{"id":28022,"date":"2022-12-02T06:10:12","date_gmt":"2022-12-02T05:10:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=28022"},"modified":"2022-12-02T06:10:12","modified_gmt":"2022-12-02T05:10:12","slug":"papporna-som-sallan-hors","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/","title":{"rendered":"Papporna som s\u00e4llan h\u00f6rs"},"content":{"rendered":"
Recension: Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet<\/em>
\nBeata Hansson & Vesna Prekopic
\nVerbal f\u00f6rlag<\/h6>\n

\"\"I reportageboken Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet<\/em> f\u00e5r l\u00e4saren m\u00f6ta poliser, socialarbetare och eldsj\u00e4lar. Men framf\u00f6r allt f\u00e5r pappor komma till tals. Gamla som unga, n\u00e5gra med kriminell bakgrund, andra som aldrig trampat p\u00e5 fel sida om lagen. N\u00e5gra \u00e4r f\u00f6dda i Sverige, andra inte. Men varje pappa har sin historia att ber\u00e4tta. Beata Hansson och Vesna Prekopic. har intervjuat och skrivit.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c4r h\u00e5rdare straff l\u00f6sningen<\/strong> p\u00e5 v\u00e5ldet och kriminaliteten? Ja, om man lyssnade p\u00e5 partiledarna och l\u00e4ste affischerna inf\u00f6r valet, s\u00e5 var det d\u00e4r allt fokus l\u00e5g. H\u00e5rdare straff. Jag t\u00e4nker att det antagligen finns fler fr\u00e5gor att begrunda n\u00e4r vi talar om kriminalitet och trygghet i samh\u00e4llet.<\/p>\n

Skola, tillh\u00f6righet, att bli sedd och lyssnad p\u00e5, hur vi deltar i samh\u00e4llet, kompisar, vem som ser dig och ser till att du \u00e4r trygg, r\u00e4ttsk\u00e4nsla, tron p\u00e5 samh\u00e4llet, det gemensamma ansvaret, vilken hj\u00e4lp var och en beh\u00f6ver, att l\u00e4gga av att sprida r\u00e4dsla mellan folk med mera, kanske \u00e4r saker av betydelse innan det gr\u00f6vre trasslet infinner sig i livet. N\u00e4r vi bygger murar om v\u00e5rt egna, inte ser m\u00e4nniskorna runt omkring eller fattar att de \u00e4r som du och jag, s\u00e5 kommer r\u00e4dslan krypande. Det skapar f\u00f6rst\u00e5s s\u00e4mre samh\u00e4llen. Det \u00e4r d\u00e4r du och jag, v\u00e5ra barn och barnbarn och alla runt omkring, ska bo och leva.<\/p>\n

Vem och varf\u00f6r blir en m\u00e4nniska involverad i droger och annan brottslighet? Varf\u00f6r hamnar han\/hon i de kriminella g\u00e4ngen? Hur kan vi hindra att ytterligare ett glin eller ung m\u00e4nniska hamnar d\u00e4r, till skada f\u00f6r sig sj\u00e4lv, alla anh\u00f6riga och hela v\u00e5rt samh\u00e4lle?<\/p>\n

Skola, omsorg, kyrka, n\u00e4rst\u00e5ende, varje vuxen i samh\u00e4llet \u2013 du och jag \u2013 m\u00e5ste v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 gemensamt ha ett ansvar f\u00f6r hur v\u00e5r plats, v\u00e5rt hemma, ser ut. Hur g\u00f6r vi det?<\/p>\n

Det \u00e4r m\u00e4nniskor det h\u00e4r handlar om, eller hur? Det \u00e4r en son, en pappa, en dotter, en mamma, en v\u00e4n, en k\u00e4rlek \u2013 en m\u00e4nniska. Som du och jag, eller din och min. Kan vi prata om det h\u00e4r?<\/p>\n

 <\/p>\n

Kulturen, livsf\u00f6ruts\u00e4ttningar och<\/strong> v\u00e5r ryggs\u00e4ck p\u00e5verkar varje steg i v\u00e5ra liv. Vad vi \u00e4r. Det p\u00e5verkar ocks\u00e5 v\u00e5ra barn. N\u00e4r jag l\u00e4ser om papporna i Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet t\u00e4nker jag p\u00e5 var och ens ansvar, f\u00f6rm\u00e5ga och omgivningens gensvar. Det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt att vara f\u00f6r\u00e4lder, det \u00e4r l\u00e4tt att st\u00e5 vid sidan om och vara kritisk och det \u00e4r l\u00e4ttare att vara efterklok \u00e4n n\u00e4r man st\u00e5r mitt i. Var och en \u00e4r bara m\u00e4nniska, men det \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4tt att alltid f\u00f6rs\u00f6ka l\u00e4gga skulden n\u00e5gon annanstans \u00e4n p\u00e5 sig sj\u00e4lv. Allt \u00e4r en kombination av h\u00e4ndelser och m\u00f6ten.<\/p>\n

Varf\u00f6r bor jag d\u00e4r jag bor? Varf\u00f6r tr\u00e4ffar jag dem jag tr\u00e4ffar? Varf\u00f6r t\u00e4nker jag som jag t\u00e4nker? Varf\u00f6r g\u00e5r mina barn i den h\u00e4r skolan? Varf\u00f6r n\u00e5r jag dem p\u00e5 deras planhalva eller varf\u00f6r g\u00f6r jag det inte? Varf\u00f6r h\u00e5ller sig jag och mina barn till v\u00e5rt gemensamma samh\u00e4llskontrakt eller varf\u00f6r g\u00f6r vi eller n\u00e5gon av oss inte det? Varf\u00f6r kan vi inte hitta r\u00e4tt hj\u00e4lp n\u00e4r vi beh\u00f6ver det eller varf\u00f6r lyckas vi inte med det?<\/p>\n

F\u00f6r vad ligger ansvaret p\u00e5 var och en? F\u00f6r vad ligger ansvaret hos n\u00e5gon annan? Vad hj\u00e4lper det barnet att ansvaret ligger p\u00e5 den vuxne, en f\u00f6r\u00e4lder eller till exempel skolan om han eller hon inte f\u00f6rst\u00e5r hur det ser ut eller f\u00f6rm\u00e5r f\u00e5nga det p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt? Hur hj\u00e4lps vi \u00e5t?<\/p>\n

Varje m\u00f6te spelar roll i v\u00e5ra liv. Du och jag. Och hur vi lyckas f\u00f6rh\u00e5lla oss till det. Det beror p\u00e5 hur vi \u00e4r. Du och jag. Som vuxen eller f\u00f6r\u00e4lder, ja, som m\u00e4nniska.<\/p>\n

Jag vill prata om hur vi tar ansvar f\u00f6r varandra, s\u00e4tter solidariteten och samh\u00e4llet i stort ocks\u00e5 som v\u00e5rt, var och ens, tar ansvar i st\u00e4llet f\u00f6r att bara t\u00e4nka p\u00e5 oss sj\u00e4lva och t\u00e4nker kring vad stat, skola och kommun ska g\u00f6ra. Hur samverkar vi b\u00e4st tillsammans n\u00e4r n\u00e5gon annan (person eller instans) inte kan?<\/p>\n

 <\/p>\n

Jacob i en av texterna s\u00e4ger:<\/strong> \u201dDet \u00e4r v\u00e4l det som \u00e4r k\u00e4rnan i min historia. Arvet jag har f\u00e5tt med mig fr\u00e5n min dysfunktionella familj har pr\u00e4glat mitt liv. Man s\u00e4ger ju att det tar sju generationer innan ett trauma har f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n en familj. Min familj har ju f\u00f6rt vidare b\u00e5de kriminalitet och missbruk i generationer. Tills nu. F\u00f6r att jag best\u00e4mde mig f\u00f6r att klippa det bandet. \u201d<\/p>\n

Mattias pratar om kulturen, om sin pappa. Han pratar om vad han m\u00f6tt som barn: Machokulturen som kr\u00e4ver att man sl\u00e5r tillbaka. Det finns fler som pratar om det. Historien k\u00e4nns igen. Hur p\u00e5verkar det ett barn att inte f\u00e5 gr\u00e5ta eller k\u00e4nna?<\/p>\n

M\u00e4nnen sitter p\u00e5 caf\u00e9erna, g\u00e5r till mosk\u00e9n eller f\u00f6rsamlingen. Kvinnorna \u00e4r hemma. Barnen l\u00e4r sig inte var de \u00e4r, i vilket land de lever och bor. Vad som kr\u00e4vs av dem. De kan inte anpassa sig till den samh\u00e4llsnorm som kr\u00e4vs av \u2013 beh\u00f6vs f\u00f6r att vara en del av \u2013 det svenska samh\u00e4llet. Det blir i st\u00e4llet en annan norm som de f\u00e5ngas av. Det v\u00e4cker problematiken. Vad s\u00e4ger papporna om det, tro?<\/p>\n

Vad beh\u00f6ver vi g\u00f6ra, vara, som f\u00f6r\u00e4lder? Anders s\u00e4ger:<\/p>\n

\u201dMan ska delta i sitt barns liv. Pojkarna beh\u00f6ver en manlig f\u00f6rebild, det beh\u00f6ver inte vara den biologiska pappan, men det beh\u00f6ver vara n\u00e5gon. \u201d<\/p>\n

Beata och Vesna har intervjuat Ben. Han har kommit fr\u00e5n fj\u00e4rran land och bosatt sig h\u00e4r. Han lever trygg, men i artikeln v\u00e4cks tankar om v\u00e5r utemilj\u00f6, v\u00e5ra bost\u00e4der och belysningen \u00e4r n\u00e5got som p\u00e5verkar v\u00e5r trygghet? \u00c4r det n\u00e5got som ska finnas p\u00e5 agendan i de stadsdelar d\u00e4r livet p\u00e5verkas av v\u00e5ld och kriminalitet? \u00c4r h\u00e5rda straff viktigare att dra i eller \u00e4r barn och ungas skol- och uppv\u00e4xtmilj\u00f6 ocks\u00e5 viktig att tala om? Jag h\u00f6r Ben reagera p\u00e5 utemillj\u00f6 och trygghetsskapande \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

 <\/p>\n

P\u00e5verkas barn och unga<\/strong> om det \u00e4r ljus, trygghet och blomster omkring dem? Och om containern med skr\u00e4p t\u00f6ms n\u00e4r den ska? Vem ser till att vi har en trygg utemilj\u00f6 och vad \u00e4r en trygg milj\u00f6? Hur ser den ut? Hur stor betydelse har trygghetsskapande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r barnens utveckling till trygga m\u00e4nniskor?<\/p>\n

Vem ska t\u00e4nka de tankarna, g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t det, h\u00e5lla efter f\u00f6rfallet? \u00c4r det du och jag?<\/p>\n

\"\"
Beata Hansson har jobbat i 20 \u00e5r som frilansjournalist och \u00e4r i dag chefredakt\u00f6r f\u00f6r litteraturtidskriften KLASS. Vesna Prekopic \u00e4r frilansjournalist och skriver f\u00f6r bland annat DN Kultur.<\/em>
(Foto: Anders Frick-Meijer)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Beata och Vesna skriver ocks\u00e5 om fr\u00e5gan om anh\u00f6rigst\u00f6d. F\u00f6r\u00e4ldraoro \u00e4r en tuff k\u00e4nsla. Ibland \u00e4r det en on\u00f6dig oro, men ibland \u00e4r det p\u00e5 riktigt allvar. Att d\u00e5 inte hitta st\u00f6d och hj\u00e4lp i sin omgivning \u00e4r viktigt, men ibland sv\u00e5rt. En grupp, en medm\u00e4nniska eller en samtalspart som man kan sortera tankar och g\u00f6randen tillsammans med \u00e4r viktigt. En anh\u00f6rig till en person med till exempel droger, kriminalitet eller psykisk oh\u00e4lsa lever under extrem press d\u00e4r man aldrig kan slappna av. Man vet inte vad n\u00e4sta drag ska bli och vad man sj\u00e4lv kan g\u00f6ra. Det \u00e4r ocks\u00e5 sv\u00e5rt att tala om, eftersom en vanlig k\u00e4nsla i sammanhanget \u00e4r skam. Anh\u00f6rigst\u00f6d \u00e4r viktigt, men hur ska det se ut? Beh\u00f6ver alla samma typ av st\u00f6d? Kan alla f\u00e5 tillg\u00e5ng till st\u00f6det och hur g\u00f6r vi – kommun, stat, regioner och civilsamh\u00e4llet \u2013 f\u00f6r att utveckla s\u00e5dana st\u00f6d?<\/p>\n

Vi har talat om anh\u00f6rigst\u00f6d i orossamtal i bokhandeln i Norrt\u00e4lje. Flera personer i samtalen har varit f\u00f6rbannade f\u00f6r att de inte f\u00e5tt n\u00e5got st\u00f6d. Det handlar hela tiden om resurser och fr\u00e5gan om vem som ska g\u00f6ra vad. Vem \u00e4r det egentligen som ska g\u00f6ra \u2013 och vad? Hur ska man f\u00e5nga ungen och hur ska man hj\u00e4lpa f\u00f6r\u00e4ldern \u2013 eller tv\u00e4rtom, beroende av vem som \u00e4r eller har trubblet.<\/p>\n

Att k\u00e4nna l\u00e4ttnad n\u00e4r sonen d\u00f6tt \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r en utomst\u00e5ende att f\u00f6rst\u00e5. Det \u00e4r en f\u00f6rbjuden, men h\u00f6gst relevant tanke hos n\u00e5gon som under l\u00e5ng tid har levt med en allvarlig oro f\u00f6r en anh\u00f6rig som inte hittat r\u00e4tt i livet, inte f\u00e5tt st\u00f6d och hj\u00e4lp eller som varit allvarligt beroende eller sjuk. Det har jag ocks\u00e5 h\u00f6rt n\u00e4r vi har talat om suicid eller beroenden, bortom kriminalitet. G\u00e5r det att f\u00f6rest\u00e4lla sig, f\u00f6r n\u00e5gon som inte \u00e4r drabbad?<\/p>\n

Hur \u00e4r det att leva med s\u00e5dan oro, \u00e5r efter \u00e5r, som bara mal och d\u00e4r man inte kan g\u00f6ra n\u00e5got? Hur s\u00f6ker\/f\u00e5r man st\u00f6d som anh\u00f6rig och hur klarar man att g\u00e5 vidare i sin liv? Vem pallar att lyssna?<\/p>\n

 <\/p>\n

Det talas om att man<\/strong> m\u00e5ste f\u00e5nga barnen n\u00e4r de st\u00e5r i v\u00e4gsk\u00e4let, n\u00e4r de kan fatta ett beslut. Tidigare insatser, allts\u00e5. Kanske redan i trean\/fyran, n\u00e4r de \u00e4r i 10-\u00e5rs\u00e5ldern. D\u00e5 beh\u00f6ver det finnas insatser som kan f\u00e5nga barnen och hj\u00e4lpa f\u00f6r\u00e4ldrarna att f\u00e5 barnen p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r. Vem g\u00f6r det om f\u00f6r\u00e4ldern inte kan?<\/p>\n

\u201dDet m\u00e5ste finnas ett bra lokalsamh\u00e4lle, d\u00e4r det inte finns \u00f6ppen narkotikaf\u00f6rs\u00e4ljning p\u00e5 torget, d\u00e4r det inte \u00e4r tr\u00e5ngboddhet, d\u00e4r det finns bra f\u00f6reningar, inte bara gubbf\u00f6reningar, f\u00f6r aprop\u00e5 var papporna h\u00e5ller hus, s\u00e5 sitter de d\u00e4r och \u00f6mkar sig sj\u00e4lva. Och s\u00e5 m\u00e5ste mammorna och papporna f\u00e5 s\u00e5 mycket st\u00f6d att de inte ska beh\u00f6va g\u00e5 till socialtj\u00e4nsten och bli utredda f\u00f6r att f\u00e5 st\u00f6d, utan att de ska f\u00e5 det p\u00e5 plats n\u00e4r de beh\u00f6ver det. \u201d<\/p>\n

Hur ser skolan, fritids, idrotten och f\u00f6reningslivet ut? Hur ser myndighetssverige ut?<\/p>\n

Det \u00e4r m\u00e4nniskor det h\u00e4r handlar om. En son, en pappa, en dotter, en mamma, en v\u00e4n, en k\u00e4rlek \u2013 kort och gott en m\u00e4nniska. Kan vi prata om det h\u00e4r? Det h\u00e4r r\u00e5r v\u00e4l inte h\u00e5rdare straff p\u00e5?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Recension: Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet Beata Hansson & Vesna Prekopic Verbal f\u00f6rlag I reportageboken Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet f\u00e5r l\u00e4saren m\u00f6ta poliser,<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":28023,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,51,4,52],"tags":[],"yoast_head":"\nPapporna som s\u00e4llan h\u00f6rs - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Papporna som s\u00e4llan h\u00f6rs - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Recension: Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet Beata Hansson & Vesna Prekopic Verbal f\u00f6rlag I reportageboken Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet f\u00e5r l\u00e4saren m\u00f6ta poliser,\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-12-02T05:10:12+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"445\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/\",\"name\":\"Papporna som s\u00e4llan h\u00f6rs - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-12-02T05:10:12+00:00\",\"dateModified\":\"2022-12-02T05:10:12+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Papporna som s\u00e4llan h\u00f6rs\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Papporna som s\u00e4llan h\u00f6rs - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Papporna som s\u00e4llan h\u00f6rs - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Recension: Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet Beata Hansson & Vesna Prekopic Verbal f\u00f6rlag I reportageboken Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet f\u00e5r l\u00e4saren m\u00f6ta poliser,","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-12-02T05:10:12+00:00","og_image":[{"width":800,"height":445,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/","name":"Papporna som s\u00e4llan h\u00f6rs - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-12-02T05:10:12+00:00","dateModified":"2022-12-02T05:10:12+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/12\/02\/papporna-som-sallan-hors\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Papporna som s\u00e4llan h\u00f6rs"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-7hY","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg",800,445,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg",800,445,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg",800,445,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred-300x167.jpg",300,167,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg",800,445,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg",800,445,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg",800,445,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg",800,445,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg",150,83,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg",800,445,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred.jpg",800,445,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred-285x445.jpg",285,445,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/2-bred-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/litteratur\/\" rel=\"category tag\">Litteratur<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/samhalle\/\" rel=\"category tag\">Samh\u00e4lle<\/a>","rttpg_excerpt":"Recension: Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet Beata Hansson & Vesna Prekopic Verbal f\u00f6rlag I reportageboken Papporna, s\u00f6nerna, v\u00e5ldet f\u00e5r l\u00e4saren m\u00f6ta poliser,","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28022"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28022"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28022\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28026,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28022\/revisions\/28026"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/28023"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28022"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28022"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28022"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}