{"id":28032,"date":"2022-12-02T06:23:55","date_gmt":"2022-12-02T05:23:55","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=28032"},"modified":"2022-12-02T06:23:55","modified_gmt":"2022-12-02T05:23:55","slug":"gammelskogens-vaktare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/","title":{"rendered":"Gammelskogens v\u00e4ktare"},"content":{"rendered":"

Fj\u00e4llskogen och gammelskogarna i Jokkmokks egen talesperson, Mats Karstr\u00f6m, har stridit med eld och l\u00e5gor f\u00f6r dem i 36 \u00e5r. Detta med roten i en revolutionerande inventeringsmetod f\u00f6r att v\u00e4rdera naturv\u00e4rden med hj\u00e4lp av arter. Nu \u00e4r m\u00e5let n\u00e4stan n\u00e5tt.<\/strong><\/p>\n

\"\"
Mats Karstr\u00f6m har vigt sitt liv \u00e5t att r\u00e4dda skogar i Jokkmokks kommun.<\/em>
(Foto: Hasse Andersson)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Som aktiv i Naturskyddsf\u00f6reningen i Jokkmokk, biolog och gymnasiel\u00e4rare best\u00e4mde sig Mats Karstr\u00f6m f\u00f6r att ta fram en metodik d\u00e4r man anv\u00e4nder arter f\u00f6r att ge en objektiv bild av naturv\u00e4rden. Han flyttade till Vuollerim i Jokkmokk 1986 och uppt\u00e4ckte d\u00e5 sina f\u00f6rsta urskogar, och s\u00e5g dem avverkas. Samma \u00e5r startade han skogsgruppen Steget F\u00f6re med m\u00e5let att skydda de finaste gammelskogarna i Jokkmokks kommun. Han utvecklade d\u00e5 en revolutionerande inventeringsmetodik f\u00f6r att v\u00e4rdera naturv\u00e4rden med hj\u00e4lp av arter. Sedan 1986 har han haft m\u00e5ls\u00e4ttningen att r\u00e4dda minst 200 gammelskogar, varav 150 skulle f\u00e5 ett l\u00e5ngsiktigt naturskydd. P\u00e5 fr\u00e5gan vad som driver honom att \u00e4gna s\u00e5 mycket av sin tid till skogsbevarande svarar han:<\/p>\n

\u2013 Tror det \u00e4r f\u00e4ltbiologen i mig, det har aldrig funnits n\u00e5got annat alternativ \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka. N\u00e5got krav p\u00e5 att lyckas finns det ju inte, men tycker man att n\u00e5got \u00e4r viktigt m\u00e5ste man f\u00f6rs\u00f6ka.<\/p>\n

 <\/p>\n

I dag \u00e4r fler \u00e4n 6000 personer<\/strong> utbildade i metodiken och 150 skogar i Jokkmokks kommun \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att skyddas l\u00e5ngsiktigt som naturreservat, naturv\u00e5rdsavtal med mera. F\u00f6r att f\u00f6renkla inventeringen har Karstr\u00f6m anv\u00e4nt sig av olika v\u00e4rdepyramider. Inventeringsmetoden g\u00e5r ut p\u00e5 att inventera skogar genom att leta efter de kr\u00e4snaste arterna, som bara genom sin n\u00e4rvaro ber\u00e4ttar mycket om skogens h\u00f6ga v\u00e4rden. Hans metodik \u00e4r \u00e4nnu i dag standard hos naturv\u00e5rdsorganisationer, skogsbolag och myndigheter.<\/p>\n

N\u00e4r Steget F\u00f6re bildades 1986 var syftet att skydda den fem kvadratmil stora fj\u00e4llskogen Jelka-Rimak\u00e5bb\u00e5, det vill s\u00e4ga ett omr\u00e5de lika stort som Muddus Nationalpark. D\u00e5 hittades arter som tidigare inte var k\u00e4nda h\u00e4r, till exempel ringlav. Och inventeringsmetodiken som baseras p\u00e5 arter f\u00f6r att v\u00e4rdera naturskogars skyddsv\u00e4rde, skapades d\u00e5. Den blev snart k\u00e4nd \u00e4ven internationellt. Omr\u00e5det hotades d\u00e5 av v\u00e4gar och skogsbruk, och enligt Karstr\u00f6m startades d\u00e5 en av v\u00e5r tids st\u00f6rsta naturstrider.<\/p>\n

\u2013 Vi stoppade flera planerade avverkningar i sista stund. J\u00e4garna i Porjus hoppade \u00f6ver \u00e4lgjakten och for till skogs och letade ringlav f\u00f6r att skydda omr\u00e5det, och telefonkatalogen i Norrbotten fick ringlav p\u00e5 framsidan, ber\u00e4ttar han.
\nP\u00e5tryckningar fr\u00e5n m\u00e5nga milj\u00f6organisationer ledde till att EU tvingade Sverige att bilda Natura 2000 av omr\u00e5det 2005. Det fem kvadratmil stora unika urskogslandskapet, Jelka-Rimak\u00e5bb\u00e5, \u00e4r sedan i somras ett naturreservat.<\/p>\n

Under uppv\u00e4xten i H\u00f6gdalen, s\u00f6der om Stockholm, var han aktiv i F\u00e4ltbiologerna och l\u00e4rde sig att om man vill f\u00f6r\u00e4ndra n\u00e5got m\u00e5ste man g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd. Det har han gjort genom att f\u00e5 fram viktiga argument f\u00f6r att skydda skogar med h\u00f6ga naturv\u00e4rden. De identifieras med hj\u00e4lp av ett litet antal signalarter som \u00e4r ordnade i pyramider.<\/p>\n

\"\"
Mats Karstr\u00f6ms v\u00e4rdepyramider.Illustrationer av \u00c5ke Aronson.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Enligt Karstr\u00f6ms v\u00e4rdepyramid<\/strong> f\u00f6r skogsinventerare (sedan 1986) fungerar det p\u00e5 f\u00f6ljande vis: De vanligaste arterna som signalerar v\u00e4rdefull skog ligger i basen. Om de uppt\u00e4cks s\u00e5 ska skogen bevaras. L\u00e4ngre upp ligger de ovanligare arterna och p\u00e5 toppen finns arter som \u00e4r s\u00e5 ovanliga att det \u00e4r sj\u00e4lvklart att skogen ska ha ett varaktigt skydd och ej f\u00e5r huggas ned alls. S\u00e5 fynd av signalarter i alla steg i pyramiden betyder att skogen enligt lag ska l\u00e4mnas or\u00f6rd. Metoden g\u00f6r det l\u00e4tt f\u00f6r nya inventerare att komma i g\u00e5ng. Den f\u00f6rsta v\u00e4rdepyramiden tog han fram f\u00f6r arter som visar att det funnits gott om granl\u00e5gor, (d\u00f6da, liggande granar). Den hade rosenticka och ullticka i basen, lappticka och rynkskinn p\u00e5 mellanniv\u00e5n och ostticka p\u00e5 toppen. Om du hittar signalarterna i basen av pyramiden vet du att du \u00e4r i en skog som f\u00e5tt sk\u00f6ta sig sj\u00e4lv l\u00e4nge utan st\u00f6rningar eller ingrepp, en naturskog. St\u00f6ter man p\u00e5 arterna i pyramidens topp \u00e4r man i h\u00f6gt skyddsv\u00e4rderad skog. B\u00e5de ringlav och tr\u00e5dbrosklav finns i toppen p\u00e5 v\u00e4rdepyramiden som visar att tr\u00e4dskiktet i en granskog \u00e4r mycket gammalt. Det var ringlaven som hj\u00e4lpte till att skydda femmilaskogen Jelka-Rimak\u00e5bb\u00e5.<\/p>\n

\u2013 Jag har f\u00e5tt agera som en polis och upplysa och argumentera om de milj\u00f6lagar och naturh\u00e4nsyn som borde respekteras, men ej gjorts. En FSC (milj\u00f6certifiering) m\u00e4rkning betyder att h\u00e4nsyn ska ha tagits till biologisk m\u00e5ngfald, och d\u00e4rmed ska inte gammelskog huggas ned. Med ih\u00e4rdig envishet har jag st\u00e5tt p\u00e5 mig ang\u00e5ende de direktiv som redan finns om bevarande av biologisk m\u00e5ngfald b\u00e5de fr\u00e5n FN och EU, betonar han.<\/p>\n

 <\/p>\n

Han beskriver att arterna b\u00e4r<\/strong> p\u00e5 ber\u00e4ttelser om hur de ekologiska betingelserna varit i skogen tidigare. Inventering av indikatorarter fungerar som ett snabbt s\u00e4tt att komma i g\u00e5ng. I st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra kompletta inventeringar med l\u00e5nga artlistor inriktar man sig p\u00e5 ett urval av arter, n\u00e4mligen de som har mycket h\u00f6ga krav p\u00e5 sin livsmilj\u00f6. De kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att urskilja milj\u00f6er som annars kan vara sv\u00e5ra att identifiera, de \u00e4r indikatorarter f\u00f6r sina milj\u00f6er. I dag har hans v\u00e4rdepyramider blivit integrerade i det professionella naturv\u00e5rdsarbetet, inte minst i Skogsstyrelsens tidigare metodik f\u00f6r att hitta nyckelbiotoper.<\/p>\n

 <\/p>\n

Rosentickan \u00e4r en bra indikatorart<\/strong> f\u00f6r granskogar med l\u00e5ng kontinuitet. F\u00f6rekomst av gammelskogsindikatorer g\u00f6r det m\u00f6jligt att hitta v\u00e4rdefulla och skyddsv\u00e4rda skogar med m\u00e5nga andra kr\u00e4vande och hotade djur och v\u00e4xter. De ger ocks\u00e5 upplysningar om skogshistorik, och om vilken typ av skydd, eller naturh\u00e4nsyn vid avverkning, som kr\u00e4vs f\u00f6r att det biologiska v\u00e4rdet ska beh\u00e5llas. Sp\u00e5r av kulturp\u00e5verkan och br\u00e4nder noteras, och en sammanst\u00e4llning av l\u00e5gor och arter g\u00f6rs. Tyngdpunkten i inventeringarna ligger p\u00e5 lavar och svampar, h\u00e4r finns de mest anv\u00e4ndbara indikatorerna. En stor andel av de hotade lav- och svamparterna \u00e4r bundna till skog: 64 procent av de hotade lavarna och 85 procent av de hotade svamparna.<\/p>\n

\"\"
Flygfoto \u00f6ver Jelka-Rimak\u00e5bb\u00e5 av Mats Karstr\u00f6m. Reservatet \u00e4r svindlande stort och erbjuder storslagna upplevelser i vidstr\u00e4ckt fj\u00e4llskogsnatur. H\u00e4r kan man vandra i djupaste urskog och ta en skidtur p\u00e5 myrarnas vidder, uppleva tystnaden, det rika djurlivet och den s\u00e4llsynta ringlaven.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Med Karstr\u00f6ms hj\u00e4lp fick nyligen<\/strong> 33 skogar med h\u00f6ga naturv\u00e4rden i Jokkmokks kommun ett l\u00e5ngsiktigt skydd via naturreservat och naturv\u00e5rdsavtal. De \u00e4gdes av SCA (Svenska Cellulosa Aktiebolaget) och omr\u00e5dena omfattar cirka 15 kvadratkilometer. Skogarna ligger huvudsakligen \u00e4lvn\u00e4ra i nedre delen av Jokkmokk kommun.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5let fram\u00f6ver \u00e4r att g\u00e5 i m\u00e5l med att r\u00e4dda 200 skogar i Jokkmokks kommun, varav 150 l\u00e5ngsiktigt skyddade som naturreservat, Natura 2000, naturv\u00e5rdsavtal eller biotopskydd. Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got som jag lovat min fru, s\u00e4ger han.<\/p>\n

 <\/p>\n

Han ber\u00e4ttar vidare att det<\/strong> faktiskt \u00e4r utan juridiska processer som han skyddat skogarna. Genom pyramiden, men \u00e4ven florapo\u00e4ng med mera som biologisk metod.<\/p>\n

\u2013 Jag t\u00e4nkte att om jag tog fram den b\u00e4sta metoden f\u00f6r att kvantifiera naturv\u00e4rden, det vill s\u00e4ga att en skog \u00e4r tillr\u00e4ckligt skyddsv\u00e4rd och m\u00e5ste sparas, s\u00e5 borde det r\u00e4cka f\u00f6r att ge argument till biologer, skogsbolag, mark\u00e4gare och myndigheter. F\u00f6r mina skogar har det r\u00e4ckt, i dag anv\u00e4nder de flesta metoden, eller n\u00e5got som liknar den, men vi var helt klart f\u00f6rst, s\u00e4ger han och l\u00e5ter kaxig och stolt.<\/p>\n

Det ska han vara.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fj\u00e4llskogen och gammelskogarna i Jokkmokks egen talesperson, Mats Karstr\u00f6m, har stridit med eld och l\u00e5gor f\u00f6r dem i 36 \u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":28036,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[53,31,5,11,4],"tags":[],"yoast_head":"\nGammelskogens v\u00e4ktare - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Gammelskogens v\u00e4ktare - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Fj\u00e4llskogen och gammelskogarna i Jokkmokks egen talesperson, Mats Karstr\u00f6m, har stridit med eld och l\u00e5gor f\u00f6r dem i 36 \u00e5r.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-12-02T05:23:55+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"445\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"7 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/\",\"name\":\"Gammelskogens v\u00e4ktare - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-12-02T05:23:55+00:00\",\"dateModified\":\"2022-12-02T05:23:55+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Gammelskogens v\u00e4ktare\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Gammelskogens v\u00e4ktare - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Gammelskogens v\u00e4ktare - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Fj\u00e4llskogen och gammelskogarna i Jokkmokks egen talesperson, Mats Karstr\u00f6m, har stridit med eld och l\u00e5gor f\u00f6r dem i 36 \u00e5r.","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-12-02T05:23:55+00:00","og_image":[{"width":800,"height":445,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"7 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/","name":"Gammelskogens v\u00e4ktare - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-12-02T05:23:55+00:00","dateModified":"2022-12-02T05:23:55+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/gammelskogens-vaktare\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Gammelskogens v\u00e4ktare"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-7i8","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg",800,445,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg",800,445,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg",800,445,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred-300x167.jpg",300,167,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg",800,445,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg",800,445,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg",800,445,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg",800,445,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg",150,83,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg",800,445,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred.jpg",800,445,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred-285x445.jpg",285,445,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/5-bred-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktivism\/\" rel=\"category tag\">Aktivism<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/direkt\/\" rel=\"category tag\">Direkt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"Fj\u00e4llskogen och gammelskogarna i Jokkmokks egen talesperson, Mats Karstr\u00f6m, har stridit med eld och l\u00e5gor f\u00f6r dem i 36 \u00e5r.","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28032"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28032"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28032\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28037,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28032\/revisions\/28037"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/28036"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28032"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28032"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28032"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}