{"id":27759,"date":"2022-08-31T18:58:22","date_gmt":"2022-08-31T16:58:22","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=27759"},"modified":"2022-08-31T18:58:22","modified_gmt":"2022-08-31T16:58:22","slug":"vatmarkernas-ode-ar-vart","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/","title":{"rendered":"V\u00e5tmarkernas \u00f6de \u00e4r v\u00e5rt"},"content":{"rendered":"
\"\"
Tolkning av Yggdrasil av Finn Magnusen, 1859. P\u00e5 vikingatiden uppskattade m\u00e4nniskan v\u00e5tmarker, skriver Emil Siekkinen.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Den fornnordiska v\u00e4rldssynen v\u00e4rderade sank mark h\u00f6gt, och v\u00e4rldstr\u00e4det Yggdrasils r\u00f6tter h\u00e4mtade vatten ur tre k\u00e4llor.<\/strong> Brunnen Hvergelmer i d\u00f6dsriket Nifelhel var en av dessa k\u00e4llor, men h\u00e4r l\u00e5g ocks\u00e5 draken Nidh\u00f6gg som gnagde p\u00e5 en av Yggdrasils r\u00f6tter. I Utg\u00e5rd, j\u00e4ttarnas land, fanns Mimers k\u00e4lla, vars vatten gav kunskap och visdom, medan det \u00e4ven n\u00e4rde det tr\u00e4d som var v\u00e4rlden. Och Yggdrasil h\u00e4mtade dessutom vatten fr\u00e5n Urds brunn. Vid denna k\u00e4lla bodde tre v\u00e4sen som r\u00e5dde \u00f6ver \u00f6det, nornorna Urd, Verdandi och Skuld, vilka varje dag vattnade Yggdrasil med vatten fr\u00e5n brunnen och vitmenade tr\u00e4det med lera f\u00f6r att v\u00e4rldstr\u00e4det skulle frodas. Det \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nt att j\u00e4rn\u00e5lderns m\u00e4nniskor betraktade sin byggds v\u00e5tmark med v\u00f6rdnad, f\u00f6r i detta gr\u00e4nsland mellan jord och vatten har betydande offerg\u00e5vor hittats, som om m\u00e4ktiga krafter vistades i den vattenrika underjorden.<\/p>\n

 <\/p>\n

Med tiden f\u00f6rsvagades dock<\/strong> insikten att m\u00e4nniskan var en del av naturen, och ocks\u00e5 Nordens folk \u2013 som en g\u00e5ng trott sig ha f\u00f6rm\u00e5gan att skifta hamn och bli andra djur som bj\u00f6rn och varg \u2013 b\u00f6rjade skilja p\u00e5 natur och kultur. Sankmark b\u00f6rjade beskrivas som vattensjuk och betraktades som omr\u00e5den helt utan v\u00e4rde.<\/p>\n

D\u00e5 sv\u00e4lt drabbade Sverige p\u00e5 1800-talet beh\u00f6vdes mer jordbruksmark f\u00f6r att \u00f6ka matproduktionen, och d\u00e4rf\u00f6r dikades k\u00e4rr och mossar ut eller fylldes igen, och havsvikar vallades in. Till f\u00f6ljd av detta p\u00e5verkades 75 procent av alla st\u00f6rre v\u00e5tmarker nedanf\u00f6r fj\u00e4llen, medan 90 procent av v\u00e5tmarkerna f\u00f6rsvann i sl\u00e4ttlandskapen. \u00c4nda in p\u00e5 1970-talet uppmuntrade den svenska staten torrl\u00e4ggning av detta slag i form av r\u00e5d och bidrag. Inget tycktes g\u00e5 f\u00f6rlorat i denna omvandling av landskapen, och de individer som m\u00e4ttades tack vare reformen var omedvetna om vilka problem f\u00f6r\u00e4ndringarna en dag skulle leda till.<\/p>\n

V\u00e5tmarker \u00e4r emellertid inte bara ansatta i Sverige och i Norden, utan de minskar i antal och yta jorden runt, och d\u00e4r de f\u00f6rsvinner f\u00f6rsv\u00e5ras livet.<\/p>\n

 <\/p>\n

N\u00e4r orkanen Katrina tidigt p\u00e5<\/strong> morgonen den 23 augusti 2005 drog in \u00f6ver syd\u00f6stra USA, bodde jag i Raleigh, North Carolina, ungef\u00e4r 120 mil bort. Inom n\u00e5gon vecka d\u00f6k det upp tiggare p\u00e5 gatorna i staden d\u00e4r jag levde, och de sade sig ha f\u00f6rlorat allt p\u00e5 grund av ov\u00e4dret. Om de personer jag st\u00f6tte p\u00e5 talade sanning var ok\u00e4nt, men sant var att fattiga, i vanlig ordning, drabbades v\u00e4rst d\u00e5 katastrofen slog till. Strax fylldes Raleigh av affischer vilka efterlyste folk som kunde t\u00e4nka sig att \u00e5ka till Louisiana f\u00f6r att r\u00f6ja upp, i synnerhet i New Orleans, en stad vars landyta till 80 procent drabbats av \u00f6versv\u00e4mningar.<\/p>\n

Anledningarna till att orkanen blev oerh\u00f6rt d\u00f6dlig och dyr var m\u00e5nga. Katrina var i sig en kolossalt v\u00e5ldsam orkan. Vindar n\u00e5r orkanstyrka vid 32,7 meter per sekund, men Katrina uppn\u00e5dde vindar p\u00e5 80 meter i sekunden. Till en f\u00f6ljd av detta f\u00f6rde ov\u00e4dret med sig fem meter h\u00f6ga v\u00e5gor, och dessutom var orkanens varaktighet betydande. Eftersom Katrina r\u00f6rde sig l\u00e5ngsamt h\u00e4rjade den i hela 20 timmar i omr\u00e5det. I m\u00f6tet med denna naturens urkraft kollapsade de flesta av New Orleans m\u00e4nniskotillverkade skyddsvallar, den ena efter den andra, och v\u00e4ldiga vattenm\u00e4ngder forsade in \u00f6ver stadens gator, torg, och hem.<\/p>\n

\"\"
V\u00e5tmarker har dikats ut eller fyllts igen b\u00e5de i Sverige och p\u00e5 andra platser, trots den stora nytta de g\u00f6r f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniskor och milj\u00f6.<\/em>
(Foto: Ryan Hagerty )<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Det fanns likv\u00e4l ett undantag.<\/strong> En del av St. Bernard Parish klarade sig relativt v\u00e4l undan katastrofen. Anledningen var enkel att lista ut. St. Bernards flodf\u00f6rd\u00e4mningar var naturligt f\u00f6rst\u00e4rkta av tr\u00e4sk som motverkade erosion, medan den naturliga v\u00e5tmarken ocks\u00e5 absorberade orkanvindarnas kraft och v\u00e5gornas styrka.<\/p>\n

P\u00e5 andra h\u00e5ll d\u00e4r m\u00e4nniskor utpl\u00e5nat tr\u00e4sken f\u00f6rintade orkanen de skyddsvallar m\u00e4nniskan konstruerat.<\/p>\n

I oktober 2015 bes\u00f6kte jag Louisiana, dess storstad New Orleans och delstatens tr\u00e4sk. I frodig v\u00e5tmark h\u00e4ngde tung spansk mossa i cypresser som kastade skugga \u00f6ver n\u00e5gra av nejdens f\u00f6r stunden s\u00f6mniga alligatorer. Mer f\u00f6rv\u00e5nande var att se vilda grisar r\u00f6ra sig i trakten, men rent chockerande var det att uppt\u00e4cka att v\u00e5tmarker fortfarande dr\u00e4nerades och utpl\u00e5nades f\u00f6r att ge utrymme \u00e5t villaf\u00f6rst\u00e4der med medf\u00f6ljande asfalt och betong \u2013 Katrina till trots. Framtida orkaner kommer med andra ord att i \u00e4nnu mindre utstr\u00e4ckning mildras av v\u00e5tmarker. Vatten som sjunker undan i tr\u00e4sk kommer att stiga d\u00e4r asfalt och betong ersatt v\u00e4xtlighet.<\/p>\n

 <\/p>\n

I Houston, Texas \u2013 som i likhet<\/strong> med New Orleans ocks\u00e5 varit historiskt f\u00f6rknippat med bayous, eller tr\u00e4skomr\u00e5den \u2013 f\u00f6rsvann mellan 1992 och 2010 \u00f6ver 10000 hektar v\u00e5tmarker, vilket minskade regionens f\u00f6rm\u00e5ga att absorbera regn med \u00f6ver 5297200 ton vatten. I augusti 2017 orsakade mycket riktigt orkanen Harvey katastrofala \u00f6versv\u00e4mningar i Houston. D\u00e5 skyfall m\u00f6tte asfalt och betong i st\u00e4llet f\u00f6r v\u00e4xtlighet och v\u00e5tmark kunde vattnet inte g\u00f6ra annat \u00e4n stiga d\u00e5 avloppssystemet \u00f6verv\u00e4ldigats. Orkanen Harvey blev inte lika d\u00f6dlig som Katrina, men kostade samh\u00e4llet ungef\u00e4r lika mycket: 125 miljarder dollar (motsvarande 1296 miljarder kronor).<\/p>\n

N\u00e4r orkanen Michael, drygt ett \u00e5r efter Harvey, drog in \u00f6ver min d\u00e5 f\u00f6re detta hemstad Raleigh blev f\u00f6r\u00f6delsen st\u00f6rre \u00e4n f\u00f6rutsp\u00e5tt. Till en del berodde detta p\u00e5 att kommunen till\u00e5tit byggnation p\u00e5 flodsl\u00e4tten, allts\u00e5 det omr\u00e5de d\u00e4r vattnet naturligt bredde ut sig vid stora vattenfl\u00f6den.<\/p>\n

Kortsiktigt kunde utpl\u00e5nandet av v\u00e5tmarker tyckas resultera i monet\u00e4r profit, men l\u00e5ngsiktigt visade sig kostnaden vara h\u00f6g och till och med sv\u00e5r\u00f6versk\u00e5dlig.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det \u00e4r emellertid inte enbart i USA<\/strong> som m\u00e4nniskan, med insatser som liv, h\u00e4lsa, egendom och v\u00e4lf\u00e4rd vanv\u00e5rdat v\u00e5tmarker. Problematiken \u00e4r v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande. Sedan 1900-talets b\u00f6rjan har, enligt forskning vid australiska Charles Sturt University, minst 64 procent av v\u00e4rldens v\u00e5tmarker f\u00f6rsvunnit, och sedan \u00e5r 2000 har f\u00f6rst\u00f6relsen av dessa biotoper \u00f6kat \u00e5rligen.<\/p>\n

V\u00e4rldens mangroveskogar, vars v\u00e5tmarker uppr\u00e4tth\u00e5ller n\u00e5gra av v\u00e4rldens rikaste ekosystem och som skyddar och f\u00f6rs\u00f6rjer miljontals m\u00e4nniskor i tropiska och subtropiska klimat, \u00e4r i dag kraftigt reducerade. Som exempel kan n\u00e4mnas att 350000 hektar mangrove f\u00f6rsvann i Indonesien inom loppet av ett enda \u00e5r. N\u00e4r mangroveskogen sk\u00f6vlas blir de som bor l\u00e4ngs kusten mer s\u00e5rbara f\u00f6r stormars framfart, och dessutom minskar eller f\u00f6rsvinner tillg\u00e5ngen till mat och inkomst f\u00f6r lokala fiskarfamiljer. I st\u00e4llet f\u00f6r traditionella f\u00f6rs\u00f6rjningsmetoder, som efterstr\u00e4var att inte \u00f6verexploatera det naturen har att erbjuda, introduceras till exempel odlingar av j\u00e4tter\u00e4kor, vilka g\u00f6r ett f\u00e5tal rika, leder till l\u00e4ckage av skadliga kemikalier och bidrar till \u00f6kade koldioxidutsl\u00e4pp. R\u00e4kodlingar st\u00e5r f\u00f6r ungef\u00e4r 55 procent av v\u00e4rldens r\u00e4kmarknad, och i delar av Asien och Latinamerika har anl\u00e4ggandet av r\u00e4kodlingar tvingat hundratusentals m\u00e4nniskor att \u00f6verge sina traditionella hem.<\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6r\u00f6delsen av Gula havets kustlandskap<\/strong> i Kina har beskrivits som en av v\u00e4rldens v\u00e4rsta naturkatastrofer. Dammbyggen och torrl\u00e4ggning av kustomr\u00e5den har varit katastrofal f\u00f6r de miljontals m\u00e4nniskor som \u00e4r beroende av ett v\u00e4lm\u00e5ende hav, och f\u00f6rst\u00f6randet av dessa ekosystem har ocks\u00e5 hotat miljontals flyttf\u00e5glar vilka vilar och \u00e4ter upp sig i nejden, d\u00e5 de flyttar ofattbara str\u00e4ckor (en del \u00f6ver tusen mil). D\u00e4r hektar efter hektar av livgivande milj\u00f6er en g\u00e5ng str\u00e4ckte ut sig anlades i st\u00e4llet tung industri och jordbruk. I sin bok A World on the Wing (2021), redog\u00f6r likv\u00e4l naturforskaren Scott Weidensaul om hur l\u00e4get pl\u00f6tsligt och drastiskt f\u00f6rb\u00e4ttrades fr\u00e5n en dag till n\u00e4sta. De styrande i Beijing meddelade ov\u00e4ntat att fortsatt exploatering av omr\u00e5det var f\u00f6rbjuden, och \u00e5terst\u00e5ende lerbankar och v\u00e5tmarker vid Gula havet skulle ocks\u00e5 framledes kunna ge oerh\u00f6rda m\u00e4ngder f\u00e5glar skydd och n\u00e4ring.<\/p>\n

Insatsen kom verkligen i sista stund, men en av de som verkat f\u00f6r naturv\u00e5rdsinsatser i omr\u00e5det beskrev sig \u00e4nd\u00e5 uppleva \u201dF\u00f6rbluffad gl\u00e4dje.\u201d<\/p>\n

\"\"
Arbetare konstruerar en r\u00e4kodling i Indonesien. Stora m\u00e4ngder mangroveskogar har sk\u00f6vlats f\u00f6r att ge plats \u00e5t liknande odlingar.<\/i>
(Foto: Stephen Kennedy<\/a> \/ CC BY<\/a>)<\/i><\/figcaption><\/figure>\n

I Europa har f\u00f6rst\u00f6relse av v\u00e5tmarker<\/strong> med \u00e5ren minskat, men mellan varven f\u00f6resl\u00e5s infrastrukturinitiativ som kan p\u00e5verka dessa ekosystem negativt, eller helt utpl\u00e5na dem. I boken Irreplaceable (2020), ber\u00e4ttar skribenten Julian Hoffman om n\u00e4r Londons d\u00e5varande borgm\u00e4stare, Boris Johnson, \u00e5r 2008 ville l\u00e4gga ned Heathrow Airport, som direkt eller indirekt erbjuder omkring 200000 arbetstillf\u00e4llen i relativt utsatta omr\u00e5den, f\u00f6r att i st\u00e4llet bygga en helt ny flygplats f\u00f6r 123 miljarder pund (1542 miljarder kronor). Den nya flygplatsen hade utpl\u00e5nat tre hela byar, samt v\u00e5tmark i Kent, som \u00e4r vital f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden, och bokstavligen livsviktig f\u00f6r hundratusentals f\u00e5glar. Asfalt, betong, glas, och st\u00e5l hade ersatt liv, trots att det r\u00f6rde sig om ett omr\u00e5de som av den internationella V\u00e5tmarkskonventionen var utn\u00e4mnd till en globalt sett betydelsefull v\u00e5tmark, och som dessutom rymde naturreservat. D\u00e5 stora byggplaner lanserades, var det m\u00e5nga fann det l\u00e4tt att ignorera s\u00e5v\u00e4l nationella naturskydds\u00e5tg\u00e4rder som den internationella konvention g\u00e4llande v\u00e5tmarker, vilken Storbritannien ratificerat 1976.<\/p>\n

 <\/p>\n

En slags inrikesimperialism hade<\/strong> underkuvat lokala samh\u00e4llen, landskap, samt flora och fauna, och byggandet av flygplatsen hade g\u00e5tt p\u00e5 tv\u00e4rs mot alla m\u00f6jliga slags h\u00e5llbarhetsperspektiv. Utvinning och produktion av r\u00e5varor hade bidragit till markf\u00f6rst\u00f6ring. Utsl\u00e4pp fr\u00e5n industriprocesser hade resulterat i luft- och vattenf\u00f6roreningar. Infrastrukturinitiativet hade lett till fast avfall som skickats till deponi eller f\u00f6rbr\u00e4nning som sedan genererat ytterligare milj\u00f6farliga utsl\u00e4pp. Den biologiska m\u00e5ngfalden i nejden hade reducerats helt eller till utpl\u00e5ningens gr\u00e4ns, och flygplatsbygget hade till yttermera visso inneburit o\u00f6versk\u00e5dliga m\u00e4ngder koldioxidutsl\u00e4pp i en era d\u00e5 v\u00e4xthusgaserna i jordens atmosf\u00e4r m\u00e5ste begr\u00e4nsas.<\/p>\n

Den ber\u00e4knade kostnaden (som n\u00e4stan garanterat hade \u00f6verskridit 123 miljarder pund) och lokalt motst\u00e5nd lyckades s\u00e4tta stopp f\u00f6r byggnationen, men initiativet, som i folkmun bar namnet Boris Island, visade att r\u00e5dande makters milj\u00f6h\u00e4nsyn l\u00e4tt kan begr\u00e4nsa sig till tomma l\u00f6ften.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c5ter i Sverige efter m\u00e5nga \u00e5r<\/strong> utomlands hyste jag hopp om att bos\u00e4tta mig i ett land med en v\u00e4l utvecklad milj\u00f6politik. Svenska politiska partier h\u00e4vdar ju d\u00e5 och d\u00e5 att Sverige \u00e4r ett f\u00f6reg\u00e5ngsland vad g\u00e4ller milj\u00f6fr\u00e5gor. Sveriges riksdag best\u00e5r dock till \u00f6verv\u00e4gande del av ekoliberaler, det vill s\u00e4ga politiker som bland annat menar att det i huvudsak \u00e4r m\u00e4nsklig innovation, teknik, och industri som ska l\u00f6sa klimatkrisen.<\/p>\n

Att anv\u00e4nda sig av existerande, fungerande, billiga och naturliga kols\u00e4nkor, allts\u00e5 skog och v\u00e5tmark, tycks mindre intressant. F\u00f6rlegade m\u00e5ttstockar som bruttonationalprodukt och tillv\u00e4xt anv\u00e4nds envist, och att m\u00e4nsklig \u00f6verkonsumtion bidrar till ett utarmande av den natur m\u00e4nniskan \u00e4r beroende av \u00e4r det f\u00e5 som vill tala om.<\/p>\n

Detta har lett till att regering efter regering inte prioriterat kontinuitet i v\u00e4rnandet och \u00e5terskapandet av v\u00e5tmarker. D\u00e5 os\u00e4kerhet kring finansiering uppst\u00e5r blir s\u00e5v\u00e4l mark\u00e4gare som projekt\u00f6rer tveksamt inst\u00e4llda till v\u00e5tmarksfr\u00e4mjande initiativ.<\/p>\n

 <\/p>\n

Och detta \u00e4r av betydelse. N\u00e4r en<\/strong> torvmark dr\u00e4neras p\u00e5 vatten \u00f6verg\u00e5r marken fr\u00e5n att vara kols\u00e4nka till att sl\u00e4ppa ut koldioxid till atmosf\u00e4ren. N\u00e4r vattenniv\u00e5n s\u00e4nks n\u00e5r syre torven, som bryts ned och bildar koldioxid. Om marken \u00e4r n\u00e4ringsrik kan det \u00e4ven ske betydande utsl\u00e4pp av lustgas.<\/p>\n

Utdikade v\u00e5tmarker i Sverige sl\u00e4pper, enligt en studie fr\u00e5n G\u00f6teborgs universitet, ut n\u00e4stan lika mycket v\u00e4xthusgaser som hela v\u00e4gtrafiken, och st\u00e5r f\u00f6r 20 procent av rikets klimatutsl\u00e4pp.<\/p>\n

De f\u00f6rlorade och skadade v\u00e5tmarkerna i Sverige f\u00f6rv\u00e4rrar emellertid inte enbart klimatkrisen. Eftersom v\u00e4lm\u00e5ende v\u00e5tmarker erbjuder en uppsj\u00f6 av ekosystemtj\u00e4nster \u00e4r det mycket som g\u00e5r f\u00f6rlorat n\u00e4r sank mark torrl\u00e4ggs. V\u00e5tmarker \u00e4r naturliga brandhinder i skog och mark \u2013 vilket borde intressera en skogsnation av Sveriges rang \u2013 och v\u00e5tmarker j\u00e4mnar ocks\u00e5 ut vattenfl\u00f6den; de balanserar vattentillg\u00e5ngen i s\u00e5v\u00e4l torka som \u00f6versv\u00e4mning och f\u00f6rb\u00e4ttrar grundvattenniv\u00e5erna.<\/p>\n

V\u00e5tmarkerna renar dessutom vatten genom att filtrera regn som i slut\u00e4ndan anv\u00e4nds som dricksvatten, och de st\u00e5r \u00e4ven f\u00f6r ett flertal rekreationsv\u00e4rden: b\u00e4rplockning, fiske, f\u00e5gelsk\u00e5dning, och vandring. Och n\u00e4r en v\u00e5tmark f\u00f6rst\u00f6rs p\u00e5verkar det inte bara detta ekosystem, utan ocks\u00e5 andra livsmilj\u00f6er. En minskad m\u00e4ngd v\u00e5tmarker i kombination med f\u00f6r\u00e4ndrad markanv\u00e4ndning \u2013 mer jord- och skogsbruk \u2013 inneb\u00e4r att en st\u00f6rre m\u00e4ngd n\u00e4rings\u00e4mnen, s\u00e5som fosfor och kv\u00e4ve, \u00f6verbelastar sj\u00f6ar, vattendrag och hav, vilket bidrar till den kris \u00d6stersj\u00f6n befinner sig i. Utan v\u00e5tmarkens reningsfunktion riskerar j\u00e4mv\u00e4l dricksvattnets kvalitet att f\u00f6rs\u00e4mras. Till yttermera visso \u00f6kar risken f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar n\u00e4r v\u00e5tmarker inte l\u00e4ngre reglerar vattenfl\u00f6det.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ocks\u00e5 i Sverige har \u00f6versv\u00e4mningar<\/strong> bevittnats. Folk och f\u00e4 har d\u00f6tt och skadats, och de materiella kostnaderna har varit stora.<\/p>\n

Det finns enkla s\u00e4tt att undvika d\u00f6dligt och kostsamt el\u00e4nde av detta slag: Bygg inte p\u00e5 platser som historiskt sett tillh\u00f6rt vattnet. F\u00f6r vattnets historiska identitet g\u00f6r att det forts\u00e4tter att vistas d\u00e4r det alltid har vistats \u2013 oavsett vad m\u00e4nniskan best\u00e4mt att marken ska anv\u00e4ndas till. M\u00e4nniskan kan dr\u00e4nera och bygga \u00f6ver urgamla vattendrag. Det hindrar inte vattnet fr\u00e5n att \u00e5terv\u00e4nda d\u00e5 det till exempel regnar tungt, eller v\u00e5rfloden \u00e4r riklig. Vattnet forts\u00e4tter att betrakta asfalterade v\u00e5tmarker som just v\u00e5tmarker, och inget annat. Vattnet bryr sig inte om v\u00e4rdet p\u00e5 de fastigheter m\u00e4nniskan bygger i eller n\u00e4ra \u00f6versv\u00e4mningsben\u00e4gna omr\u00e5den.<\/p>\n

Med detta i \u00e5tanke \u00e4r det anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att Sverige forts\u00e4tter att utpl\u00e5na och negativt p\u00e5verka v\u00e5tmarker. Detta sker, som bland andra Sveriges Televisions Uppdrag granskning visat, i samband med flera st\u00f6rre utvidgningar av rikets infrastruktur, och n\u00e4r skog p\u00e5 utdikad mark avverkas, planteras gran igen, p\u00e5 fortsatt torrlagd mark. B\u00e4ttre vore att l\u00e5ta v\u00e5tmark \u00e5teruppst\u00e5 och odla s\u00e4lg och r\u00f6rflen i landskapet. Forskare vid Institutionen f\u00f6r geovetenskaper vid G\u00f6teborgs universitet har ber\u00e4knat att skogs\u00e4gare skulle kunna uppn\u00e5 god, till och med dubbelt s\u00e5 stor, f\u00f6rtj\u00e4nst om detta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt anv\u00e4ndes.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"
En \u00f6versv\u00e4mmad v\u00e4g. \u00c4ven om man dr\u00e4nerar ett omr\u00e5de betyder det inte att vattnet inte kommer att \u00e5terv\u00e4nda.<\/em>
(Foto: Kerry Raymond<\/a> \/ CC BY-SA<\/a>)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6r att v\u00e4rna och ut\u00f6ka antalet v\u00e5tmarker<\/strong> i Sverige kr\u00e4vs en annan syn p\u00e5 milj\u00f6investeringar i dessa ekosystem.<\/p>\n

Att \u00e5terskapa v\u00e5tmarker \u00e4r tids- och arbetskr\u00e4vande: Identifiering av m\u00f6jliga platser, utvecklande av goda f\u00f6rh\u00e5llanden mellan de som \u00e4r inblandade, tillst\u00e5nds- och dispenspr\u00f6vning, finansiering och rapportering \u2013 allt detta tar tid och arbete. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs l\u00e5ngsiktiga strategier och tydlighet.<\/p>\n

Tydlighet tenderar att pr\u00e4gla infrastrukturinitiativ som r\u00f6r exempelvis j\u00e4rnv\u00e4gar och v\u00e4gar. Insatser f\u00f6r milj\u00f6n \u2013 investeringar vilka kommer att bidra till framtida avkastning, bland annat eftersom bindandet av kol \u00e4r oerh\u00f6rt underv\u00e4rderat \u2013 kr\u00e4ver en liknande tydlighet.<\/p>\n

N\u00e4r myndigheter och projekt\u00f6rer vet vad som g\u00e4ller blir deras tillvaro enklare och de kan arbeta p\u00e5 ett l\u00e5ngsiktigt och mer effektivt s\u00e4tt.<\/p>\n

 <\/p>\n

Fungerande ekosystem bildar n\u00e4tverk<\/strong> av natur. Dessa n\u00e4tverk kallas ibland gr\u00f6n infrastruktur och \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att v\u00e4xter och djur \u2013 ocks\u00e5 d\u00e4ggdjuret m\u00e4nniskan \u2013 ska kunna \u00f6verleva, och de bildar uppenbart den grund som det m\u00e4nskliga samh\u00e4llet vilar p\u00e5.<\/p>\n

N\u00e4r ekosystemen frodas berikas m\u00e4nniskan p\u00e5 otaliga s\u00e4tt. En ekonomi som f\u00f6rst\u00f6r kollektiva nyttigheter och f\u00f6rbiser ekosystemens v\u00e4rde \u00e4r en ekonomi som sakta beg\u00e5r sj\u00e4lvmord. Det f\u00f6rflutnas v\u00e5tmarkslikviderare ville endast \u00f6verleva och var helt omedvetna om de framtida problem de la grunden f\u00f6r, fast den kunskap m\u00e4nniskan nu besitter ber\u00e4ttar: S\u00e5 h\u00e4r kan det inte fortg\u00e5.<\/p>\n

Denna levande planets h\u00e4lsa och det m\u00e4nskliga samh\u00e4llets ekonomiska v\u00e4lbefinnande g\u00e5r inte att f\u00f6rena med ett fortsatt utarmande av v\u00e5tmarker, och eftersom m\u00e4nniskan f\u00f6r sin \u00f6verlevnad \u00e4r helt beroende av v\u00e4rldens biomer \u00e4r det givet att ocks\u00e5 v\u00e5tmarkernas \u00f6de \u00e4r v\u00e5rt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den fornnordiska v\u00e4rldssynen v\u00e4rderade sank mark h\u00f6gt, och v\u00e4rldstr\u00e4det Yggdrasils r\u00f6tter h\u00e4mtade vatten ur tre k\u00e4llor. Brunnen Hvergelmer i d\u00f6dsriket<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":27761,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[12,5,15,11,4,52],"tags":[],"yoast_head":"\nV\u00e5tmarkernas \u00f6de \u00e4r v\u00e5rt - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"V\u00e5tmarkernas \u00f6de \u00e4r v\u00e5rt - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Den fornnordiska v\u00e4rldssynen v\u00e4rderade sank mark h\u00f6gt, och v\u00e4rldstr\u00e4det Yggdrasils r\u00f6tter h\u00e4mtade vatten ur tre k\u00e4llor. Brunnen Hvergelmer i d\u00f6dsriket\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-08-31T16:58:22+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1200\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"14 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/\",\"name\":\"V\u00e5tmarkernas \u00f6de \u00e4r v\u00e5rt - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-08-31T16:58:22+00:00\",\"dateModified\":\"2022-08-31T16:58:22+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"V\u00e5tmarkernas \u00f6de \u00e4r v\u00e5rt\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"V\u00e5tmarkernas \u00f6de \u00e4r v\u00e5rt - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"V\u00e5tmarkernas \u00f6de \u00e4r v\u00e5rt - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Den fornnordiska v\u00e4rldssynen v\u00e4rderade sank mark h\u00f6gt, och v\u00e4rldstr\u00e4det Yggdrasils r\u00f6tter h\u00e4mtade vatten ur tre k\u00e4llor. Brunnen Hvergelmer i d\u00f6dsriket","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-08-31T16:58:22+00:00","og_image":[{"width":1200,"height":800,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"14 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/","name":"V\u00e5tmarkernas \u00f6de \u00e4r v\u00e5rt - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-08-31T16:58:22+00:00","dateModified":"2022-08-31T16:58:22+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/08\/31\/vatmarkernas-ode-ar-vart\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"V\u00e5tmarkernas \u00f6de \u00e4r v\u00e5rt"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-7dJ","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3.jpg",1200,800,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3.jpg",1200,800,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3.jpg",1200,800,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-1024x683.jpg",800,534,true],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3.jpg",1200,800,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3.jpg",1200,800,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3.jpg",900,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-1155x480.jpg",1155,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/1-3-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ekologi\/\" rel=\"category tag\">Ekologi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/samhalle\/\" rel=\"category tag\">Samh\u00e4lle<\/a>","rttpg_excerpt":"Den fornnordiska v\u00e4rldssynen v\u00e4rderade sank mark h\u00f6gt, och v\u00e4rldstr\u00e4det Yggdrasils r\u00f6tter h\u00e4mtade vatten ur tre k\u00e4llor. Brunnen Hvergelmer i d\u00f6dsriket","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27759"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=27759"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/27759\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/27761"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=27759"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=27759"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=27759"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}