{"id":3528,"date":"2019-01-25T07:46:41","date_gmt":"2019-01-25T06:46:41","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=3528"},"modified":"2019-02-08T12:18:13","modified_gmt":"2019-02-08T11:18:13","slug":"maten-som-kan-radda-klimatet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/","title":{"rendered":"Maten som kan r\u00e4dda klimatet"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Maten som kan r\u00e4dda klimatet<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Att \u00e4ta max en k\u00f6ttbulle om dagen eller en liten hamburgare i veckan \u2013 och i st\u00e4llet dubbelt s\u00e5 mycket gr\u00f6nsaker, b\u00f6nor och n\u00f6tter j\u00e4mf\u00f6rt med i dag. Det \u00e4r receptet som kr\u00e4vs f\u00f6r att r\u00e4dda b\u00e5de planeten och h\u00e4lsan, enligt ny forskning ledd fr\u00e5n Sverige. <\/b><\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har forskare satt samman en diet som \u00e4r b\u00e5de nyttig och h\u00e5llbar f\u00f6r planeten. I en artikel i vetenskapstidskriften the Lancet konstaterar 37 forskare fr\u00e5n 16 l\u00e4nder att b\u00e5de kosten och livsmedelsproduktionen m\u00e5ste \u00e4ndras radikalt.<\/span><\/p>

Initiativtagare till projektet \u00e4r l\u00e4karen Gunhild Stordalen, grundare av stiftelsen EAT, och milj\u00f6vetaren Johan Rockstr\u00f6m, tidigare chef f\u00f6r Stockholm Resilience Center som har lett forskningen. Tillsammans med tidskriften the Lancet bildades EAT-Lancet Commissionen, som har genomf\u00f6rt studien. <\/span><\/p>

Viktigt enskilt beslut<\/span><\/b><\/p>

\u2013 Det vi l\u00e4gger p\u00e5 tallriken \u00e4r p\u00e5 global niv\u00e5 det viktigaste enskilda beslutet vi tar i v\u00e5ra dagliga liv n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5r egen h\u00e4lsa och v\u00e4rlden runt oss. Om vi inte f\u00e5r till det r\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4ller mat s\u00e5 har vi ingen chans att n\u00e5 FN:s h\u00e5llbarhetsm\u00e5l eller tv\u00e5gradersm\u00e5let i Parisavtalet, sade Gunhild Stordalen n\u00e4r forskningsresultaten presenterades i Stockholm i slutet av f\u00f6rra veckan.<\/span><\/p>

Rapporten ber\u00f6r bland annat h\u00e4lsa, kost, klimat, milj\u00f6, fiske, jordbruk och \u00e4r den f\u00f6rsta i sitt slag att p\u00e5 global niv\u00e5 beskriva vilken omst\u00e4llning som kr\u00e4vs f\u00f6r ett livsmedelssystem som \u00e4r bra f\u00f6r m\u00e4nniskans h\u00e4lsa och h\u00e5llbart f\u00f6r jorden. Avsikten \u00e4r att v\u00e4gleda beslutsfattare, f\u00f6retag och alla akt\u00f6rer inom livsmedelssektorn.<\/span><\/p>

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r den f\u00f6rsta studie som kvantifierar om det \u00e4r m\u00f6jligt att inom planetens gr\u00e4nser ha en h\u00e4lsosam kosth\u00e5llning f\u00f6r den befolkning vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss \u00e5r 2050, s\u00e4ger Line Gordon, ny chef f\u00f6r Stockholm Resilience Centre efter Johan Rockstr\u00f6m och en av rapportens 37 f\u00f6rfattare, till Sveriges radio.<\/span><\/p>

Om v\u00e5r mat ska vara bra f\u00f6r b\u00e5de h\u00e4lsan och planeten kr\u00e4vs att vi drastiskt \u00e4ndrar v\u00e5ra kostvanor. Kyckling eller fisk varannan dag och ett par \u00e4gg i veckan. H\u00f6gst 14 gram r\u00f6tt k\u00f6tt i genomsnitt per dag vilket motsvarar en hamburgare i veckan eller en stek i m\u00e5naden. Dubbelt s\u00e5 mycket gr\u00f6nsaker och baljv\u00e4xter (b\u00f6nor, linser, kik\u00e4rtor, soja) som vi \u00e4ter i dag \u00e4r ett m\u00e5ste om vi ska kunna n\u00e5 klimatm\u00e5len, enligt rapporten.<\/span><\/p>

\u2013 Samh\u00e4llet har ett stort ansvar f\u00f6r att investera i den h\u00e4r omst\u00e4llningen, s\u00e4ger Line Gordon.<\/span><\/p>

Utsl\u00e4pp och \u00f6verg\u00f6dning<\/span><\/b><\/p>

Dagens matproduktion har alldeles f\u00f6r h\u00f6ga utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. L\u00e4ckage av g\u00f6dnings\u00e4mnen som fosfor och kv\u00e4ve leder till stora problem med \u00f6verg\u00f6dning av sj\u00f6ar och vattendrag. Forts\u00e4tter det p\u00e5 samma v\u00e4g kommer det g\u00e5 \u00e5t mer mark och vatten \u00e4n vad som \u00e4r h\u00e5llbart.<\/span><\/p>

\u2013 Det kommer att kr\u00e4vas en halvering av matsvinnet mot vad vi har i dag. Det kommer att kr\u00e4vas v\u00e4ldigt stora omst\u00e4llningar i jordbruket och en kraftig f\u00f6rb\u00e4ttrad teknik, s\u00e4ger Line Gordon.<\/span><\/p>

\u00c4ven om samtida och framtida klimatf\u00f6r\u00e4ndringar kan f\u00f6rv\u00e4ntas leda till f\u00f6rl\u00e4ngda, rentav f\u00f6rdubblade odlingsm\u00f6jligheter \u00e4r riskerna f\u00f6r jordbruket st\u00f6rre. Allt fler m\u00e4nniskor lider av fetma och \u00f6vervikt \u2013 mestadels i det globala nord men \u00e4ven alltmer i st\u00f6rre ekonomier som Indien, Kina, Brasilien och Sydafrika. Det finns d\u00e4rf\u00f6r enorma h\u00e4lsof\u00f6rdelar globalt sett i s\u00e5dana h\u00e4r kostf\u00f6r\u00e4ndringar. Bland annat skulle omkring elva miljoner f\u00f6rtida d\u00f6dsfall kunna undvikas per \u00e5r.<\/span><\/p>

\u2013 Det kr\u00e4vs en kraftig omst\u00e4llning av v\u00e5r kost. De stora skillnaderna n\u00e4r det g\u00e4ller kosth\u00e5llningen \u00e4r framf\u00f6r allt en kraftig minskning av k\u00f6tt, en minskning av spannm\u00e5l och en v\u00e4ldig \u00f6kning av frukt, gr\u00f6nt och n\u00f6tter, avslutar Line Gordon.<\/span><\/p>

Rikard Rehnbergh &<\/span><\/i><\/b><\/p>

Charlotte Wikholm<\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"127\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"128\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Maten som kan r\u00e4dda klimatet Att \u00e4ta max en k\u00f6ttbulle om dagen eller en liten hamburgare i veckan \u2013 och<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":4442,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,15,28],"tags":[],"yoast_head":"\nMaten som kan r\u00e4dda klimatet - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Maten som kan r\u00e4dda klimatet - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Maten som kan r\u00e4dda klimatet Att \u00e4ta max en k\u00f6ttbulle om dagen eller en liten hamburgare i veckan \u2013 och\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-01-25T06:46:41+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-02-08T11:18:13+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"424\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"4 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/\",\"name\":\"Maten som kan r\u00e4dda klimatet - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-01-25T06:46:41+00:00\",\"dateModified\":\"2019-02-08T11:18:13+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Maten som kan r\u00e4dda klimatet\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\",\"name\":\"Bengt Ljunggren\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Maten som kan r\u00e4dda klimatet - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Maten som kan r\u00e4dda klimatet - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Maten som kan r\u00e4dda klimatet Att \u00e4ta max en k\u00f6ttbulle om dagen eller en liten hamburgare i veckan \u2013 och","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-01-25T06:46:41+00:00","article_modified_time":"2019-02-08T11:18:13+00:00","og_image":[{"width":800,"height":424,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Bengt Ljunggren","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Bengt Ljunggren","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"4 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/","name":"Maten som kan r\u00e4dda klimatet - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-01-25T06:46:41+00:00","dateModified":"2019-02-08T11:18:13+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/25\/maten-som-kan-radda-klimatet\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Maten som kan r\u00e4dda klimatet"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8","name":"Bengt Ljunggren","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-UU","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg",800,424,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg",800,424,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg",800,424,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124-300x159.jpg",300,159,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg",800,424,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg",800,424,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg",800,424,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124-800x424.jpg",800,424,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg",150,80,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg",800,424,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124.jpg",800,424,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124-285x424.jpg",285,424,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/124-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Bengt Ljunggren","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/mat\/\" rel=\"category tag\">Mat<\/a>","rttpg_excerpt":"Maten som kan r\u00e4dda klimatet Att \u00e4ta max en k\u00f6ttbulle om dagen eller en liten hamburgare i veckan \u2013 och","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3528"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3528"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3528\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4442"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3528"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3528"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3528"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}