{"id":27925,"date":"2022-10-26T18:35:34","date_gmt":"2022-10-26T16:35:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=27925"},"modified":"2022-10-26T18:35:34","modified_gmt":"2022-10-26T16:35:34","slug":"vagval-avgor-framtiden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/","title":{"rendered":"V\u00e4gval avg\u00f6r framtiden"},"content":{"rendered":"
\u2013 Bo M I Bengtsson tycker till om framtiden i sin bok \u201cV\u00e4gsk\u00e4l. H\u00e5llbar politik f\u00f6r framtiden\u201d.<\/em><\/h6>\n

Bo M I Bengtssonan menar att de styrande politikerna har sett till att utvecklingen i Sverige leder till samma problem som man har i l\u00e5ginkomstl\u00e4nder med h\u00f6g kriminalitet och utanf\u00f6rskap.<\/strong><\/p>\n

Om detta tycker han till i sin bok V\u00e4gsk\u00e4l …, som kan bli boken till en studiecirkel. Han prisar folkbildningen som en demokratisk modell d\u00e4r man tr\u00e4ffas och v\u00e4xer tillsammans. Vi g\u00e4ller \u2013 inte Jag. Och visst \u00e4r det s\u00e5: Vi kan och ska skapa en god framtid f\u00f6r oss alla, b\u00e5de lokalt och globalt.<\/p>\n

Det kanske inte \u00e4r en tillf\u00e4llighet att vi m\u00e4nniskor \u00e4r f\u00f6dda med tv\u00e5 \u00f6ron men en mun.<\/p>\n

Nelson Mandela sa p\u00e5 sin tid:<\/p>\n

\u201dEn m\u00e4nniska \u00e4r en m\u00e4nniska tack vare andra m\u00e4nniskor\u201d.<\/p>\n

Detta g\u00e4ller fortfarande och med all s\u00e4kerhet \u00e4ven i framtiden.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"
Bo M I Bengtsson \u00e4r professor emeritus p\u00e5 SLU och tidigare forskningschef p\u00e5 Sarec, Styrelsen f\u00f6r utlandsforskning. Hans bok \u201cV\u00e4gsk\u00e4l. H\u00e5llbar politik f\u00f6r framtiden\u201d \u00e4r utgiven av Ekerlids f\u00f6rlag.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Vilka v\u00e4gval st\u00e5r Sverige och v\u00e4rlden inf\u00f6r n\u00e4r det g\u00e4ller klimatet?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Den globala medeltemperaturen har \u00f6kat med drygt en grad. FN:s klimatpanel (IPCC) anser att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas p\u00e5verkan blir stor p\u00e5 ekosystemen och m\u00e4nniskorna. Som mot\u00e5tg\u00e4rd rekommenderar IPCC minskade utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser, fr\u00e4mst koldioxid. Dess halt har \u00f6kat i atmosf\u00e4ren efter mitten av 1700-talet n\u00e4r viss industrialisering inleddes. I dag \u00e4r andelen av de globala utsl\u00e4ppen olika; fr\u00e5n 27 procent i Kina till 0,13 procent i Sverige.<\/p>\n

F\u00f6rvisso har m\u00e4nniskan p\u00e5verkat, men klimatet \u00e4ndras \u00e4ven genom l\u00e5ngsiktiga naturliga processer. Klimatet har varierat under miljontals \u00e5r och \u00e4ven i Sverige har det varit subtropiskt klimat. Den senaste temperatur\u00f6kningen har skett efter en l\u00e5ng period med betydande nedkylning. Sannolikt kommer denna temperatur\u00f6kning att forts\u00e4tta.<\/p>\n

\u00c4ven om globala koldioxidutsl\u00e4pp m\u00e5ste hejdas s\u00e5 kr\u00e4vs ocks\u00e5 minskad anv\u00e4ndning av globala naturresurser och en minskande konsumtion fr\u00e5n allt flera m\u00e4nniskor. Eftersom naturresurserna inte \u00e4r obegr\u00e4nsade kan naturen sl\u00e5 tillbaka negativt; ett ultimativt tecken p\u00e5 att biologin \u00e4r viktigast p\u00e5 l\u00e5ng sikt \u2013 som tidigare kulturer f\u00e5tt erfara.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur ska man som medborgare leva f\u00f6r att vara klimatsmart?<\/strong><\/p>\n

\u2013 V\u00e5rt ansvar f\u00f6r planeten, natur och milj\u00f6 \u00e4r bredare \u00e4n minskade koldioxidutsl\u00e4pp. Fr\u00e4mst kr\u00e4vs att styrande politiker anger de ramar som ska g\u00e4lla f\u00f6r att s\u00e4kra en god livsmilj\u00f6 f\u00f6r kommande generationer. De har haft l\u00e5ng tid p\u00e5 sig eftersom h\u00e5llbarhetskonceptet accepterades av alla nationer vid FN:s konferens i Rio de Janeiro \u2013 f\u00f6r 30 \u00e5r sedan. Det r\u00e4cker inte alls att enskilda individer f\u00f6reg\u00e5r, \u00e4ven om man kan bidra genom att fr\u00e4mst minska sin egen konsumtion och \u00e5teranv\u00e4nda material och minska avfallet.<\/p>\n

Uppskattningar visar att om en ideal tillv\u00e4xt \u2013 som anses ligga p\u00e5 fyra procent \u00e5rligen \u2013 forts\u00e4tter, s\u00e5 blir den globala ekonomin vid n\u00e4sta sekelskifte 30 g\u00e5nger st\u00f6rre; det \u00e4r inte h\u00e5llbart. Trots detta argumenterar v\u00e5ra politiker att n\u00e4r covid-19-pandemin har g\u00e5tt \u00f6ver och klimatutsl\u00e4ppen n\u00e5tt uppsatta m\u00e5l s\u00e5 kan livet \u00e5terg\u00e5 till det som vi ansett som \u201dnormalt\u201d.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c4r det dags att utse Greta Thunberg till FN:s klimatsekreterare?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Nja, kanske f\u00f6r tidigt. FN-systemet beh\u00f6ver flera nya medarbetare med praktiska erfarenheter av arbetslivet ut\u00f6ver politiska \u00e5sikter. Med f\u00f6rdel skulle hon kunna ges n\u00e5gra \u00e5rs provanst\u00e4llning inom milj\u00f6departementet. D\u00e4r skulle hon f\u00e5 m\u00f6jlighet att f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vertyga och driva p\u00e5 tj\u00e4nstem\u00e4n och beslutsfattare. D\u00e4rmed skulle hon f\u00e5 uppleva den dagliga, tr\u00f6ga politiska arbetsmilj\u00f6n i praktiken, som skulle ge henne nya erfarenheter inf\u00f6r fortsatt eget kampanjarbete.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vilka v\u00e4gval st\u00e5r vi inf\u00f6r n\u00e4r det g\u00e4ller energipolitiken i Sverige och \u00e4ven sett ur global synvinkel?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Energin minskar i livsmilj\u00f6n som helhet i en process som p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4nge. Den energi som inte utr\u00e4ttar ett arbete blir avfall eller f\u00f6roreningar. De l\u00f6ser inte avfallsproblem i ett ekosystem. Skog och stenkol har gradvis ersatts med fossila br\u00e4nslen, som m\u00e5nga politiker nu vill ers\u00e4tta med \u201dgr\u00f6n teknik\u201d. Den t\u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5 planetens naturresurser.<\/p>\n

I Sverige ska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser ha minskat med 70 procent till 2030, men minskningen \u00e4r hittills bara 20 procent. Den viktigaste omst\u00e4llningen ska ske inom industri och transporter. Det indikerar att problemen \u00e4r st\u00f6rst i h\u00f6gt industrialiserade samh\u00e4llen, vilket kanske f\u00f6rklarar varf\u00f6r m\u00e5nga l\u00e5ginkomstl\u00e4nder inte har samma fokus p\u00e5 klimatfr\u00e5gan. Dessutom v\u00e4ntar de p\u00e5 utlovat ekonomiskt st\u00f6d fr\u00e5n industril\u00e4nderna f\u00f6r sin omst\u00e4llning; ett beslut som har skjutits fram under flera decennier.<\/p>\n

Det \u00e4r \u00f6verraskande att styrande politiker inte alls diskuterar att initialt spara p\u00e5 anv\u00e4ndningen av fossil energi. En snabb politisk \u00e5tg\u00e4rd vore att reducera antalet av motort\u00e4vlingar med racerbilar, motorb\u00e5tar, motorcyklar och successivt stoppa bruket av snabbg\u00e5ende, icke n\u00f6dv\u00e4ndiga A-traktorer. Bilfria s\u00f6ndagar f\u00f6r privatpersoner skulle kunna bidra och ransonering av fossil energi b\u00f6r inte uteslutas. J\u00e4mf\u00f6r med Suezkrisen (1956) och kriget mellan Egypten\/Syrien och Israel (1973).<\/p>\n

 <\/p>\n

K\u00e4rnkraft, sol, vind, v\u00e4tgas … vad ska vi i Sverige v\u00e4lja som en framtida l\u00f6sning f\u00f6r v\u00e5r energif\u00f6rs\u00f6rjning?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Fram\u00f6ver beh\u00f6vs energiproduktion fr\u00e5n vatten-, k\u00e4rn-, sol- och vindkraft, men \u00e4ven bioenergi fr\u00e5n skogen. Den tidigare bannbulla som n\u00e5gra partier utf\u00e4rdat mot k\u00e4rnkraft, inklusive forskning d\u00e4rom, \u00e4r en starkt bidragande orsak till extremt h\u00f6ga elpriser, s\u00e4rskilt i s\u00f6dra Sverige. Redan n\u00e4r svenska politiker besl\u00f6t om k\u00e4rnkraft f\u00f6r att r\u00e4dda svenska \u00e4lvar fr\u00e5n utbyggnad valdes en energiproduktion med v\u00e4l k\u00e4nda l\u00e5ngsiktiga konsekvenser f\u00f6r milj\u00f6n.<\/p>\n

Nu vill styrande politiker m\u00f6ta behovet av en f\u00f6rdubblad elproduktion genom att tvinga fram vindkraftverk, \u00e4ven d\u00e4r de inte \u00f6nskas av majoriteten m\u00e4nniskor som drabbas. Utbyggd vindkraft b\u00f6r lokaliseras till platser d\u00e4r f\u00e5 m\u00e4nniskor st\u00f6rs; fr\u00e4mst till havs. N\u00e4rproducerad och koldioxidfri el fr\u00e5n sm\u00e5skalig vattenkraft borde ha framtiden f\u00f6r sig. Dessv\u00e4rre vidh\u00e5ller regeringen planen att den vattenkraften ska pr\u00f6vas mot nya regler f\u00f6r att prioritera biologisk m\u00e5ngfald och ekologisk status med kr\u00e5nglig byr\u00e5krati. Det g\u00e4ller ungef\u00e4r 1900 sm\u00e5skaliga vattenkraftverk som ger god elberedskap och d\u00e4r omgivande milj\u00f6 har anpassats under mer \u00e4n ett sekel. De skulle vara viktiga vid akuta krisl\u00e4gen och cyberangrepp som kan drabba elbolag.<\/p>\n

 <\/p>\n

Carl von Linn\u00e9 \u00e4r den mest k\u00e4nda svensken. Vad kan vi l\u00e4ra oss av honom?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jo, vikten av hans tidiga gedigna utbildning, tv\u00e4rvetenskaplighetens betydelse och behovet av praktiska unders\u00f6kningar i f\u00e4lt. I f\u00f6r\u00e4ldrahemmet fick han mycket tidigt l\u00e4ra sig grundl\u00e4ggande latin, religion och geografi. Senare fick han en bred universitetsutbildning i botanik, geologi, zoologi. Hans vetenskapliga bredd skiljer sig markant mot v\u00e5r tids akademiska fokusering p\u00e5 en delaspekt av ett omr\u00e5de. Den underl\u00e4ttade f\u00f6r Linn\u00e9 att g\u00f6ra synteser. Den f\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6rst\u00e4rktes genom att han reste utomlands. Han disputerade i medicin i Nederl\u00e4nderna och arbetade d\u00e4r innan han \u00e5terv\u00e4nde till hemlandet. Under sina talrika resor i hela Sverige samlade han in och klassificerade m\u00e5nga v\u00e4xter, djur och mineraler som resulterade i m\u00e5nga skrifter.<\/p>\n

 <\/p>\n

Om du s\u00e4tter f\u00f6rstoringsglaset p\u00e5 gruvn\u00e4ringen, vad kommer du d\u00e5 fram till?<\/strong><\/p>\n

\u2013 I princip \u00e4r gruvindustrin milj\u00f6m\u00e4ssigt oacceptabel och l\u00e5ngsiktigt oh\u00e5llbar. Gruvdrift hanteras huvudsakligen av storf\u00f6retag, ofta internationella, som ser b\u00e5de natur och m\u00e4nniskor som en f\u00f6rbrukningsvara. De \u00e4r l\u00e4tta att ers\u00e4tta vid f\u00f6r\u00e4ndrad marknad i samh\u00e4llen som nu kr\u00e4ver riklig tillg\u00e5ng p\u00e5 viktiga mineraler. Europa konsumerar 25 procent av de globala metallerna men svarar bara f\u00f6r tre procent av produktionen. Den svenska milj\u00f6balkens f\u00f6rsiktighetsprincip stipulerar tydligt att \u201dskada eller risk f\u00f6r skada f\u00e5r ej s\u00e4ttas i system\u201d. Det \u00e4r en illusion att r\u00e5dande gruvdrift \u00e4r milj\u00f6s\u00e4ker. Gruvf\u00f6retag m\u00e5ste \u00e5l\u00e4ggas att ta hand om allt avfall f\u00f6r h\u00f6gsta m\u00f6jliga \u00e5tervinning av restprodukter, minimera deponier och \u00e5terst\u00e4lla omgivande milj\u00f6 n\u00e4r gruvdriften har upph\u00f6rt. F\u00f6roreningar och minskande mineralresurser motiverar h\u00f6gre beskattning. I omr\u00e5den d\u00e4r renn\u00e4ring \u00e4r central ska den prioriteras d\u00e5 den inneb\u00e4r l\u00e5ngsiktig h\u00e5llbarhet till skillnad mot mycket kortsiktiga ekonomiska vinster inom gruvdrift.<\/p>\n

 <\/p>\n

Demokrati \u00e4r vi, inte ni. Om du tar temperaturen p\u00e5 den svenska demokratin: Hur m\u00e5r v\u00e5r demokrati? Vilka \u00e4r problemen respektive m\u00f6jligheterna?<\/strong><\/p>\n

\u2013 I ett internationellt perspektiv \u00e4r den svenska demokratin v\u00e4lutvecklad \u00e4ven om m\u00e5nga beslut inte utformas underifr\u00e5n. Eftersom samh\u00e4llsklyftorna har \u00f6kat sedan millennieskiftet har en ekonomisk elit vuxit fram \u00e4ven inom politiken. I riksdag och regering \u00e4r naturvetare och yrkeserfarna i stor minoritet j\u00e4mf\u00f6rt med alla de som kommer fram via partiernas ungdomsf\u00f6rbund. Andelen 65+ i riksdagen har legat under tio ledam\u00f6ter sedan l\u00e4nge trots att de utg\u00f6r en fj\u00e4rdedel av valmans-k\u00e5ren. I en fullv\u00e4rdig demokrati \u00e4r det exceptionellt n\u00e4r politiska partier med olika \u00e5sikter inte kan tala eller samverka med varandra. I ett digitaliserat samh\u00e4lle finns verkligen behov att locka flera m\u00e4nniskor till \u00f6ppen dialog, debatter och diskussioner. Demokratin kan st\u00e4rkas genom tr\u00e4ning i m\u00e5linriktade debatter.<\/p>\n

\"\"
“I princip \u00e4r gruvindustrin milj\u00f6m\u00e4ssigt oacceptabel och l\u00e5ngsiktigt oh\u00e5llbar. Gruvdrift hanteras huvudsakligen av storf\u00f6retag, ofta internationella, som ser b\u00e5de natur och m\u00e4nniskor som en f\u00f6rbrukningsvara.”<\/em>
(Foto: Shane McLendon<\/a>)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Hur ser du p\u00e5 folkbildningens roll f\u00f6r att skapa ett b\u00e4ttre Sverige och en b\u00e4ttre v\u00e4rld?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ut\u00f6ver bibliotekens tj\u00e4nster s\u00e5 deltar omkring en miljon m\u00e4nniskor i studief\u00f6rbunds och folkh\u00f6gskolors verksamhet. Tillsammans med f\u00f6rel\u00e4sningsf\u00f6reningar kan de \u00e4ven vara ett forum f\u00f6r \u00f6ppen debatt f\u00f6r att testa nya tankar och id\u00e9er. Det borde \u00e4ven politiska partier anv\u00e4nda f\u00f6r att tidigt engagera medborgare i framtidsvisioner, nya id\u00e9er och konkreta f\u00f6rslag med f\u00f6r- och nackdelar. M\u00e4nskliga m\u00f6ten med \u00f6gonkontakt under trivsamma former \u00e4r mera tilltalande och givande \u00e4n b\u00e5de enskilt petande p\u00e5 mobiler och datorer och debatter p\u00e5 sociala medier under anonymitet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vilka v\u00e4gval m\u00e5ste vi g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00e5 ner kriminaliteten i Sverige och bek\u00e4mpa g\u00e4ng-kriminaliteten?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Sedan flera \u00e5r sker det skjutningar p\u00e5 \u00f6ppen gata och ibland \u00e4ven p\u00e5 skolor. Det har styrande politiker l\u00e4nge konstaterat \u00e4r oacceptabelt. Utom brottsf\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder som har effekt p\u00e5 l\u00e5ng sikt kr\u00e4vs politisk insikt om problemets existens och art, \u00e5tf\u00f6ljt av beslut med effektiva \u00e5tg\u00e4rder. G\u00e4ngkriminalitet \u00e4r vanligast inom urbana utanf\u00f6rskapsomr\u00e5dena. D\u00e4r \u00e4r m\u00e5nga nyanl\u00e4nda tr\u00e5ngbodda, arbetsl\u00f6sa och lever i en parallell samh\u00e4llsstruktur. H\u00e4r kr\u00e4vs en solid kartl\u00e4ggning av vem som bor var, hur de bor och andelen som arbetar. Samh\u00e4llets h\u00e5llbarhet och allm\u00e4n trygghet m\u00e5ste g\u00e5 f\u00f6re personlig integritet. Akuta mot\u00e5tg\u00e4rder kan vara mycket strikta vapenkontroller, mera k\u00e4nnbara straff kombinerade med utvisning, slopade straffrabatter, f\u00e4rre permissioner, utvisning av alla som saknar uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd. Anonyma vittnen och visitationszoner b\u00f6r pr\u00f6vas.<\/p>\n

Styrande politiker tycks ha varit f\u00f6ga medvetna om problem med en v\u00e4xande urbanisering. Det upplevde jag under m\u00e5nga resor i l\u00e5ginkomstl\u00e4nder med bes\u00f6k i shanty towns (k\u00e5kst\u00e4der) i Port of Spain, Caracas, Nairobi, New Delhi och Manila. Utl\u00e4nningar varnades att bes\u00f6ka dessa omr\u00e5den med g\u00e4ngkriminalitet. Under ett l\u00e5ngt yrkesliv har jag sett f\u00e5 av dem reduceras eller f\u00f6rsvinna.<\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e5nga r\u00f6ster h\u00f6js f\u00f6r fler poliser. Hur ser du p\u00e5 det?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5eligt med tanke p\u00e5 skjutningar, allm\u00e4n samh\u00e4llsoro och problem att klara av alla brottsutredningar. Tidigt under det moderna samh\u00e4llets framv\u00e4xt fanns poliser i varje medelstor t\u00e4tort. Det ingav b\u00e5de respekt och trygghet. Politisk iver f\u00f6r central styrning och minskade kostnader f\u00f6r polisv\u00e4sendet har resulterat i dagens situation. Visserligen har antalet civilanst\u00e4llda inom polisen \u00f6kat efter 2015 men antalet poliser per 100000 inv\u00e5nare var lika stort fem \u00e5r senare. Deras administrativa arbete har \u00f6kat markant vilket tar tid fr\u00e5n brottsutredningar. Det \u00e4r alarmerande n\u00e4r arbetsmilj\u00f6 och l\u00f6neniv\u00e5er inom yrket lockar f\u00e4rre s\u00f6kande. Sv\u00e5righeterna att fylla alla platser p\u00e5 polisutbildningen har lett till s\u00e4nkta antagningskrav och slopade spr\u00e5ktester; knappast en positiv signal.<\/p>\n

 <\/p>\n

I boken \u00e4r du kritisk till svensk bist\u00e5ndspolitik. Hur ser du p\u00e5 svensk bist\u00e5ndspolitik? Vilka v\u00e4gval st\u00e5r vi inf\u00f6r n\u00e4r det g\u00e4ller den framtida bist\u00e5ndspolitiken?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag tror fortfarande att rika l\u00e4nder kan \u2013 och b\u00f6r \u2013 bist\u00e5 fattiga l\u00e4nder. F\u00f6ruts\u00e4ttningen b\u00f6r vara att st\u00f6det leder till m\u00e4tbara positiva effekter. Hittills har svenska politiker haft ett minimalt intresse av att s\u00e4kerst\u00e4lla att bist\u00e5ndet bidrar till probleml\u00f6sning och ger effekt i enskilda l\u00e4nder och internationella program. Politiska krav p\u00e5 resultatredovisning skulle b\u00e5de motivera mottagarl\u00e4nderna och \u00f6ka f\u00f6rtroende hos majoriteten skattebetalare. Enbart ett utgiftsm\u00e5l garanterar knappast resultat eller effektivitet.<\/p>\n

Kina \u00e4r en stor bist\u00e5ndsgivare sedan mer \u00e4n ett decennium. I dag sker dessutom betydande och \u00f6kande remitteringar som nyanl\u00e4nda till fr\u00e4mst \u00f6vre medel- och h\u00f6ginkomstl\u00e4nder s\u00e4nder till sina sl\u00e4ktingar i heml\u00e4nderna. Det kan motivera en politisk ompr\u00f6vning av bist\u00e5ndet, som d\u00e5 \u00e4ven b\u00f6r baseras p\u00e5 hittills uppn\u00e5dda resultat och erfarenheter under ett halvt sekel. Framtida svenskt bist\u00e5nd b\u00f6r begr\u00e4nsas till FN:s mest effektiva aktiviteter och till l\u00e5ngsiktigt st\u00f6d till ett mindre antal l\u00e5ginkomstl\u00e4nder. St\u00f6d b\u00f6r avgr\u00e4nsas till fattigdomsbek\u00e4mpning, kunskapsuppbyggnad inom av l\u00e4nderna sj\u00e4lva prioriterade \u00e4mnesomr\u00e5den, institutionsbyggande samt forskningssamarbete med globala forskningsn\u00e4tverk och med institutioner i givarl\u00e4nder. En betydande andel b\u00f6r avs\u00e4ttas f\u00f6r humanit\u00e4rt bist\u00e5nd i flyktingfr\u00e5gor, vid sv\u00e4lt och som beredskap f\u00f6r katastrofbist\u00e5nd.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vilka \u00e4r problemen med svensk livsmedelspolitik? Vilka v\u00e4gval ska vi g\u00f6ra f\u00f6r att ha en fungerande livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Dagens industrialiserade och globaliserade livsmedelsproduktion fokuserar p\u00e5 f\u00e5 och billiga st\u00f6rre stapelgr\u00f6dor, exempelvis vete, ris och majs. Ultraprocessade livsmedel kan ge f\u00e4rre kalorier men saknar toppkvalitet. Aktuell agrarpolitik har trasat s\u00f6nder lokala sammanhang och gynnat storf\u00f6retag. N\u00e4r EU nu ville inf\u00f6ra ett areellt tak f\u00f6r st\u00f6rre g\u00e5rdar ogillades det av Sverige. H\u00e4r g\u00e4ller fortsatt fr\u00e4mjande av industriellt jordbruk, strukturrationalisering och l\u00e5ga priser. Svensk livsmedelsstrategi indikerar en h\u00e5llbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja med \u00f6kad export, men uppvisar f\u00e5 referenser till aktuella globala trender. \u00d6kad export av svenska livsmedel blir illusorisk med r\u00e5dande prisl\u00e4ge och regelsystem.<\/p>\n

I en allt oroligare omv\u00e4rld borde Sverige ha en sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningsgrad f\u00f6r livsmedel p\u00e5 minst 75 procent i st\u00e4llet f\u00f6r dagens 50 procent; i synnerhet d\u00e5 m\u00e5nga livsmedelsf\u00f6retag har f\u00e5tt utl\u00e4ndska \u00e4gare. Svensk mj\u00f6lk \u00e4r dyrast inom EU och importen av fl\u00e4sk har \u00f6kat, liksom ost- och n\u00f6tk\u00f6ttsimporten. Styrande politikers \u00f6vertro p\u00e5 s\u00e4krad import har inneburit att beredskapslager saknas och ingen svensk myndighet kan s\u00e4gas ha ett samlat f\u00f6rs\u00f6rjningsansvar. Jordbrukets s\u00e5rbarhet m\u00e5ste minskas. Framtida h\u00e5llbarhet kr\u00e4ver kontroll \u00f6ver egen f\u00f6r\u00e4dling av djur och v\u00e4xter samt en uts\u00e4desproduktion anpassad f\u00f6r landets alla ekologiska nischer. Nya odlingsmetoder beh\u00f6vs, d\u00e4r principer ur h\u00e5llbarhetssynpunkt b\u00f6r kunna h\u00e4mtas fr\u00e5n u-landsjordbruket.<\/p>\n

 <\/p>\n

Har du n\u00e5gon dr\u00f6m?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag har en \u00f6nskan att f\u00e5 \u00e5terbes\u00f6ka \u201dmina jordbrukare\u201d i l\u00e5ginkomstmilj\u00f6er. I mitten av 1960-talet intervjuade jag fattiga jordbrukare i b\u00e5de V\u00e4stindien och Etiopien. Avsikten var att kartl\u00e4gga deras odlingsteknik och sk\u00f6rdeniv\u00e5er. Det g\u00e4llde tropiska rotfrukter i Trinidads djungel, kakao p\u00e5 Tobago samt vete, teff, b\u00f6nor och lin p\u00e5 det etiopiska h\u00f6glandet s\u00f6der om Addis Abeba. Majoriteten av dem lyckades jag \u00e5terfinna vid ett bes\u00f6k omkring 1980 f\u00f6r att notera tekniska f\u00f6r\u00e4ndringar och sk\u00f6rdeniv\u00e5er. Samtidigt genomf\u00f6rdes en j\u00e4mf\u00f6rande studie av jordbruksutvecklingen fr\u00e5n 1920-talet f\u00f6r arrendatorer i min hemsocken i nordv\u00e4stra Sk\u00e5ne.<\/p>\n

Strax efter millennieskiftet \u00e5terbes\u00f6kte jag dessa tre geografiska omr\u00e5den f\u00f6r att registrera tekniska f\u00f6r\u00e4ndringar hos jordbrukarna samt registrera allm\u00e4n agrar utveckling. N\u00e4r nu n\u00e4stan tv\u00e5 decennier har passerat skulle jag vilja g\u00f6ra \u00e4nnu ett uppf\u00f6ljande \u00e5terbes\u00f6k. Syftet skulle vara att f\u00e5 veta vad som timat b\u00e5de f\u00f6r de jordbrukare som fortfarande lever och uppm\u00e4rksamma vad som h\u00e4nt efterlevande till alla dem som jag tidigare har m\u00f6tt.<\/p>\n

\"\"
“I mitten av 1960-talet intervjuade jag fattiga jordbrukare i b\u00e5de V\u00e4stindien och Etiopien. Avsikten var att kartl\u00e4gga deras odlingsteknik och sk\u00f6rdeniv\u00e5er.”<\/em>
(Foto: Rod Waddington<\/a> \/ CC BY-SA<\/a>)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Vem tar du med dig till en \u00f6de \u00f6?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag f\u00f6redrar att umg\u00e5s med andra m\u00e4nniskor och f\u00f6ra dialog. Om jag m\u00e5ste \u00e5ka till en \u00f6de \u00f6 skulle jag v\u00e4lja en av de \u00e4ldre och erfarna risodlare jag tr\u00e4ffat p\u00e5 \u00f6n Bali. D\u00e5 skulle vi inte bara odla ris f\u00f6r \u00f6verlevnaden utan jag skulle f\u00e5 m\u00f6jlighet att l\u00e4ra mig mera om den gamla filosofin Tri Hita Karana. Den innebar att livet skulle levas i harmoni med andra m\u00e4nniskor, milj\u00f6n och med andlighet. D\u00e4rf\u00f6r levde m\u00e4nniskor v\u00e4lm\u00e5ende p\u00e5 Bali i ett samh\u00e4lle med l\u00e5ng h\u00e5llbarhet. Det levnadss\u00e4ttet br\u00f6ts av kraftigt \u00f6kad turism, konsumism och landets satsning p\u00e5 modernitet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vem ger du dagens solros (Ukrainas nationalblomma)?<\/strong><\/p>\n

\u2013 President Volodymyr Zelenskyj, som verkligen visat sig vara en stor ledare f\u00f6r sitt land i en mycket sv\u00e5r tid. Till skillnad mot m\u00e5nga andra nationella ledare i krisl\u00e4gen har han stannat kvar och inte flytt till s\u00e4kerheten i ett annat land.<\/p>\n

 <\/p>\n

Till sist: Kan din bok bli en studiecirkel?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det har jag hittills inte funderat s\u00e5 noga p\u00e5. Men nog borde den kunna fungera som ett bidrag; det skulle gl\u00e4dja mig. Vi beh\u00f6ver bli m\u00e5nga fler, inte minst bland de unga, som v\u00e5gar och vill t\u00e4nka mera konkret om l\u00e5ngsiktig h\u00e5llbarhet. D\u00e5 kr\u00e4vs en \u00f6ppen dialog f\u00f6r att gemensamt utveckla krafttag inf\u00f6r en os\u00e4ker framtid. Sannolikt skulle en studiecirkel om h\u00e5llbarhet d\u00e4rf\u00f6r vara v\u00e4rdefull \u00e4ven f\u00f6r representanter inom de politiska partierna. De har st\u00f6rst ansvar f\u00f6r att initiera en seri\u00f6s debatt om framtiden. Den m\u00e5ste handla om de m\u00e5tt, steg och l\u00e5ngsiktiga beslut som ska bli avg\u00f6rande inte blott f\u00f6r en ny mandatperiod utan f\u00f6r kommande decennier och \u00e4ven generationer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u2013 Bo M I Bengtsson tycker till om framtiden i sin bok \u201cV\u00e4gsk\u00e4l. H\u00e5llbar politik f\u00f6r framtiden\u201d. Bo M I<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":27929,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[53,5,4,23,52],"tags":[],"yoast_head":"\nV\u00e4gval avg\u00f6r framtiden - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"V\u00e4gval avg\u00f6r framtiden - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u2013 Bo M I Bengtsson tycker till om framtiden i sin bok \u201cV\u00e4gsk\u00e4l. H\u00e5llbar politik f\u00f6r framtiden\u201d. Bo M I\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-10-26T16:35:34+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"805\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"445\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"15 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/\",\"name\":\"V\u00e4gval avg\u00f6r framtiden - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-10-26T16:35:34+00:00\",\"dateModified\":\"2022-10-26T16:35:34+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"V\u00e4gval avg\u00f6r framtiden\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"V\u00e4gval avg\u00f6r framtiden - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"V\u00e4gval avg\u00f6r framtiden - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"\u2013 Bo M I Bengtsson tycker till om framtiden i sin bok \u201cV\u00e4gsk\u00e4l. H\u00e5llbar politik f\u00f6r framtiden\u201d. Bo M I","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-10-26T16:35:34+00:00","og_image":[{"width":805,"height":445,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"15 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/","name":"V\u00e4gval avg\u00f6r framtiden - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-10-26T16:35:34+00:00","dateModified":"2022-10-26T16:35:34+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/10\/26\/vagval-avgor-framtiden\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"V\u00e4gval avg\u00f6r framtiden"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-7gp","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg",805,445,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg",805,445,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg",805,445,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred-300x166.jpg",300,166,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg",800,442,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg",805,445,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg",805,445,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg",150,83,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg",805,445,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred.jpg",805,445,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred-285x445.jpg",285,445,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/1-bred-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktivism\/\" rel=\"category tag\">Aktivism<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/opinion\/\" rel=\"category tag\">Opinion<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/samhalle\/\" rel=\"category tag\">Samh\u00e4lle<\/a>","rttpg_excerpt":"\u2013 Bo M I Bengtsson tycker till om framtiden i sin bok \u201cV\u00e4gsk\u00e4l. H\u00e5llbar politik f\u00f6r framtiden\u201d. Bo M I","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27925"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27925"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27925\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27931,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27925\/revisions\/27931"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/27929"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27925"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27925"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27925"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}