{"id":2826,"date":"2018-12-21T16:48:33","date_gmt":"2018-12-21T15:48:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=2826"},"modified":"2018-12-22T17:40:42","modified_gmt":"2018-12-22T16:40:42","slug":"inte-guld-men-grona-skogar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/","title":{"rendered":"Inte guld, men gr\u00f6na skogar"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Inte guld, men gr\u00f6na skogar<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

D<\/span>et har historiskt alltid funnits, och kommer f\u00f6rmodligen alltid att finnas,\nm\u00e4nniskor, sammanslutningar och organisationer som har f\u00f6rm\u00e5gan att se helheten\noch som k\u00e4mpar f\u00f6r en mer r\u00e4ttvis v\u00e4rld.<\/o:p><\/span><\/p>

Vi minns exempelvis kampen f\u00f6r allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt, medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen\ni USA och Sydafrika, en r\u00f6relse som k\u00e4mpade f\u00f6r att ge alla m\u00e4nniskor oavsett\nbakgrund r\u00e4tten till lika v\u00e4rde och samma r\u00e4ttigheter och som f\u00f6rde kampen f\u00f6r kvinnors\nlika r\u00e4tt och r\u00e4tten att best\u00e4mma \u00f6ver sin egen kropp.<\/o:p><\/span><\/p>

Vi minns fredsr\u00f6relsen som visat p\u00e5 det vansinniga i att\nvi m\u00e4nniskor tillverkar vapen som p\u00e5 ett \u00f6gonblick kan radera ut allt det som\nvi ser och erk\u00e4nner som liv. Vi minns ocks\u00e5 den tidiga milj\u00f6kampen med t\u00e4nkare som\nH.D. Thoreau, Rachel Carson och Elin W\u00e4gner.<\/o:p><\/span><\/p>

Nu ser vi <\/span><\/b>hur unga m\u00e4nniskor, som exempelvis Greta Thunberg, inte l\u00e4ngre finner sig i\natt vuxenv\u00e4rlden sviker dem. De agerar p\u00e5 egen hand \u2013 och uppmanar oss alla att\ng\u00f6ra detsamma. De som f\u00f6r denna kamp, f\u00f6r det \u00e4r kamp det handlar om, befinner\nsig i ett globalt underl\u00e4ge. V\u00e4rldsutvecklingen skenar i en negativ riktning i\nde flesta l\u00e4nder och i en tidigare oanad hastighet.<\/o:p><\/span><\/p>

Kampen handlar framf\u00f6r allt om att \u00e4ndra v\u00e5rt s\u00e4tt att\nbehandla planeten vi bor p\u00e5.<\/o:p><\/span><\/p>

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna eskalerar i samma takt som\nkoldioxiden fyller v\u00e5ra hav och v\u00e5r atmosf\u00e4r. Det h\u00e4r riskerar att tippa flera\nav Jordens ekosystem \u00f6ver den tr\u00f6skel fr\u00e5n vilken det inte finns n\u00e5gon v\u00e4g\ntillbaka. Parat med en nationalistisk, rasistisk och populistisk agenda ifr\u00e5gas\u00e4tts\noch raseras tidigare landvinningar, som vi tagit f\u00f6r sj\u00e4lvklara i alla v\u00e4rldens\nh\u00f6rn.<\/o:p><\/span><\/p>

Finns det d\u00e5 inte n\u00e5gra exempel p\u00e5 l\u00e4nder d\u00e4r\nutvecklingen g\u00e5r i en annan och positiv riktning? Jo, det finns positiva tendenser\ni l\u00e4nder som Island, Portugal och Etiopien. Men dessv\u00e4rre \u00e4r det lite som att\nleta efter en n\u00e5l i en h\u00f6stack. Det finns dock ett land p\u00e5 v\u00e5rt klot som sedan\nl\u00e4nge g\u00e5tt en annan v\u00e4g och som borde utg\u00f6ra ett exempel och f\u00f6red\u00f6me f\u00f6r\nJordens \u00f6vriga l\u00e4nder.<\/o:p><\/span><\/p>

Costa Rica \u00e4r med sina fem miljoner inv\u00e5nare ett litet\nland. Det ligger i Centralamerika med en storlek av en tiondel av Sveriges yta.\nRedan 1949 efter ett inb\u00f6rdeskrig avskaffade landet sin milit\u00e4rmakt och en ny\nkonstitution, som st\u00e4rkte demokratin, antogs. Det h\u00e4r har resulterat i att alla\nval d\u00e4refter har utf\u00f6rts i demokratisk anda och \u00e4ven respekterats av\nf\u00f6rlorarna, detta i en region som under 1900-talet pr\u00e4glats av diktaturer,\ninb\u00f6rdeskrig och milit\u00e4rkupper.<\/o:p><\/span><\/p>

Costa Rica har <\/span><\/b>i dag ett av de minsta ekologiska fotavtrycken per capita av utvecklade\nl\u00e4nder. Om alla levde som costaricaner skulle vi \u201dbara\u201d beh\u00f6va 1,4 jordklot.\nSvenskars s\u00e4tt att leva kr\u00e4ver, som j\u00e4mf\u00f6relse, 4,2 jordklot.<\/o:p><\/span><\/p>

Costa Rica har liksom m\u00e5nga andra platser i v\u00e4rlden ett\nstort problem med plastf\u00f6rpackningar som f\u00f6rorenar hav, floder och natur.\nLandet har redan f\u00f6rbjudit eng\u00e5ngsplastp\u00e5sar och fr\u00e5n 2021 inf\u00f6rs f\u00f6rbud f\u00f6r\nbland annat plastflaskor, knivar, gafflar och muggar i plast. Costa Rica planerar\natt engagera hela samh\u00e4llet i arbetet med att eliminera eng\u00e5ngsf\u00f6rpackningar,\noch \u00e4ven investera i att ta fram alternativ, som att tillverka f\u00f6rpackningar av\nbananer. Ambitionen \u00e4r att bli v\u00e4rldens f\u00f6rsta land som f\u00f6rbjuder samtliga\nprodukter av eng\u00e5ngsplast.<\/o:p><\/span><\/p>

Carlos Alvarado valdes till president 2018 och\ndeklarerade att Costa Rica ska bli ett av v\u00e4rldens f\u00f6rsta fossilfria l\u00e4nder. Kanske\ndet allra f\u00f6rsta? Redan i dag \u00e4r n\u00e4stan all elproduktion f\u00f6rnybar (99 procent)\noch best\u00e5r framf\u00f6rallt av vattenkraft, f\u00f6ljt av geotermisk energi.<\/o:p><\/span><\/p>

\u00c5r 2017 lyckades landet att under 300 dagar i f\u00f6ljd\nproducera el enbart fr\u00e5n f\u00f6rnyelsebara k\u00e4llor. Att bygga ut vattenkraft \u00e4r ofta\nkontroversiellt, sker m\u00e5nga g\u00e5nger i konflikt med lokalbefolkningen och skadar\nekosystem och biologisk m\u00e5ngfald.<\/o:p><\/span><\/p>

Solenergiproduktion st\u00e5r i dag f\u00f6r endast 1 procent av\nelproduktionen i Costa Rica, vilket inneb\u00e4r att det h\u00e4r finns en stor outnyttjad\npotential.<\/o:p><\/span><\/p>

Den stora utmaningen f\u00f6r landet i ambitionen att bli\noberoende av fossila br\u00e4nslen \u00e4r naturligtvis transportsektorn. \u00c4nd\u00e5 har man\ndeklarerat att ambitionen \u00e4r att vara oberoende av fossila drivmedel f\u00f6r\ntransporter redan 2021, eller i varje fall under 2020-talet. Hur det ska ske \u00e4r\ndock inte f\u00f6rtydligat.<\/o:p><\/span><\/p>

Costa Rica vill \u00e4ven ta \u00f6ver v\u00e4rdskapet f\u00f6r 2019 \u00e5rs\nklimatkonferens COP 25. Det sker parallellt med att Brasiliens president Bolsonaro\nb\u00e5de deklarerat sin ambition att hugga ner regnskogen i Amazonas och kasta Paris-avtalet\ni papperskorgen.<\/o:p><\/span><\/p>

Costa Rica har l\u00e5ng <\/span><\/b>historisk erfarenhet av naturv\u00e5rd. En tredjedel av landets yta \u00e4r skyddad som\nnationalpark eller liknande. Det \u00e4r siffror som vi i Sverige med endast 13\nprocent skyddad natur (2017) bara kan dr\u00f6mma om och som inget annat land i v\u00e4rlden\n\u00e4r i n\u00e4rheten av. Costa Ricas regnskogar, som str\u00e4cker sig fr\u00e5n det fuktiga\nklimatet vid Karibien \u00f6ver det vulkaniska h\u00f6glandet i landets centrala delar\ntill det mer torra klimatet vid Stilla Havskusten, ber\u00e4knas inneh\u00e5lla sex\nprocent av Jordens arter.<\/o:p><\/span><\/p>

Costa Rica har valt att \u00e5terplantera och nyskapa regnskog\noch har utvecklat en stor och v\u00e4xande sektor med ekoturism. I dag \u00e4r turismen\nden st\u00f6rsta, och snabbast v\u00e4xande sektorn i Costa Ricas ekonomi. Mer \u00e4n 10 procent\nav landets int\u00e4kter och 15 procent av arbetstillf\u00e4llena kopplas till ekoturism.<\/o:p><\/span><\/p>

Konstitutionen fr\u00e5n 1949 inneh\u00f6ll ocks\u00e5 skrivningar om\nreligionsfrihet, ett f\u00f6rh\u00e5llande som respekterats, \u00e4ven om den katolska kyrkan\nhar en dominerande st\u00e4llning i landet. Katolicismen \u00e4r statsreligion, men sedan\n2004 f\u00e5r den katolska kyrkan inte l\u00e4ngre n\u00e5got direkt ekonomiskt statsst\u00f6d. Aborter\n\u00e4r endast till\u00e5tna om det g\u00e4ller att r\u00e4dda kvinnans liv, liksom i m\u00e5nga andra\nl\u00e4nder i Central- och Sydamerika. D\u00e4remot har H\u00f6gsta Domstolen i \u00e5r beslutat\natt samk\u00f6nade \u00e4ktenskap ska till\u00e5tas och har gett parlamentet 18 m\u00e5nader p\u00e5 sig\natt lagstifta om detta.<\/o:p><\/span><\/p>

Sj\u00e4lvklart \u00e4r Costa Rica <\/span><\/b>ett land med problem och utmaningar. Historiskt finns en l\u00e5ng tradition av\ndiskriminering och f\u00f6rf\u00f6ljelse av ursprungsbefolkningen, vilket i dag fr\u00e4mst syns\ni konflikter runt utbyggd vattenkraft och r\u00e4tten till jakt och markanv\u00e4ndning i\nskyddade naturomr\u00e5den. Liksom \u00f6vriga Latinamerika pr\u00e4glas Costa Rica av \u00f6kade\nekonomiska klyftor. Den ekonomiska utvecklingen har till st\u00f6rsta del kommit\nstadsbefolkningen till del, och ungef\u00e4r 20 procent av befolkningen, f\u00f6retr\u00e4desvis\np\u00e5 landsbygden, lever i dag under fattigdomsgr\u00e4nsen, tv\u00e5 dollar per dag. Det\nfinns problem med korruption, droghandel, g\u00e4ngkriminalitet och\nnarkotikasmuggling Trots det rankas landet h\u00f6gt g\u00e4llande livskvalitet och\nlevnadsstandard. Exempelvis Happy Planet Index (HPI), rankade landet 2009 som\n\u201dv\u00e4rldens lyckligaste land\u201d. Costa Rica inf\u00f6rde redan 1849 b\u00e5de skolplikt och\nen avgiftsfri skola och 98 procent av befolkningen \u00e4r l\u00e4s- och skrivkunnig.\nMedellivsl\u00e4ngden \u00e4r 80 \u00e5r, vilket \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n i USA. N\u00e4r det g\u00e4ller ekologisk\nodling och \u00f6vrig ekologisk matproduktion \u00e4r Costa Rica inte framtr\u00e4dande utan jordbruket\npr\u00e4glas fortfarande av stora plantager inriktade p\u00e5 kolonialgr\u00f6dor som kaffe, annanas\noch bananer, odlade med industriella metoder.<\/o:p><\/span><\/p>

Omst\u00e4llningen till ett <\/span><\/b>l\u00e5genergisamh\u00e4lle, i balans med naturen, m\u00e5ste vara socialt och ekonomiskt\nh\u00e5llbar, d\u00e4r b\u00f6rdor och \u00e5taganden m\u00e5ste f\u00f6rdelas j\u00e4mlikt. Vi kan inte l\u00e5ta en\nrik elit forts\u00e4tta som ett fr\u00e4lse d\u00e4r ingenting p\u00e5verkar deras beteende. Costa\nRica ger mig dock hopp inf\u00f6r framtiden, liksom jag hoppas att det kan ge m\u00e5nga\nav dagens unga en bild av vad framtidens civilisation kan inneb\u00e4ra.<\/o:p><\/span><\/p>

Det finns ett uttryck som myntades i Costa Rica p\u00e5 1970- talet,\nd\u00e5 ett prisfall p\u00e5 just kaffe ledde till ekonomisk kris, vilket gav kraft till\nden v\u00e5g av h\u00e5llbar utveckling som Costa Rica i dag kan sk\u00f6rda b\u00e5de lagrar och ekonomi\nutifr\u00e5n. Uttrycket \u00e4r \u201dPura Vida\u201d, som direkt \u00f6versatt betyder \u201drentliv\u201d men\nsom snarare menas \u201dtoppen\u201d eller \u201dbara bra\u201d, vilket speglar inte bara den avslappnade\ninst\u00e4llningen hos befolkningen i landet utan \u00e4ven nationens inst\u00e4llning till\nlivet.<\/o:p><\/span><\/p>

Det \u00e4r inte utan att jag kommer att t\u00e4nka p\u00e5 det \u201dgamla\u201d milj\u00f6partistiska\nordst\u00e4vet: \u201dVi lovar inte guld, men gr\u00f6na skogar.\u201d<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tRaymond Wigg\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Korf-Adri (is.gd\/hzx6cF) \/ CC BY (is.gd\/2eaEG2)\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tCosta Rica har ett av de minsta ekologiska fotavtrycken per capita av de utvecklade l\u00e4nderna, skriver Raymond Wigg.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inte guld, men gr\u00f6na skogar Det har historiskt alltid funnits, och kommer f\u00f6rmodligen alltid att finnas, m\u00e4nniskor, sammanslutningar och organisationer<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":2827,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[15,27,11],"tags":[],"yoast_head":"\nInte guld, men gr\u00f6na skogar - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Inte guld, men gr\u00f6na skogar - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Inte guld, men gr\u00f6na skogar Det har historiskt alltid funnits, och kommer f\u00f6rmodligen alltid att finnas, m\u00e4nniskor, sammanslutningar och organisationer\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2018-12-21T15:48:33+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2018-12-22T16:40:42+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"872\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"581\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"7 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/\",\"name\":\"Inte guld, men gr\u00f6na skogar - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2018-12-21T15:48:33+00:00\",\"dateModified\":\"2018-12-22T16:40:42+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Inte guld, men gr\u00f6na skogar\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\",\"name\":\"Bengt Ljunggren\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Inte guld, men gr\u00f6na skogar - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Inte guld, men gr\u00f6na skogar - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Inte guld, men gr\u00f6na skogar Det har historiskt alltid funnits, och kommer f\u00f6rmodligen alltid att finnas, m\u00e4nniskor, sammanslutningar och organisationer","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2018-12-21T15:48:33+00:00","article_modified_time":"2018-12-22T16:40:42+00:00","og_image":[{"width":872,"height":581,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Bengt Ljunggren","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Bengt Ljunggren","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"7 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/","name":"Inte guld, men gr\u00f6na skogar - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2018-12-21T15:48:33+00:00","dateModified":"2018-12-22T16:40:42+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/12\/21\/inte-guld-men-grona-skogar\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Inte guld, men gr\u00f6na skogar"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8","name":"Bengt Ljunggren","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-JA","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg",872,581,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg",872,581,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg",872,581,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg",800,533,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg",872,581,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg",872,581,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068.jpg",872,581,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068-872x480.jpg",872,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/068-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Bengt Ljunggren","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/kronikor\/\" rel=\"category tag\">Kr\u00f6nikor<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a>","rttpg_excerpt":"Inte guld, men gr\u00f6na skogar Det har historiskt alltid funnits, och kommer f\u00f6rmodligen alltid att finnas, m\u00e4nniskor, sammanslutningar och organisationer","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2826"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2826"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2826\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2827"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2826"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2826"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2826"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}