{"id":3265,"date":"2019-01-11T23:07:28","date_gmt":"2019-01-11T22:07:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=3265"},"modified":"2019-01-12T10:44:19","modified_gmt":"2019-01-12T09:44:19","slug":"mexiko-migration-motstand-och-konst","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/","title":{"rendered":"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

N\u00e4<\/span>r Andr\u00e9s Manuel L\u00f3pez Obrador (Amlo) svors in som president den 1 december, efter jordskredssegern i sommarens val, indikerade det att Mexiko \u00e4r tr\u00f6tt p\u00e5 drogkarteller, korrupta politiker och poliser i samv\u00e4lde mot el pueblo, samf\u00e4lligheten, folket.<\/span><\/span><\/span><\/p>

\u2013<\/span> Vi representerar riktig f\u00f6r\u00e4ndring, sa Amlo till den samlade journalistk\u00e5ren efter valsegern.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Runt tv\u00e5 miljoner m\u00e4nniskor, l\u00e5gt r\u00e4knat, har d\u00f6tt sedan 2009 i det s\u00e5 kallade drogkriget, direkt eller indirekt till f\u00f6ljd av konflikten. Repressalier, militarisering och USA:s inblandning fungerar uppenbarligen inte. Folket, de civila kommer emellan och f\u00e5r s\u00e4tta livet till.<\/span><\/span><\/p>

En socialists framg\u00e5ng \u00e4r d\u00e4rut\u00f6ver trendbrottet i ett Sydamerika som f\u00f6r tio \u00e5r sedan red p\u00e5 en v\u00e4nsterv\u00e5g (Bachelet, Ch\u00e1vez, Correa, Lula, Morales), men som i dag snarast finner sig fast i nyliberalismens n\u00e4t genom V\u00e4rldsbankens och WTO:s f\u00f6rsorg.<\/span><\/span><\/p>

Som f\u00f6dd och uppvuxen i en by i Tabasco vid Gulfkusten tillh\u00f6r inte Amlo, som m\u00e5nga tidigare presidenter, n\u00e5gon politisk elit. 64-\u00e5ringens politiska kurva har g\u00e5tt fr\u00e5n h\u00e5rdf\u00f6r aktivism \u2013 som f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r ursprungsbefolkningen deltog han ofta i demonstrationer p\u00e5 1970- och 1980-talet \u2013 via huvudstaden Mexico Citys borgm\u00e4stare 2000-2005 till presidentposten.<\/span><\/span><\/p>

Det var tredje<\/b><\/span> g\u00e5ngen gillt: I valen 2006 och 2012 n\u00e5dde han inte \u00e4nda fram med PRD (Partido de la Revoluci\u00f3n Democr\u00e1tica), men med nya partiet Moreno gick det v\u00e4gen. Amlo ser sig som \u201danti-etablissemang\u201d och talade under valkampanjen ofta om landets \u201dmaktmaffia\u201d \u2013 etablerade politiker, rika familjer, multinationella f\u00f6retagare, drogkarteller och polischefer \u2013 vars gemensamma n\u00e4mnare \u00e4r kapitalism, korruption och folkf\u00f6rakt.<\/span><\/span><\/span><\/p>

\u2013<\/span> Han st\u00e5r f\u00f6r en b\u00e4ttre f\u00f6rdelning av rikedom, men hans valfr\u00e5gor har varit mot v\u00e5ld och korruption, s\u00e4ger Edme Dominguez, docent i freds- och utvecklingsforskning med fokus p\u00e5 Latinamerika vid G\u00f6teborgs universitet.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Vad \u201ddrogbaronerna\u201d betr\u00e4ffar vill Amlo pr\u00f6va ett annat grepp \u00e4n tidigare (korrumperade) regeringar: amnesti. Och vad g\u00e4ller grannlandet USA har tonen pendlat mellan att \u201ds\u00e4tta Trump p\u00e5 plats\u201d och att \u201dalltid s\u00f6ka ha en v\u00e4nskaplig relation till USA\u201d, som han sa i segertalet.<\/span><\/span><\/p>

F\u00f6rutom det nya ofullst\u00e4ndiga handelsavtalet (USMCA har ersatt Nafta) och den beryktade muren \u2013 av vilken Mexiko \u00e4r helt ointresserad och f\u00f6r vilken USA:s senat satte stopp f\u00f6r, \u00e5tminstone tillf\u00e4lligt, strax f\u00f6re jul vilket lett till en nedst\u00e4ngning av delar av statsapparaten \u2013 \u00e4r det immigrationen som utg\u00f6r tvistefr\u00e5ga.<\/span><\/span><\/p>

Den centralamerikanska karavanen av m\u00e4n, kvinnor och barn som flyr drogkrig och etnisk rensning, gruv- och fossilexploatering n\u00e5dde under h\u00f6sten gr\u00e4nsstaden Tijuana. Signifikativt nog skickade Trump in 5000 milit\u00e4rtrupper medan Amlo s\u00e4nde n\u00f6dhj\u00e4lp och bist\u00e5nd till gr\u00e4nsen.<\/span><\/span><\/p>

B\u00e4gge presidenter h\u00e5ller s\u00e5ledes sina vall\u00f6ften: Den f\u00f6rsta vill stoppa immigranterna, den andra hj\u00e4lpa dem. En utm\u00e4rkt illustration till hur denna resa kan g\u00e5 till finns i Cary Joji Fukunagas v\u00e4lspelade film <\/span>Sin nombre<\/i><\/span> (2008). \u201dNamnl\u00f6s\u201d \u00e4r flyktingen.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Mexiko har en<\/b><\/span> l\u00e5ng tradition av migration. M\u00e5nga \u00e4r de som flytt \u00e5siktsf\u00f6rtryck i USA och totalit\u00e4ra regimer i Europa f\u00f6r en fristad i Mexiko. I huvudstaden \u2013 en av de folkrikaste \u2013 frodades konsten genom den stora exilkolonin.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Conlon Nancarrow, f\u00f6dd i Texarkana, Arkansas 1912, var en s\u00e4rling. Han spelade trumpet i olika jazzband f\u00f6re studierna i komposition i Boston d\u00e4r han f\u00f6rutom att tr\u00e4ffa Arnold Sch\u00f6nberg, ett livsavg\u00f6rande m\u00f6te, gick med i Kommunistpartiet, ett livsavg\u00f6rande beslut.<\/span><\/span><\/p>

N\u00e4r spanska inb\u00f6rdeskriget br\u00f6t ut 1936 l\u00e4t han enrollera sig i Lincolnbrigaden i kampen mot Francofascismen. Vid \u00e5terkomsten till USA 1939 blev han fr\u00e5ntagen sitt pass, f\u00f6r partiboken i samma m\u00e5n som spanienresan. Som persona ingrata drog han \u00f6ver gr\u00e4nsen 1940, fick mexikanskt medborgarskap 1956 och blev kvar d\u00e4r.<\/span><\/span><\/p>

I frihet fl\u00f6dade inspirationen. Kompositionernas rytmiska komplexitet, hans krav p\u00e5 tonal exakthet och bristen p\u00e5 virtuosa musiker gjorde det sv\u00e5rt att h\u00f6ra hur musiken l\u00e4t. Nancarrow mindes ett mekaniskt piano i barndomshemmet; han l\u00e4t tillverka ett och b\u00f6rjade s\u00e5 tons\u00e4tta pianolarullar i st\u00e4llet.<\/span><\/span><\/p>

Nu var han verkligen fri \u2013 fr\u00e5n hemlandets f\u00f6rf\u00f6ljelser (Mc-Carthy-eran) och fr\u00e5n m\u00e4nskliga begr\u00e4nsningar (hans tempi \u00e4r om\u00f6jliga att f\u00f6lja och utf\u00f6ra). F\u00f6rst p\u00e5 1980-talet kom han ut ur anonymitetens skugga, uppm\u00e4rksammades f\u00f6r sin avantgardism och kunde bes\u00f6ka USA igen efter 40 \u00e5r.<\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: public domain\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tConlon Nancarrow (1912-1997) bodde och verkade st\u00f6rre delen\nav sitt liv i sin kombinerade bostad och studio i Mexico City.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Likt en barockens<\/b><\/span> tons\u00e4ttare smyger Nancarrow in sm\u00e5 kryptiska, kanoniska g\u00e5tor att l\u00f6sa f\u00f6r den hugade. Bach i m\u00f6te med Stravinskij parat med ragtime & jazz, boogie-woogie & blues. Eurasien m\u00f6ter Nordamerika. Nancarrows pianostycken \u00e4r ett tidigt exempel p\u00e5 beteckningen \u201dWall of Sound\u201d.<\/span><\/span><\/span><\/p>

I <\/span>Study for Player Piano No. 12<\/i><\/span> g\u00e5r det, n\u00e4stan, att h\u00f6ra de mexikanska influenserna. Anslaget \u00e4r pampigt som en bolero, distinkt som en mariachi, ett tydligt utslag av hans polymetrik. Halvv\u00e4gs in i det fem minuter l\u00e5nga stycket blir tempot hisnande och n\u00e4rmast fr\u00e5ga om polytempo, allts\u00e5 flera tempi i ett, n\u00e5got som endast l\u00e5ter sig g\u00f6ras p\u00e5 en pianola.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Samma \u00e5r Nancarrow flydde USA f\u00f6r Mexiko l\u00f6nnm\u00f6rdades Lev Trotskij i sin villa utanf\u00f6r Ciudad de M\u00e9xico av en av Stalin uts\u00e4nd NKVD-agent. Och samma \u00e5r korsade Nazityskland Maginotlinjen och ockuperade Frankrike, d\u00e4r den brittiska konstn\u00e4ren och f\u00f6rfattaren Leonora Carrington levde tillsammans med surrealistnes-torn Max Ernst.<\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: public domain\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tLeonora Carrington (1917-\n2011) bosatt i Mexiko i 69 \u00e5r.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Ernst klassades som<\/b><\/span> \u201ddegenererad\u201d och sattes i koncentrationsl\u00e4ger. Carrington \u201dsatt fast\u201d, som hon beskriver det i den biografiska romanen <\/span>Down Below<\/i><\/span> (1988). Allt r\u00e4mnade. P\u00e5 faderns beg\u00e4ran tv\u00e5ngsinstitutionaliserades hon i fascistiska Spanien \u2013 en mardr\u00f6m hon aldrig riktigt kom \u00f6ver. Hon slog sig dock fri och efter ett par kringflackande \u00e5r slog ocks\u00e5 hon sig ner p\u00e5 ruinerna av Aztek-rikets navel Tenochtitl\u00e1n, dagens Ciudad de M\u00e9xico.<\/span><\/span><\/span><\/p>

H\u00e4r fann hon gott om inspiration f\u00f6r sin \u00e4n morbida, \u00e4n fantastiska (betona fantasteri) vittra v\u00e4rld i b\u00e5de ord och bild. Azteker & tolteker, maya & kristna, La virgen de Guadalupe & El d\u00eda de los muertos, Frida Kahlo & Diego Rivera \u2013 allt bidrog till Carringtons s\u00e4regna surrealism d\u00e4r hennes keltiska ursprungs kultur m\u00f6ter mexikansk mystik och d\u00f6dskult. H\u00e4r var hon hemma.<\/span><\/span><\/p>

1963 fick hon i uppdrag att skapa en mural inspirerad av Mexikos rika flora av folklore. <\/span>El Mundo M\u00e1gico de los Mayas <\/i><\/span>pryder i dag en av Museo Nacional de Antropolog\u00edas salar. Det \u00e4r ett monumentalt verk, helt i klass med manliga muralister som Bosch, Brueghel, Dal\u00ed och Diego Rivera. 1970 var hon med om att kicka i g\u00e5ng den mexikanska kvinnor\u00f6relsen.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Vid samma tid<\/b><\/span> skrev hon sina b\u00e4sta, mest h\u00e5rresande noveller. Som den Bulgakovinfluerade <\/span>Att starta en farmaceutisk verksamhet<\/i><\/span>: Se\u00f1ora Carrington lever i ett Mexiko som f\u00f6rbjudit all s\u00e4ndarutrustning (telefon, radio, tv, mikrofon etcetera). Folket samlas i st\u00e4llet p\u00e5 torg f\u00f6r att spela br\u00e4d- och kortspel. En egenhet \u00e4r att bjuda sina bundsf\u00f6rvanter p\u00e5 kyrkog\u00e5rdspicknick. Hon bjuder in Lord Popocatepetl, Mexikos h\u00f6gsta verksamma vulkan, och Viscomte Stats\u00e5klagare, en passning till USA: \u201dUnited Self-Annihilation\u201d.<\/span><\/span><\/span><\/p>

V\u00e4l d\u00e4r f\u00e5r hon ett skrin av det obsoleta materialet plast med en bricka som lyder: \u201dJosef Stalin A.D. 1948\u201d. F\u00f6rutom att f\u00f6rlagan dog 1953 s\u00e5 inneh\u00e5ller den lilla kistan en homunculus, en f\u00f6rkrympt m\u00e4nniska t\u00e4ckt av en enorm mustasch som visar sig ha underg\u00f6rande effekter p\u00e5 influensa, hosta, syfilis och barnaf\u00f6dsel. Medicinen namnges Apostalin. Ett makabert m\u00e4sterverk p\u00e5 sju sidor.<\/span><\/span><\/p>

\u00c4ven Carrington gl\u00f6mdes bort av sin samtid och fick sent omsider f\u00f6rtj\u00e4nt uppm\u00e4rksamhet. Hon blev ju trots allt den sista \u00f6verlevaren av de ursprungliga surrealisterna. 2013 satte Unga Klara upp det vildsinta, underbara teaterstycket <\/span>H\u00e4st h\u00e4st h\u00e4st <\/i><\/span>(som MM recenserade d\u00e5), och i fjol gick dokument\u00e4ren <\/span>Den gl\u00f6mda surrealisten<\/i><\/span> om hennes h\u00e4ndelserika liv p\u00e5 tv (SVT-Play till och med 14\/1).<\/span><\/span><\/span><\/p>

P\u00e5 tal om tv och surrealism: Mexikansk film genomlever en ny guld\u00e5lder (Cuar\u00f3n, Gonz\u00e1lez I\u00f1\u00e1rritu, Reygades, del Toro) i mycket tack vare att aragoniern Luis Bu\u00f1uel startade en gedigen filmskola under sin 20-\u00e5riga exil i huvudstaden. Fr\u00e4mst de tv\u00e5 f\u00f6rstn\u00e4mndas m\u00e4sterverk <\/span>Roma<\/i><\/span> ( \u00e5rets regi p\u00e5 Golden Globe-galan) och<\/span> Amores Perros <\/i><\/span>(2000) portr\u00e4tterar ett Mexico City i uppl\u00f6sning.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Gemensamt f\u00f6r dessa frihetst\u00f6rstande konstn\u00e4rer var att de som f\u00f6dda i f\u00f6rm\u00f6gna familjer med tyranniska f\u00e4der flydde en europeisk fascism som blev en sorts f\u00f6rl\u00e4ngning av familjen. Konsten var deras hemland; friheten deras flagga; fantasin passet. Alla n\u00e5dde mycket h\u00f6g \u00e5lder.<\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Jose Luis Gonzalez\/Creative Commons\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tEn stor demonstration mot USA:s president Donald Trump i Mexico City under valr\u00f6relsen.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

Mexiko har en<\/b><\/span> l\u00e5ng tradition av motst\u00e5nd. Aztekerna stred behj\u00e4rtansv\u00e4rt mot conquistadorerna. De dyrkade den blodt\u00f6rstige Huitzilopochtli, de skulle inte ge sig utan blodspillan. Men de m\u00e5nga m\u00e4nniskooffren, fr\u00e4mst krigsf\u00e5ngar, f\u00f6r att blidka gudomen, hade gjort dem hatade av grannfolken. Huaxteker, mixteker och zapoteker kom inte till aztekernas unds\u00e4ttning n\u00e4r \u201dNya Spanien\u201d b\u00f6rjade koloniseras 1519.<\/span><\/span><\/span><\/p>

N\u00e4r Hern\u00e1n Cort\u00e9s conquistadorer tog Montezuma II till f\u00e5nga efter att denne s\u00e5rats under resningen stod folket som handfallet. Kungen, en sorts gudom han med, var ju od\u00f6dlig. Ett \u00e5r senare var riket en ruin. Tre \u00e5r tog det ett h\u00e4nsynsl\u00f6st r\u00f6varband att st\u00f6rta Centralamerikas st\u00f6rsta imperium och s\u00e5 inleda massutrotningen av urfolk.<\/span><\/span><\/p>

Mexiko plundrades i allt snabbare takt under seklerna som f\u00f6ljde tills de franska och amerikanska revolutionerna t\u00e4nde en gl\u00f6d hos de olika folken. Fast det skulle dr\u00f6ja till 1810 innan den stora resningen, ledsagad av pr\u00e4sten Miguel Hidalgo, \u00e4gde rum. Folket hade f\u00e5tt nog av den spanska kronans utsugning och folkmord. 1821 blev Mexiko sj\u00e4lvst\u00e4ndigt.<\/span><\/span><\/p>

Dit h\u00f6rde ursprungligen Texas. Men delstaten revolterade och f\u00f6rklarade sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 1836. Tio \u00e5r senare annekterades den av USA och Mexiko skred till dess f\u00f6rsvar. F\u00f6rg\u00e4ves. Fredsavtalet 1848 stipulerade att allt land norr om Rio Grande nu tillh\u00f6rde USA, och Mexiko tvangs s\u00e4lja New Mexiko och Kalifornien f\u00f6r spottstyvrar. En orolig tid f\u00f6ljde.<\/span><\/span><\/p>

Sedan diktatorn Porfirio D\u00edaz, som styrt landet i 30 \u00e5r, l\u00e5tit h\u00e4kta rivalen till presidentposten i valet 1910, Francisco Madero, utbr\u00f6t emellertid den mexikanska revolutionen.<\/span><\/span><\/p>

Emiliano Zapata var mestis, bondeson och h\u00f6vding i hembyn i delstaten Morelos. Vid beskedet om Maderos landsflykt formerade han en arm\u00e9 mestadels best\u00e5ende av uramerikaner. Han var redan \u00f6k\u00e4nd hos marionettregeringen och myndigheterna efter att ha lett direkta aktioner f\u00f6r att \u00e5terta b\u00f6ndernas jord fr\u00e5n D\u00edazlojala och\/eller solventa patrones, gods\u00e4gare, enligt julevangeliet eller \u201dDen lagl\u00f6sa r\u00e4ttvisans princip\u201d.<\/span><\/span><\/p>

D\u00edaz svarade med att avlysa alla allm\u00e4nna val och s\u00f6ka bef\u00e4sta sin makt ytterligare. Rebellernas replik blev tv\u00e5 enorma bondearm\u00e9er \u2013 Zapata i s\u00f6der, Pancho Villa i norr \u2013 som mosade den federala arm\u00e9n mellan sig. All stulen jord \u00e5tergick till uramerikanerna. Madero \u00e5terv\u00e4nde, bildade en provisorisk regering men kr\u00e4vde en avv\u00e4pning av bondearm\u00e9erna och en p\u00e5 obest\u00e4md tid uppskjuten jordreform. Den gamla \u201dmaktmaffian\u201d styrde \u00e4n.<\/span><\/span><\/p>

P\u00e5 det ingrep USA och besatte delar av Mexiko 1914 och 1916. Zapatas svar p\u00e5 sveket var en ny revolt, formulerad i Plan de Ayala, konkretiserande bondeupprorets r\u00e4ttm\u00e4tiga kravlista. Madero l\u00f6nnm\u00f6rdades av D\u00edaztrogen milit\u00e4r och Zapata fortsatte striden mot nye presidenten Venustiano Carranza.<\/span><\/span><\/p>

Den 10 april 1919 red han in p\u00e5 torget i byn Chinameca i hemstaten. Milit\u00e4rerna som st\u00e4mt m\u00f6te med honom h\u00f6ll inte ord, och sa inte ett ord, utan mejade ned honom fr\u00e5n hustaken. Liksom Aztekupproret exakt 400 \u00e5r tidigare lamslogs revolution\u00e4rerna och det andra upproret slogs snart ned. Marlon Brando g\u00f6r ett helgjutet portr\u00e4tt av revolution\u00e4ren i Elia Kazans film <\/span>Viva Zapata<\/i><\/span> (1952) efter John Steinbecks manus.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Han lever emellertid<\/b><\/span> \u00e4n: Zapatisterna inledde p\u00e5 ny\u00e5rsdagen 1994 ett v\u00e4pnat uppror mot myndigheterna i Chiapas, den sydligaste delstaten. \u00c4ven om den intellektuelle, pipblossande, balaklavakl\u00e4dde subkommendanten Marcos \u00e4r bonder\u00f6relsens ansikte ut\u00e5t s\u00e5 lyder ocks\u00e5 han under CCRI (Comit\u00e9 Clandestino Revolucionario Ind\u00edgena), zapatisternas h\u00f6gsta beslutande organ d\u00e4r endast uramerikaner f\u00e5r sitta.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Den v\u00e4pnade grenen EZLN (Ejercito Zapatista de Liberaci\u00f3n Nacion\u00e1l) tar order direkt fr\u00e5n CCRI. Kraven \u00e4r Zapatas: urfolkens autonomitet och frihet fr\u00e5n statligt f\u00f6rtryck. I deras kommuner finns fria skolor, jordbruk, sjukhus, domstolar, soppk\u00f6k, dagis etcetera. De styrs fr\u00e5n grunden och upp\u00e5t, det vill s\u00e4ga fr\u00e5n byborna sj\u00e4lva upp till CCRI via kooperativ, kommuner, distrikt och zoner.<\/span><\/span><\/p>

En federativ och decentraliserad, antihierarkisk och anarkisk samh\u00e4llsform som baseras p\u00e5 konsensus, horisontell kommunikation, samverkan och som alls inte \u00e4r ny utan traditionell och historiskt belagd hos ursprungsbefolkningen. Se vad ett centraliserat, hierarkiskt och totalit\u00e4rt styrelseskick gav aztekerna.<\/span><\/span><\/p>

Tillbaka till samtiden:<\/b><\/span> Med Amlo som president blir motst\u00e5ndet os\u00e4krare, trots att Zapata sa att b\u00f6nderna aldrig, aldrig f\u00e5r lita p\u00e5 en politiker. N\u00e4r zapatisterna startade sin revolt \u201994 styrdes Mexiko av PRI (Partido Revolucionario Institucion\u00e1l) som inte har n\u00e5got s\u00e4rskilt revolution\u00e4rt \u00f6ver sig men som innehaft makten mer \u00e4n mindre konstant sedan andra v\u00e4rldskriget, i vilket Mexiko lierade sig med de allierade.<\/span><\/span><\/span><\/p>

I valet 2000 fick PRI l\u00e4mna ifr\u00e5n sig regeringsmakten f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 71 \u00e5r, med hj\u00e4lp av zapatisternas kamp. <\/span><\/span><\/p>

Och det var ett f\u00f6rsta steg p\u00e5 v\u00e4gen f\u00f6r Amlo och anti-etablissemanget. Fast\u00e4n efterkrigstiden varit t\u00e4mligen avsp\u00e4nd mellan de nordamerikanska l\u00e4nderna \u00e5terst\u00e5r det att se hur personkemin mellan Amlo och Trump fungerar. Respektives politik st\u00e5r i kontrast. Amlo tar klimatkrisen p\u00e5 allvar. Liksom p\u00e5ven bor han kvar i sin bostad; han ratar presidentpalatset och limousiner f\u00f6r sin gamla \u201dBubbla\u201d (Made in Mexico) enligt devisen \u201driktig f\u00f6r\u00e4ndring\u201d.<\/span><\/span><\/p>

Partibudgeten har passerat kongressen, d\u00e4r Moreno har majoritet; pensionstaket f\u00f6r pension\u00e4rerna ska f\u00f6rdubblas, stipendieantalet f\u00f6r studenterna \u00f6ka och l\u00e4gstal\u00f6nen lyftas med 16 procent f\u00f6r att bek\u00e4mpa brottsligheten. Statsapparaten m\u00e5ste bidra genom att s\u00e4nka sina l\u00f6ner. Det kan bli sv\u00e5rt att f\u00e5 igenom. Belackare menar att det \u00f6kar ben\u00e4genheten att ta mutor. Andr\u00e9s Manuel L\u00f3pez Obrador har i vilket fall halverat sin presidentl\u00f6n.<\/span><\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tRikard Rehnbergh\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: public domain\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tEmiliano Zapata (1879-1919).\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"098\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: ProtoplasmaKid\/Creative Commons\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tMexikos nyvalde president Andr\u00e9s Manuel L\u00f3pez Obrador (Amlo) under ett bejublat valm\u00f6te.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst N\u00e4r Andr\u00e9s Manuel L\u00f3pez Obrador (Amlo) svors in som president den 1 december, efter<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":3330,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,29,18],"tags":[],"yoast_head":"\nMexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst N\u00e4r Andr\u00e9s Manuel L\u00f3pez Obrador (Amlo) svors in som president den 1 december, efter\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-01-11T22:07:28+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-01-12T09:44:19+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"445\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"13 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/\",\"name\":\"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-01-11T22:07:28+00:00\",\"dateModified\":\"2019-01-12T09:44:19+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\",\"name\":\"Bengt Ljunggren\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst N\u00e4r Andr\u00e9s Manuel L\u00f3pez Obrador (Amlo) svors in som president den 1 december, efter","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-01-11T22:07:28+00:00","article_modified_time":"2019-01-12T09:44:19+00:00","og_image":[{"width":800,"height":445,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Bengt Ljunggren","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Bengt Ljunggren","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"13 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/","name":"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-01-11T22:07:28+00:00","dateModified":"2019-01-12T09:44:19+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/01\/11\/mexiko-migration-motstand-och-konst\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8","name":"Bengt Ljunggren","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-QF","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg",800,445,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg",800,445,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg",800,445,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108-300x167.jpg",300,167,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg",800,445,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg",800,445,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg",800,445,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg",800,445,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg",150,83,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg",800,445,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108.jpg",800,445,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108-285x445.jpg",285,445,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/108-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Bengt Ljunggren","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/utrikes\/\" rel=\"category tag\">Utrikes<\/a>","rttpg_excerpt":"Mexiko \u2013 migration, motst\u00e5nd och konst N\u00e4r Andr\u00e9s Manuel L\u00f3pez Obrador (Amlo) svors in som president den 1 december, efter","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3265"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3265"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3265\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3330"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3265"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3265"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3265"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}