{"id":26178,"date":"2022-04-29T20:40:23","date_gmt":"2022-04-29T18:40:23","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=26178"},"modified":"2022-07-14T13:44:10","modified_gmt":"2022-07-14T11:44:10","slug":"i-brist-pa-fredspolitik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/","title":{"rendered":"I brist p\u00e5 fredspolitik"},"content":{"rendered":"
\"\"
Valentin Sev\u00e9us.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Nu har vi varit \u00f6verraskade ganska l\u00e4nge. Hur stor andel av Europas befolkning fr\u00e5n Atlanten till Ural trodde att Ryssland skulle g\u00e5 till angrepp mot Ukrainas huvudstad?<\/strong> Vi, som runt om i v\u00e4rlden arbetat f\u00f6r att befria m\u00e4nskligheten fr\u00e5n krigens gissel, har drabbats av ett enormt bakslag. Hur kunde det bli s\u00e5 h\u00e4r illa?<\/p>\n

Ett svar som borde diskuteras mer \u00e4r att l\u00e4nder som Ryssland, USA, Kina och Sverige inte bedriver ett strategiskt arbete f\u00f6r en framtid med fred f\u00f6r alla. Det finns ingen \u201dfredspolitik\u201d, inga fredspolitiska utredningar v\u00e4rt namnet bedrivs av n\u00e5gon nationalstat, s\u00e5vitt jag kan f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n

Milit\u00e4rpolitisk analysarbete finns det gott om, i Sverige kallas det f\u00f6rsvarsberedningar. M\u00e5nga miljarder g\u00e5r till f\u00f6rslag fr\u00e5n dessa, inte en krona till l\u00e5ngsiktigt fredsfr\u00e4mjande enligt f\u00f6rslag fr\u00e5n statligt fredspolitiskt tankearbete. Och som Lars Lindskog konstaterar i Milj\u00f6magasinet 14 april r\u00e5der det \u201dKris inom fredsr\u00f6relsen\u201d. Den svenska fredsr\u00f6relsen saknar den struktur som skulle kunna g\u00f6ra den effektiv. Jag har skrivit om detta i Ett kontraproduktivt relationsdrama: Kemal G\u00f6rg\u00fc, Anders Romelsj\u00f6 och Sveriges Fredsr\u00e5d 2019\u20132021.<\/p>\n

 <\/p>\n

Som en f\u00f6ljd av den ryska<\/strong> v\u00e5ldspolitiken har debatten om Finland, Sverige, Ukraina och Nato varit intensiv nu i ett par m\u00e5nader. Ukrainas president talar med st\u00f6d av olika fredsr\u00f6ster nu om milit\u00e4r alliansfrihet. F\u00f6rslag finns fr\u00e5n nordiska fredsaktivister om en fredszon l\u00e4ngs Rysslands v\u00e4stgr\u00e4ns. Det finns viktiga tankar att h\u00e4mta bland de \u00e5sikter som publiceras. De kan bidra till att formulera svar p\u00e5 fr\u00e5gan: Vad kan g\u00f6ras? N\u00e5gra fredsr\u00f6ster:<\/p>\n

Jurij Sheliazhenko (ukrainsk forskare, 5 april). \u201dDen illegala invasionen \u00e4r en del av en l\u00e5ng historia av fientligheter.\u201d<\/p>\n

Agnes Hellstr\u00f6m (ETC 26 januari) \u201dRapporteringen \u00f6kar r\u00e4dslan och oron.\u201d<\/p>\n

Mart Marend (DN 5 april). \u201dMed fler alliansfria l\u00e4nder skulle FN:s m\u00f6jligheter att verka f\u00f6r v\u00e4rldsfreden vidgas. Fred f\u00e5r vi inte med vapen.\u201d<\/p>\n

Sara Gunnerud (AiP 16 mars). \u201dSpr\u00e5k har makt. Grannar kategoriseras som hot som m\u00e5ste f\u00f6rekommas\u201d.<\/p>\n

Vi h\u00f6r alltmer om krigets vardag, om de ryska soldaterna som lurades och tvingades in i Ukraina. Vi l\u00e4ser om f\u00f6rfattarna och journalisterna, forskarna och IT-specialisterna som flyr Ryssland och som av presidenten i Europas st\u00f6rsta land blir kallade flugor som ska spottas ur munnen. N\u00e5gra fr\u00e5gar sig hur det gick till n\u00e4r utrikesministern i Moskva som rekommenderade diplomati k\u00f6rdes \u00f6ver och tillsammans med andra lojalt accepterade krigspolitiken.<\/p>\n

Vi h\u00f6r ukrainska och ryska kvinnor ber\u00e4tta om sorgen och lidandet som alltid f\u00f6ljer krigen. Vi ser de tusentals barnen som m\u00e5ste l\u00e4mna hem och pappor. Vi h\u00f6r om v\u00e5ldt\u00e4kter, tortyr, f\u00f6rst\u00f6relse, plundring. Vad kr\u00e4vs f\u00f6r att Europa ska slippa uppleva detta n\u00e5gon mer g\u00e5ng?<\/p>\n

Det finns ett stort ryskt ansvar. \u201dDet kan inte enbart reduceras till Putin\u201d, skriver Hufvudstadsbladets kulturchef Fredrik Sonck. Ja, var och en som l\u00e5ter sig bli en del av ett krigsf\u00f6retag kan inte undg\u00e5 ansvar. Ryssland m\u00e5ste fram\u00f6ver hitta b\u00e4ttre alternativ \u00e4n v\u00e5ld. Det kr\u00e4ver yttrande- och f\u00f6reningsfrihet. Det kr\u00e4ver nyt\u00e4nkande. Det kr\u00e4ver att fler sj\u00e4lvst\u00e4ndiga t\u00e4nkare blir delaktiga i det statliga maktut\u00f6vandet. Den nuvarande ryska modellen med alltf\u00f6r stark presidentmakt har visat sig leda till v\u00e5ld, d\u00f6d, lidande och f\u00f6rst\u00f6relse. S\u00e5 borde inte Europa eller v\u00e4rlden beh\u00f6va ha det.<\/p>\n

 <\/p>\n

Eftersom det bedrivs milit\u00e4rpolitik<\/strong> men inte fredspolitik saknas i de flesta l\u00e4nder av tradition resurser f\u00f6r att skapa den fredskultur som kan ge oss permanent fred och v\u00e5ldsfri konflikthantering. I Norge pl\u00e4derar Ingeborg Breines, som en g\u00e5ng arbetade f\u00f6r Unescos fredskulturprogram, f\u00f6r att ett fredskulturdepartement ska inr\u00e4ttas. I USA finns f\u00f6rslag fr\u00e5n Barbara Lee i kongressen om ett fredsbyggnadsdepartement. I Finland driver Ulla Kl\u00f6tzer f\u00f6rslag om en finl\u00e4ndsk variant av ett fredsdepartement. Bara kvinnor? Nej d\u00e5, i Danmark \u00e4r Hasse Schneiderman ledare f\u00f6r fredsministerium.dk. I Sverige talar vi kort och gott om fredsdepartement, men riksdagsmotionen fr\u00e5n Valter Mutt med flera 2013 om inr\u00e4ttandet av ett s\u00e5dant ledde tyv\u00e4rr inte till n\u00e5gon utredning.<\/p>\n

Ukrainakriget m\u00e5ste bli det sista i Europa. Men d\u00e5 kr\u00e4vs att Magdalena Andersson och andra statsledare lyssnar mer p\u00e5 m\u00e4nniskor med fantasi som Breines, Lee, Kl\u00f6tzer, Schneiderman och Mutt. Inga fler barn och kvinnor ska tvingats bort fr\u00e5n sina hem, de f\u00f6rtj\u00e4nar alla en framtid i frihet och trygghet. Att f\u00f6rs\u00f6ka tvinga in fler l\u00e4nder i milit\u00e4rallianser ger oss inte en s\u00e5dan framtid. Vi m\u00e5ste s\u00f6ka vidare efter b\u00e4ttre alternativ, l\u00e5ta v\u00e5r fredsfantasi f\u00e5 blomma.<\/p>\n

Fler fredsr\u00f6ster:<\/p>\n

Linus Hagstr\u00f6m (AB 8 april). \u201dDe som inte rakt av accepterar upprustning och Natomedlemskap misst\u00e4nkligg\u00f6rs som \u2019Putinkramare\u2019 och liknande\u201d.<\/p>\n

Fredrik Sonck (kulturchef Hufvudstadsbladet 4 mars). \u201dKanske \u00e4r din stora svaghet, Vladimir Putin, att du saknar fantasi?\u201d<\/p>\n

Bj\u00f6rn Wiman (kulturchef DN 3 april). \u201dDe tyngsta argumenten mot Nato \u00e4r de som mest s\u00e4llan h\u00f6rs. Det f\u00f6rsta \u00e4r att Nato \u00e4r en k\u00e4rnvapenallians och k\u00e4rnvapen \u00e4r det absolut onda\u201d.<\/p>\n

Bj\u00f6rn Wiman skriver: \u201dOm h\u00e4lften av den energi som nu \u00e4gnas \u00e5t att f\u00f6respr\u00e5ka att Sverige ska g\u00e5 med i Nato hade lagts p\u00e5 att f\u00f6rsvara sanningen och det ryska civilsamh\u00e4llet hade Putins invasion knappast varit m\u00f6jlig\u201d. Har Wiman r\u00e4tt? Eller snarare: Under vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar hade han kunnat f\u00e5 r\u00e4tt?<\/p>\n

 <\/p>\n

Alla faktorer som ledde till<\/strong> Ukrainakriget beh\u00f6ver noga klarg\u00f6ras. Det \u00e4r inte bara Putin som saknar fredspolitisk fantasi, s\u00e5 allt ansvar kan inte l\u00e4ggas p\u00e5 en enstaka president, \u00e4ven om han efters\u00f6kt de alltf\u00f6r stora maktbefogenheter som han f\u00e5tt. Vilka krigsbeslut fattades av vem och varf\u00f6r? Den kunskapen hj\u00e4lper inte de redan d\u00f6da. Men vill vi se en framtid i fred f\u00f6r nya generationer m\u00e5ste vi l\u00e4ra b\u00e4ttre om dialogens, diplomatins, fredsbyggandets och det gemensamma s\u00e4kerhetst\u00e4nkandets m\u00f6jligheter. Freds- och konfliktforskning beh\u00f6ver prioriteras framf\u00f6r mer vapenutveckling och nya krigs\u00f6vningar, f\u00f6rslag om fredsdepartement tas p\u00e5 allvar.<\/p>\n

Ytterligare fredsr\u00f6ster:<\/p>\n

Karin Utas Carlsson (Milj\u00f6magasinet 8 april). \u201dMan verkar inte ha en bra metod att f\u00e5 slut p\u00e5 kriget, bara \u00f6ka d\u00f6dandet, lidandet och flyktingstr\u00f6mmarna. Ett nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka beh\u00f6vs\u201d.<\/p>\n

Olof Buckard (Sergels torg 28 mars). \u201dVi f\u00f6ds alla till medm\u00e4nniskor. L\u00e5t oss f\u00f6rbli medm\u00e4nniskor\u201d.<\/p>\n

Birger Schlaug (24 januari). \u201dDet \u00e4r illa som det \u00e4r. Vi beh\u00f6ver ingen hysterisk krigsretorik som sl\u00e5r ut allt vad hj\u00e4rnkapacitet heter\u201d.<\/p>\n

Olena Yurchenko (ukrainsk journalist, 27 januari.) \u201dVi har inte valt kriget men m\u00e5ste \u00e4nd\u00e5 leva med det\u201d.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det b\u00f6r \u00e5ter s\u00e4gas:<\/strong> Krig drabbar \u00e4ven de helt oskyldiga, de har inte valt v\u00e5ldets v\u00e4g. Barn, kvinnor, \u00e4ldre och fattiga \u00e4r f\u00f6rlorare i alla krig, liksom enskilda soldater och deras familjer. Varf\u00f6r har vi system som m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r politiska ledare att skada de helt oskyldiga?<\/p>\n

Vi kan och b\u00f6r allts\u00e5 identifiera de fredliga alternativen. Det kr\u00e4ver, som Utas Carlsson framh\u00e5ller, att vi t\u00e4nker nytt, satsar mer p\u00e5 konstruktiv debatt, forskning och fredspolitik. Finland och Sverige kan bilda fredsallianser i st\u00e4llet f\u00f6r att v\u00e4lja milit\u00e4rtraditionens os\u00e4kra v\u00e4g. Friheten att prioritera fredens t\u00e4nkande kan om\u00f6jligg\u00f6ras eller f\u00f6rsv\u00e5ras i en milit\u00e4rallians. N\u00e4r den bygger p\u00e5 vapen som kan utpl\u00e5na allt blir riskerna o\u00e4ndliga, s\u00e5som Wiman varnar.<\/p>\n

Erfarenhetsutbyte, eftertanke och gemensamma dialog- och forskningsprojekt i medm\u00e4nsklighetens tj\u00e4nst \u00f6ver alla gr\u00e4nser \u00e4r nu och i framtiden ett mer verkningsfullt humanistiskt verktyg \u00e4n ytterligare milit\u00e4r upprustning. Det menar nog vid n\u00e4rmare eftertanke de flesta i Ukraina, Ryssland, Finland och Sverige och annorst\u00e4des. M\u00e4nniskors fredsvilja \u00e4r v\u00e5r st\u00f6rsta resurs.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nu har vi varit \u00f6verraskade ganska l\u00e4nge. Hur stor andel av Europas befolkning fr\u00e5n Atlanten till Ural trodde att Ryssland<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":4785,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[34,27,4,29,18],"tags":[],"yoast_head":"\nI brist p\u00e5 fredspolitik - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"I brist p\u00e5 fredspolitik - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Nu har vi varit \u00f6verraskade ganska l\u00e4nge. Hur stor andel av Europas befolkning fr\u00e5n Atlanten till Ural trodde att Ryssland\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-04-29T18:40:23+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-07-14T11:44:10+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"400\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"224\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"6 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/\",\"name\":\"I brist p\u00e5 fredspolitik - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-04-29T18:40:23+00:00\",\"dateModified\":\"2022-07-14T11:44:10+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"I brist p\u00e5 fredspolitik\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"I brist p\u00e5 fredspolitik - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"I brist p\u00e5 fredspolitik - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Nu har vi varit \u00f6verraskade ganska l\u00e4nge. Hur stor andel av Europas befolkning fr\u00e5n Atlanten till Ural trodde att Ryssland","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-04-29T18:40:23+00:00","article_modified_time":"2022-07-14T11:44:10+00:00","og_image":[{"width":400,"height":224,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"6 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/","name":"I brist p\u00e5 fredspolitik - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-04-29T18:40:23+00:00","dateModified":"2022-07-14T11:44:10+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/29\/i-brist-pa-fredspolitik\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"I brist p\u00e5 fredspolitik"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6Oe","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-300x168.jpg",300,168,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-392x224.jpg",392,224,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",150,84,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-285x224.jpg",285,224,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-400x198.jpg",400,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/analys\/\" rel=\"category tag\">Analys<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/kronikor\/\" rel=\"category tag\">Kr\u00f6nikor<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/utrikes\/\" rel=\"category tag\">Utrikes<\/a>","rttpg_excerpt":"Nu har vi varit \u00f6verraskade ganska l\u00e4nge. Hur stor andel av Europas befolkning fr\u00e5n Atlanten till Ural trodde att Ryssland","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26178"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26178"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26178\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4785"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26178"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26178"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}