><\/p>

Annat som f\u00f6renar samtliga omn\u00e4mnda f\u00f6rfattare \u00e4r civilisationskritik och teknikskepsis, motst\u00e5nd mot murar och gr\u00e4nser, normer och kategorier, patriarkat och kvinnohat samt en varning f\u00f6r att fascismen kan ta \u00f6ver och kontrollera samh\u00e4llet med vapenmakt igen.<\/span><\/p>

Vad som s\u00e4rskiljer Kolis text fr\u00e5n Karams och Lundgrens \u00e4r klimattemat och den krist-judiska dimensionen. Boken \u00e4r indelad i fyra kapitel \u2013 Sj\u00e4len, Naturen, D\u00f6den, N\u00e5den \u2013 som f\u00f6r tankarna till poeter som Paul Claudel och filosofer som Simone Weil.<\/span><\/p>

Romanen l\u00e5ter inte som en framtidsdystopi utan r\u00e4tt likt dagens samh\u00e4lle. Organisationens f\u00f6rgrundsfigur Frank har en helt annan ton \u00e4n Jossi och skr\u00e4der inte med orden i sina tal:<\/span><\/p>

\u2013 Naturens slaveri under m\u00e4nniskan har varat i \u00e5rhundraden. Men vi har aldrig l\u00e4rt k\u00e4nna den. All kunskap vi har om naturen \u00e4r bara till f\u00f6r att vi ska kunna beh\u00e4rska, manipulera och genomtr\u00e4nga den med m\u00e4nsklighet. Vi har injicerat str\u00e4ngar av v\u00e5rt DNA i v\u00e4xter f\u00f6r att g\u00f6ra dem motst\u00e5ndskraftiga mot gifter som vi har sl\u00e4ppt ut.<\/span><\/p>

Avslutningsvis: Atwoods och Le Guins motpoler blev ocks\u00e5 en polemisk s\u00e5dan. De hade helt enkelt en \u201dbeef\u201d, ett offentligt fast\u00e4n litter\u00e4rt gr\u00e4l om inneb\u00f6rden i genren. Den f\u00f6rsta menade att hon inte skrev science men v\u00e4l speculative fiction. Atwood anser att speculative fiction beskriver vad som sker eller spekulerar om vad som skulle kunna ske.<\/span><\/p>

Science fiction, menar hon vidare, skildrar det som \u00e4nnu inte existerar. Le Guin kallade det nonsens och betecknade b\u00e4gge deras prosa som science fiction. B\u00e5da betecknas sf och b\u00e4gges b\u00f6cker r\u00f6r sig fritt mellan genrerna fantasy, dystopi, utopi, science och speculative fiction. Och passar lika f\u00f6r vuxna och unga vuxna. Det spelar heller inte s\u00e5 stor roll: En bra bok st\u00e5r \u00f6ver alla genrebeteckningar. <\/span><\/p>

Rikard Rehnbergh<\/span><\/i><\/b>\u00a0<\/span><\/i><\/b><\/p>

\u00a0<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"147\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tAllting v\u00e4xer \u00e4r Lyra Kolis fj\u00e4rde roman.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"148\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tLyra Koli debuterade 2012.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Matti Koli\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det kvinnliga f\u00e4ltet – science fiction-litteraturen Science fiction-litteraturen domineras av kvinnor. I fjol utkom inte mindre \u00e4n tre sf-romaner av<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":3985,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"yoast_head":"\nDet kvinnliga f\u00e4ltet - science fiction-litteraturen - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Det kvinnliga f\u00e4ltet - science fiction-litteraturen - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Det kvinnliga f\u00e4ltet – science fiction-litteraturen Science fiction-litteraturen domineras av kvinnor. I fjol utkom inte mindre \u00e4n tre sf-romaner av\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-02-01T11:00:02+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-02-01T16:15:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"330\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"10 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/\",\"name\":\"Det kvinnliga f\u00e4ltet - science fiction-litteraturen - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-02-01T11:00:02+00:00\",\"dateModified\":\"2019-02-01T16:15:00+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Det kvinnliga f\u00e4ltet – science fiction-litteraturen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\",\"name\":\"Bengt Ljunggren\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Det kvinnliga f\u00e4ltet - science fiction-litteraturen - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Det kvinnliga f\u00e4ltet - science fiction-litteraturen - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Det kvinnliga f\u00e4ltet – science fiction-litteraturen Science fiction-litteraturen domineras av kvinnor. I fjol utkom inte mindre \u00e4n tre sf-romaner av","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-02-01T11:00:02+00:00","article_modified_time":"2019-02-01T16:15:00+00:00","og_image":[{"width":800,"height":330,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Bengt Ljunggren","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Bengt Ljunggren","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"10 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/","name":"Det kvinnliga f\u00e4ltet - science fiction-litteraturen - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-02-01T11:00:02+00:00","dateModified":"2019-02-01T16:15:00+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/02\/01\/det-kvinnliga-faltet-science-fiction-litteraturen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Det kvinnliga f\u00e4ltet – science fiction-litteraturen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8","name":"Bengt Ljunggren","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-ZE","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg",800,330,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg",800,330,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg",800,330,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144-300x124.jpg",300,124,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg",800,330,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg",800,330,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg",800,330,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144-800x330.jpg",800,330,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg",150,62,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg",800,330,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144.jpg",800,330,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144-600x330.jpg",600,330,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144-285x330.jpg",285,330,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/144-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Bengt Ljunggren","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/kultur\/\" rel=\"category tag\">Kultur<\/a>","rttpg_excerpt":"Det kvinnliga f\u00e4ltet – science fiction-litteraturen Science fiction-litteraturen domineras av kvinnor. I fjol utkom inte mindre \u00e4n tre sf-romaner av","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3822"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3822"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3822\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3985"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3822"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3822"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3822"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}