{"id":28049,"date":"2022-12-09T19:55:48","date_gmt":"2022-12-09T18:55:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=28049"},"modified":"2022-12-09T19:55:48","modified_gmt":"2022-12-09T18:55:48","slug":"madagaskars-mangfald-akut-hotad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/","title":{"rendered":"Madagaskars m\u00e5ngfald akut hotad"},"content":{"rendered":"

Madagaskar uppvisar en enorm biologisk m\u00e5ngfald. De flesta v\u00e4xt- och djurarterna d\u00e4r finns inte n\u00e5gon annanstans p\u00e5 jorden, men det rika livet p\u00e5 \u00f6n \u00e4r akut hotat. Nu m\u00e5ste regeringar och milj\u00f6organisationer hj\u00e4lpa till och bevara m\u00e5ngfalden i samarbete med, och till gagn f\u00f6r, landets befolkning, skriver forskare fr\u00e5n \u00f6ver 50 olika organisationen och l\u00e4ros\u00e4ten i tidningen Science.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Baobabtr\u00e4d p\u00e5 Madagaskar. Forskarna fann att n\u00e4stan 90 procent av alla \u00f6ns v\u00e4xter p\u00e5verkas negativt av \u00f6verexploatering.<\/em>
\n(Foto: Tobias Andermann)<\/em>I tv\u00e5 artiklar i den vetenskapliga tidskriften Science presenterar forskare fr\u00e5n mer \u00e4n 50 organisationer v\u00e4rlden \u00f6ver \u2013 d\u00e4ribland svenska G\u00f6teborgs universitet, Ume\u00e5 universitet och Uppsala universitet \u2013 en stor \u00f6versyn av Madagaskars biologiska m\u00e5ngfald. Genom en kombination av de senaste observationerna fr\u00e5n \u00f6n och nya tekniker f\u00f6r att f\u00f6ruts\u00e4ga bevarandestatus kunde forskarna utv\u00e4rdera hoten mot m\u00e5ngfalden p\u00e5 land och s\u00f6tvatten.<\/p>\n

Analyserna visade att<\/strong> \u00f6verexploatering genom till exempel jakt och sk\u00f6rdandet av v\u00e4xtarter samt oh\u00e5llbara jordbruksmetoder p\u00e5verkar 62,1 procent respektive 56,8 procent av ryggradsdjursarterna negativt. N\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e4xter p\u00e5verkas n\u00e4rmare 90 procent av alla arter. Forskarna drar slutsatsen att kunskapen om Madagaskars biologiska m\u00e5ngfald och dess nedg\u00e5ng tyder p\u00e5 ett akut behov av \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

\u2013 Naturen \u00e4r v\u00e5r st\u00f6rsta tillg\u00e5ng i kampen mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla matf\u00f6rs\u00f6rjningen. \u00c4nd\u00e5 har vi degraderat alla ekosystem p\u00e5 denna planet till en br\u00e5kdel av deras tidigare omfattning, utrotat ett stort antal arter och utsatt m\u00e5nga fler f\u00f6r risker. Madagaskar \u00e4r ett tydligt exempel; dess biologiska m\u00e5ngfald \u00e4r lika unik som den \u00e4r hotad, s\u00e4ger Alexandre Antonelli, professor i biologisk m\u00e5ngfald vid G\u00f6teborgs universitet och forskningschef vid Kew Gardens i Storbritannien.<\/p>\n

 <\/p>\n

Madagaskar \u00e4r en av v\u00e4rldens<\/strong> fr\u00e4msta samlingsplatser f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald. D\u00e4r finns en unik samling av v\u00e4xter, djur och svampar, varav de flesta har utvecklats p\u00e5 \u00f6n och inte f\u00f6rekommer n\u00e5gon annanstans. Forskarna uppskattar att det finns 11516 beskrivna arter av inhemska malagasiska k\u00e4rlv\u00e4xter, av vilka 82 procent emdast v\u00e4xer d\u00e4r. Bland de 1314 arterna av inhemska land- och s\u00f6tvattenryggradsdjur \u00e4r siffran \u00e4nnu h\u00f6gre \u2013 med totalt 90 procent endemism.<\/p>\n

Forskargruppen sammanst\u00e4llde tillg\u00e4ngliga r\u00f6dlistningsdata om v\u00e4xter och ryggradsdjur och anv\u00e4nde maskininl\u00e4rning f\u00f6r att f\u00f6ruts\u00e4ga utrotningsriskerna f\u00f6r v\u00e4xtarter som saknar tidigare bed\u00f6mningar. Endast en tredjedel av alla malagasiska v\u00e4xtarter har bed\u00f6mts, och \u00e4nd\u00e5 fann forskare att d\u00e4r finns ett oproportionerligt stort antal evolution\u00e4rt unika och globalt hotade arter.<\/p>\n

 <\/p>\n

De tv\u00e5 vetenskapliga artiklarna<\/strong> i Science understryker vikten av att f\u00f6rst\u00e5 ursprunget, evolutionen, den nuvarande utbredningen och anv\u00e4ndningen av Madagaskars biologiska m\u00e5ngfald. Det \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att lyfta fram dess globala betydelse och v\u00e4gleda br\u00e5dskande bevarandeinsatser.<\/p>\n

\u2013 Det finns massor av data \u00f6ver den biologiska m\u00e5ngfalden i v\u00e4rlden. Men den \u00e4r inte samlad. I v\u00e5rt forskarteam har vi m\u00e5nga olika expertiser och det har gjort det m\u00f6jligt att f\u00e5 ett helikopterperspektiv \u00f6ver Madagaskars m\u00e5ngfald, s\u00e4ger Allison Perrigo, f\u00f6rest\u00e5ndare vid G\u00f6teborgs centrum f\u00f6r globala biodiversitetsstudier, GGBC vid G\u00f6teborgs universitet. 20 av studiernas medf\u00f6rfattare \u00e4r knutna till GGBC.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e4rvarande t\u00e4cker skyddade omr\u00e5den 10,4 procent av Madagaskar, vilket relativt v\u00e4l f\u00e5ngar \u00f6nationens biologiska m\u00e5ngfald. Att uppr\u00e4tth\u00e5lla och f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten p\u00e5 skyddet i dessa omr\u00e5den, tillsammans med ett effektivt ex situ-bevarande \u2013 s\u00e5som fr\u00f6bankar och program f\u00f6r f\u00f6r\u00e4dling och \u00e5terintroduktion \u2013 kommer att vara nyckeln till framg\u00e5ng. Liksom att involvera lokalbefolkningen i arbetet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Madagaskars rika natur,<\/strong> s\u00e4rskilt dess m\u00e5ngfaldiga flora, har l\u00e4nge nyttjats av m\u00e4nniskan och det v\u00e4ntas finnas m\u00e5nga fler anv\u00e4ndbara egenskaper som v\u00e4ntar p\u00e5 att uppt\u00e4ckas eller dokumenteras. Av de 40283 v\u00e4xtarter som anv\u00e4nds av m\u00e4nniskor \u00f6ver hela v\u00e4rlden finns fem procent p\u00e5 Madagaskar. Utmaningen \u00e4r att hitta en balans mellan lokal anv\u00e4ndning och att bevara naturskyddet i andra omr\u00e5den. Majoriteten av Madagaskars \u00f6ver 28 miljoner inv\u00e5nare bor utanf\u00f6r, men ofta mycket n\u00e4ra, skyddade omr\u00e5den. Dessa samh\u00e4llen st\u00e5r inf\u00f6r utmaningar kopplade till utbredd fattigdom, som i sig \u00e4r relaterad till en utarmning av naturen, begr\u00e4nsad tillg\u00e5ng till formell utbildning, h\u00e4lsov\u00e5rd och regleringsfr\u00e5gor inklusive markinnehav.<\/p>\n

 <\/p>\n

Enligt forskarna \u00e4r biologisk<\/strong> m\u00e5ngfald den st\u00f6rsta m\u00f6jligheten, och den mest v\u00e4rdefulla tillg\u00e5ngen, f\u00f6r Madagaskars framtida utveckling och f\u00f6r medborgarnas h\u00e5llbara framtid och v\u00e4lbefinnande.<\/p>\n

\u2013 Madagaskars biologiska m\u00e5ngfald och landskap har f\u00f6r\u00e4ndrats dramatiskt under de senaste decennierna. Att r\u00e4dda Madagaskars m\u00e5ngfald \u00e4r allas ansvar, inklusive civila samh\u00e4llen och beslutsfattare, det \u00e4r nu dags att vidta \u00e5tg\u00e4rder, s\u00e4ger H\u00e9l\u00e8ne Ralimanana p\u00e5 Kew Madagascar Conservation Centre och huvudf\u00f6rfattare till den ena studien.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Madagaskar uppvisar en enorm biologisk m\u00e5ngfald. De flesta v\u00e4xt- och djurarterna d\u00e4r finns inte n\u00e5gon annanstans p\u00e5 jorden, men det<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":28050,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,11,4,18,56],"tags":[],"yoast_head":"\nMadagaskars m\u00e5ngfald akut hotad - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Madagaskars m\u00e5ngfald akut hotad - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Madagaskar uppvisar en enorm biologisk m\u00e5ngfald. De flesta v\u00e4xt- och djurarterna d\u00e4r finns inte n\u00e5gon annanstans p\u00e5 jorden, men det\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-12-09T18:55:48+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"445\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"4 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/\",\"name\":\"Madagaskars m\u00e5ngfald akut hotad - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-12-09T18:55:48+00:00\",\"dateModified\":\"2022-12-09T18:55:48+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Madagaskars m\u00e5ngfald akut hotad\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Madagaskars m\u00e5ngfald akut hotad - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Madagaskars m\u00e5ngfald akut hotad - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Madagaskar uppvisar en enorm biologisk m\u00e5ngfald. De flesta v\u00e4xt- och djurarterna d\u00e4r finns inte n\u00e5gon annanstans p\u00e5 jorden, men det","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-12-09T18:55:48+00:00","og_image":[{"width":800,"height":445,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"4 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/","name":"Madagaskars m\u00e5ngfald akut hotad - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-12-09T18:55:48+00:00","dateModified":"2022-12-09T18:55:48+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/09\/madagaskars-mangfald-akut-hotad\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Madagaskars m\u00e5ngfald akut hotad"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-7ip","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg",800,445,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg",800,445,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg",800,445,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1-300x167.jpg",300,167,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg",800,445,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg",800,445,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg",800,445,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg",800,445,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg",150,83,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg",800,445,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1.jpg",800,445,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1-285x445.jpg",285,445,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-1-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/utrikes\/\" rel=\"category tag\">Utrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/vetenskap\/\" rel=\"category tag\">Vetenskap<\/a>","rttpg_excerpt":"Madagaskar uppvisar en enorm biologisk m\u00e5ngfald. De flesta v\u00e4xt- och djurarterna d\u00e4r finns inte n\u00e5gon annanstans p\u00e5 jorden, men det","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28049"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28049"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28049\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28051,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28049\/revisions\/28051"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/28050"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28049"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28049"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28049"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}