{"id":26184,"date":"2022-06-10T20:48:20","date_gmt":"2022-06-10T18:48:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=26184"},"modified":"2022-06-15T21:56:37","modified_gmt":"2022-06-15T19:56:37","slug":"sverigeresanvad-finns-under-ytan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/","title":{"rendered":"Sverigeresan: Vad finns under ytan?"},"content":{"rendered":"

Den h\u00e4r g\u00e5ngen har jag talat med Kjell Andersson fr\u00e5n Swedish Coast And Sea Center, SCSC, som h\u00f6ll i och planerade inf\u00f6r Sverigeresan 2022, som hade fokus p\u00e5 vad som finns under vattenytan. Kjell har varit 5 000 timmar under ytan i sitt liv och s\u00f6kt efter sanningen om hur det st\u00e5r till med vattnet p\u00e5 olika platser.<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"
Dykaren Kjell Andersson \u00e4r en av m\u00e5nga som s\u00f6ker sanningen om Munksj\u00f6n och milj\u00f6n.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Sverigeresan blev en folkbildningsresa f\u00f6r att s\u00f6ka sanningen om vattnet i dag f\u00f6r att kunna planera f\u00f6r framtiden. Kjell Andersson menar att Sverigeresan gjordes f\u00f6r barnens framtid.<\/p>\n

Hans uppfattning \u00e4r att vi beh\u00f6ver en vattenminister i Sverige. \u201dDet \u00e4r dags f\u00f6r det nu\u201d s\u00e4ger Kjell, som brinner f\u00f6r rent vatten till alla.<\/p>\n

\u2013 Rent vatten till alla \u00e4r viktigt f\u00f6r h\u00e4lsan. Och h\u00e4lsan \u00e4r den st\u00f6rsta rikedom en m\u00e4nniska kan ha, menar Kjell.<\/p>\n

 <\/p>\n

Industrin \u00e4r en milj\u00f6bov:<\/strong><\/p>\n

\u2013 Industrin har sedan 1800-talet sl\u00e4ppt ut mycket stora m\u00e4ngder avloppsvatten till vattendrag. F\u00f6roreningar i avloppsvattnet som inte l\u00f6ses i vattnet ansamlas i stora m\u00e4ngder p\u00e5 botten och f\u00f6r\u00e4ndrar d\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r allt liv. Kraven fr\u00e5n milj\u00f6myndigheter har med tiden sk\u00e4rpts, vilket har minskat m\u00e4ngden gift som f\u00f6ljt med dessa f\u00f6roreningar.<\/p>\n

Om f\u00f6roreningar som organiska fibrer ansamlas s\u00e5 bryts de s\u00e5 sm\u00e5ningom ned, vilket f\u00f6rbrukar syre l\u00f6st i vattnet. N\u00e4r syret tar slut tar aerobiska bakterier \u00f6ver nerbrytningsprocessen och den kemiska milj\u00f6n f\u00f6r\u00e4ndras helt. Gaser av svavelv\u00e4te och metan bildas och bottnarna d\u00f6r. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r fisk och fauna f\u00f6rsvinner helt.<\/p>\n

Dessa ansamlingar av f\u00f6roreningar syns inte om man inte dyker, och tyv\u00e4rr s\u00e5 tenderar det att gl\u00f6mmas bort av ansvariga myndigheter och politiker. Industrier l\u00e4ggs ner, men deras f\u00f6roreningar finns kvar. I vissa av dem finns dessutom stora m\u00e4ngder gifter kvar, som forts\u00e4tter att l\u00e4cka ut i milj\u00f6n.<\/p>\n

Ett antal fiberbankar har identifierats som l\u00e4mpliga f\u00f6r att fungera som exempel p\u00e5 att problemen m\u00e5ste f\u00e5 en l\u00f6sning.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00d6rnsk\u00f6ldsviksfj\u00e4rden:<\/strong><\/p>\n

\u2013 \u00d6rnsk\u00f6ldsviksfj\u00e4rden ligger utanf\u00f6r centralorten \u00d6rnsk\u00f6ldsvik. Den \u00e4r i sin helhet bem\u00e4ngd med fiberrika sediment. Mycket h\u00f6ga halter kvicksilver har uppm\u00e4tts i bottenprov i den inre delen av fj\u00e4rden. Det tros h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n ett tr\u00e4sliperi och kemiska medel som anv\u00e4ndes i denna. Endast 100 meter fr\u00e5n den punkt d\u00e4r prov togs av SGU sitter m\u00e4nniskor och fiskar str\u00f6mming p\u00e5 f\u00f6rsommaren.<\/p>\n

 <\/p>\n

K\u00f6pmanholmen:<\/strong><\/p>\n

\u2013 K\u00f6pmanholmen har fiberbankar fr\u00e5n skogsindustrin. SGU har bed\u00f6mt att det i en av dem finns 1 500 kilo kvicksilver. Den ligger i anslutning till en hamn som anv\u00e4nds i dag av stora fartyg som transporterar delar till vindkraftsinstallationer i Norrland. Hur mycket av kvicksilvret som l\u00f6ses ut varje g\u00e5ng en b\u00e5t anl\u00e4nder vet ingen.<\/p>\n

\"\"
Det finns personer som \u00e4ter fisken fr\u00e5n Munksj\u00f6n. Dock finns det ingen restaurang i J\u00f6nk\u00f6ping som serverar fisken fr\u00e5n Munksj\u00f6n.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Vinterviken:<\/strong><\/p>\n

\u2013 I Stockholm har Vintervikens landomr\u00e5den sanerats s\u00e5 barn kan \u00e5ter f\u00e5 r\u00f6ra sig p\u00e5 stranden. Gifterna kommer bland annat fr\u00e5n Alfred Nobels fabrik som sedan l\u00e4nge \u00e4r nedlagd. 2019 p\u00e5pekade SCSC f\u00f6r milj\u00f6ansvariga i Stockholm att dykare 1991 hade dokumenterat gifttunnor i vattnet utanf\u00f6r badviken. De hade inte unders\u00f6kt botten och hade inte planerat n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder d\u00e4r. V\u00e5r plan var att unders\u00f6ka om tunnorna finns kvar och om m\u00f6jligt vad de inneh\u00e5ller.<\/p>\n

Gustaf Dahl\u00e9n uppfann i b\u00f6rjan av 1900-talet den s\u00e5 kallade AGA-massan. En massa som gjorde att acetylen kunde lagras under tryck utan att explodera. 1917 byggdes en fabrik p\u00e5 Liding\u00f6 som bland annat tillverkade dessa tryckk\u00e4rl med AGA-massan. Ett material som ingick i AGA-massan var asbest och den anv\u00e4ndes fram till 1970-talet innan det f\u00f6rbj\u00f6ds. Utanf\u00f6r AGA-fabriken har vi 1991 filmat \u201dfiberbankar\u201d som inte beter sig som fibrer fr\u00e5n organiskt material. V\u00e5rt m\u00e5l \u00e4r att kartl\u00e4gga storleken p\u00e5 fiberbanken samt analysera inneh\u00e5llet.<\/p>\n

Stockholm har i dag tv\u00e5 reningsverk. Bromma och Henriksdal. Planerna \u00e4r att st\u00e4nga Bromma och f\u00f6ra \u00f6ver dess avloppsvatten via tunnlar till Henriksdal. 1991 dokumenterade vi stora omr\u00e5den med d\u00f6dbottnar utanf\u00f6r Henriksdals utsl\u00e4pp av \u201drenat\u201d avloppsvatten. Vi vill se om det fortfarande finns en d\u00f6dbotten och i s\u00e5 fall dokumentera omfattningen och ta prover f\u00f6r analys.<\/p>\n

Munksj\u00f6n:<\/strong><\/p>\n

\u2013 Vid Sveriges st\u00f6rsta dricksvattent\u00e4kt V\u00e4ttern finns ett pappersbruk vid Aspa bruk med omr\u00e5den i V\u00e4ttern, som har fiberbankar fr\u00e5n pappersindustrin.<\/p>\n

Munksj\u00f6 pappersbruk lades ned 2012 efter drygt 100 \u00e5rs produktion. Utsl\u00e4pp av f\u00f6roreningar och gifter har skett i Munksj\u00f6n, som avvattnas till V\u00e4ttern. Stora m\u00e4ngder fibrer ligger p\u00e5 dess botten \u2013 utan \u00e5tg\u00e4rd fr\u00e5n ansvariga myndigheter. Munksj\u00f6n har ingen st\u00f6rre cirkulation med str\u00f6mmande vatten. Det g\u00f6r att stora m\u00e4ngder f\u00f6roreningar och gifter ansamlas.<\/p>\n

SCSC \u00f6nskar dokumentera dessa exempel f\u00f6r att ge allm\u00e4nheten insikt i att stora m\u00e4ngder fiberbankar ligger ansamlade p\u00e5 botten under den glittrande ytan. Att dessa inneh\u00e5ller stora m\u00e4ngder gift och det i dag inte finns l\u00f6sningar p\u00e5 hur detta ska hanteras. Arbetet m\u00e5ste intensifieras p\u00e5 att minska dessa utsl\u00e4pp och \u00e5tg\u00e4rder m\u00e5ste fram hur gamla synder ska hanteras. Trycket m\u00e5ste \u00f6ka p\u00e5 ansvariga politiker och myndigheter. \u00c4ven om inget syns d\u00e5 det ligger under ytan s\u00e5 m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rder till. Havet renar inga utsl\u00e4pp av f\u00f6roreningar, det bara ackumuleras.<\/p>\n

 <\/p>\n

Mittuniversitetet:<\/strong><\/p>\n

\u2013 Mittuniversitetet arbetar med att utveckla en \u201dprobe\u201d f\u00f6r att m\u00e4ta kvicksilver direkt p\u00e5 samt i fiberbankar. Tanken \u00e4r att vi \u00e4ven f\u00f6rser dem med prover fr\u00e5n ovan omr\u00e5den s\u00e5 de f\u00e5r riktigt material att anv\u00e4nda till sin forskning.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"
Arrang\u00f6rerna f\u00f6r Sverigeresan vill g\u00f6ra en dokument\u00e4r f\u00f6r att upplysa om de gamla industrisynderna under ytan.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

M\u00e5lbild f\u00f6r en dokument\u00e4r:<\/strong><\/p>\n

\u2013 Under uppbyggnaden av Sveriges v\u00e4lst\u00e5nd under 1900-talet har industrin utvecklat produkter d\u00e4r v\u00e5ra naturtillg\u00e5ngar i stor utstr\u00e4ckning anv\u00e4nts. Tyv\u00e4rr s\u00e5 var milj\u00f6kunnandet inte lika bra som i dag hos myndigheter och industri. D\u00e4rf\u00f6r har stora m\u00e4ngder f\u00f6roreningar och gifter som biprodukter fr\u00e5n tillverkningen hamnat i naturen. De som hamnat p\u00e5 land har varit synliga och stora resurser och \u00e5tg\u00e4rder har vidtagits f\u00f6r att ta hand om detta. Tyv\u00e4rr s\u00e5 har ofta l\u00f6sningen till ett avfallsproblem varit att dumpa det under vattenytan i \u00e5ar, sj\u00f6ar och hav. I och med att det inte syns s\u00e5 har incitamentet f\u00f6r att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minimera dess p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5r milj\u00f6 varit l\u00e5g. Vi som dyker ser dock dessa synder och \u00e4ven hur omgivande v\u00e4xt och djurliv p\u00e5verkas.<\/p>\n

Vi vill med en dokument\u00e4r sprida kunskap om gamla industrisynder under ytan med f\u00f6rhoppning att resurser st\u00e4lls till f\u00f6rfogande f\u00f6r att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minimera p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5r natur.<\/p>\n

Tanken \u00e4r att det ska g\u00e5 till s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Ta fram och sammanst\u00e4lla data p\u00e5 fiberbankar. Omfattning och typ av f\u00f6roreningar s\u00e5 vanligt folk f\u00f6rst\u00e5r. Kanske ocks\u00e5 f\u00f6r tunnor.<\/p>\n

V\u00e4lja exempel \u00d6rnsk\u00f6ldsvik, K\u00f6pmanholmen, Sundsvall, Stockholm och Munksj\u00f6n.<\/p>\n

Visa med filmer hur dessa f\u00f6rorenade omr\u00e5den ser ut i dag och bed\u00f6ma vilka risker som finns med dem (helst av experter). Visa ocks\u00e5 hur det skulle kunna se ut utan f\u00f6roreningar. Eventuellt publik inbjudan till lokala politiker, myndigheter och allm\u00e4nhet.<\/p>\n

Intervjua ber\u00f6rda lokala myndigheter (Kommun, l\u00e4nsstyrelser) om hur de ser p\u00e5 dessa exempel. Vilka \u00e4r deras framtida planer med dessa och vilka hinder ser de f\u00f6r att kunna l\u00f6sa problemen? Vad beh\u00f6vs f\u00f6r att de ska kunna vidta l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder?<\/p>\n

G\u00f6ra en dokument\u00e4r om detta, g\u00e4rna med f\u00f6rslag till politiker och myndigheter p\u00e5 nationell niv\u00e5 med exempel p\u00e5 l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

 <\/p>\n

Kjell Andersson menar att det handlar<\/strong> om att folkbilda m\u00e4nniskor om hur det st\u00e5r till med v\u00e5rt vatten. Han menar att det \u00e4r viktigt med insikt innan man har en \u00e5sikt.<\/p>\n

\u2013 Kunskap \u00e4r inte lyx. N\u00e4stan en miljard m\u00e4nniskor f\u00e5r inte rent vatten i v\u00e4rlden varje dag, det vill vi \u00e4ndra p\u00e5. En bra b\u00f6rjan \u00e4r att starta i Sverige lokalt. D\u00e4rf\u00f6r var Sverigeresan ett passande namn p\u00e5 det vi g\u00f6r, avslutar Kjell Andersson med glimten i \u00f6gat.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den h\u00e4r g\u00e5ngen har jag talat med Kjell Andersson fr\u00e5n Swedish Coast And Sea Center, SCSC, som h\u00f6ll i och<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":26187,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[53,12,5,17,11,4],"tags":[],"yoast_head":"\nSverigeresan: Vad finns under ytan? - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Sverigeresan: Vad finns under ytan? - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Den h\u00e4r g\u00e5ngen har jag talat med Kjell Andersson fr\u00e5n Swedish Coast And Sea Center, SCSC, som h\u00f6ll i och\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-06-10T18:48:20+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-06-15T19:56:37+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"542\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"7 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/\",\"name\":\"Sverigeresan: Vad finns under ytan? - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-06-10T18:48:20+00:00\",\"dateModified\":\"2022-06-15T19:56:37+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sverigeresan: Vad finns under ytan?\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Sverigeresan: Vad finns under ytan? - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Sverigeresan: Vad finns under ytan? - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Den h\u00e4r g\u00e5ngen har jag talat med Kjell Andersson fr\u00e5n Swedish Coast And Sea Center, SCSC, som h\u00f6ll i och","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-06-10T18:48:20+00:00","article_modified_time":"2022-06-15T19:56:37+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":542,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"7 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/","name":"Sverigeresan: Vad finns under ytan? - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-06-10T18:48:20+00:00","dateModified":"2022-06-15T19:56:37+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/10\/sverigeresanvad-finns-under-ytan\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sverigeresan: Vad finns under ytan?"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6Ok","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg",1000,542,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg",1000,542,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg",1000,542,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1-300x163.jpg",300,163,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg",800,434,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg",1000,542,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg",1000,542,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg",150,81,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1.jpg",1000,542,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/1-1-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktivism\/\" rel=\"category tag\">Aktivism<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ekologi\/\" rel=\"category tag\">Ekologi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"Den h\u00e4r g\u00e5ngen har jag talat med Kjell Andersson fr\u00e5n Swedish Coast And Sea Center, SCSC, som h\u00f6ll i och","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26184"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26184"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26184\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/26187"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26184"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26184"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26184"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}