{"id":26176,"date":"2022-05-27T20:35:03","date_gmt":"2022-05-27T18:35:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=26176"},"modified":"2022-07-14T13:40:51","modified_gmt":"2022-07-14T11:40:51","slug":"valkommen-till-natoland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/","title":{"rendered":"V\u00e4lkommen till Natoland"},"content":{"rendered":"
\"\"
Valentin Sev\u00e9us.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

\u201dI bris<\/strong>t p\u00e5 fredspolitik\u201d. Den rubriken satte redaktionen \u00f6ver min kr\u00f6nika i Milj\u00f6magasinet den 29 april (nr 17).<\/strong> Jag st\u00e4llde fr\u00e5gan hur det kunde bli s\u00e5 h\u00e4r illa, storkrig mitt i Europa. Mitt svar d\u00e5 som nu: L\u00e4nder som Ryssland, USA, Kina och Sverige bedriver inte ett strategiskt arbete f\u00f6r en framtid med fred f\u00f6r alla. S\u00e5ledes ingen politik som svarar mot flertalet medborgares behov och vilja.<\/p>\n

Den ryska statsledningens anfallskrig \u00e4r den uppenbara orsaken till att Finland och Sverige nu g\u00e5r med i Nato. Det \u00e4r h\u00f6gst m\u00e4nskligt att regeringarna, liksom flertalet partiledningar, reagerar som de g\u00f6r. H\u00e4nsynsl\u00f6sheten gentemot b\u00e5de m\u00e4nniskor i Ukraina och den ryska oppositionen skr\u00e4mmer. Vi har att g\u00f6ra med en \u201dgalning\u201d s\u00e4ger ledaren f\u00f6r ett av de tv\u00e5 svenska riksdagspartier som v\u00e5gat s\u00e4ga nej till Nato-medlemskap.<\/p>\n

 <\/p>\n

Det \u00e4r inte m\u00e5nga som efter \u00f6verfallet p\u00e5 Ukraina<\/strong> den 26 februari 2022 sett n\u00e5got alternativ till \u201dJa eller Nej till Nato\u201d. N\u00e5gra hoppas nu p\u00e5 att Finland och Sverige p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt ska kunna f\u00f6r\u00e4ndra Nato. Det \u00e4r h\u00f6g tid att diskutera vad vi vill i Nato, skriver Daniel Swedin i tidningen Arbetet 15 maj. Samma dag meddelar Erik Helmersson i DN att fredsr\u00f6relsen fortfarande \u00e4r viktig: \u201dEn annan v\u00e4rld \u00e4r \u00e4nnu m\u00f6jlig\u201d. Stefan L\u00f6fven ska 1 juni bli ordf\u00f6rande f\u00f6r Sipri, och jag undrar vad detta kan leda till. Vilka r\u00e5d kommer han f\u00e5 fr\u00e5n olika h\u00e5ll om vad Sipri och andra konfliktforskande institutioner kan ge till Nato \u2013 och Ryssland?<\/p>\n

I Tammerfors \u00e4r Tarja V\u00e4yrynen chef f\u00f6r en av de nordiska institutioner f\u00f6r freds- och konfliktforskning som jag hade hoppats h\u00f6ra mer fr\u00e5n i debattfl\u00f6det i dessa dagar. Hos dessa finns nu ett halvt \u00e5rhundrades samlade erfarenheter av t\u00e4nkande om hur krig ska kunna f\u00f6rebyggas. Tarja forskar om feministisk fredspolitik, publicerar sig i internationella tidskrifter p\u00e5 engelska.<\/p>\n

Maud Eduards \u00e4r pensionerad statsvetarprofessor i Stockholm. Hon och 14 kvinnliga kollegor skriver i Aftonbladet 11 maj att \u201ddemokratisk debatt kan inte bara handla om f\u00f6r eller emot en enskild \u00e5tg\u00e4rd\u201d. Andra alternativ, som tillskapandet av nya internationella fora, m\u00e5ste ocks\u00e5 diskuteras. Hel\u00e9ne Fritzon \u00e4r en av de f\u00f6re detta S-ministrar som tycks ha samma id\u00e9 som Eduards om att det g\u00e4ller att f\u00f6rs\u00f6ka t\u00e4nka i nya banor.<\/p>\n

Klimatkris, pandemier, krig och k\u00e4rnvapen, det \u00e4r n\u00e5gra av de stora hoten mot liv och livskvalitet. N\u00e4r det g\u00e4ller klimatkrisen har vi vant oss vid att rapporter fr\u00e5n 1988 bildade IPCC, FN:s klimatpanel, spelar stor roll f\u00f6r kunskapsutveckling och politikprocesser. WHO, V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen, f\u00f6rv\u00e4ntar vi oss ska ha koll p\u00e5 hotande epidemier och pandemier. N\u00e4r det g\u00e4ller dessa organ utg\u00e5r vi fr\u00e5n att experter formulerar r\u00e5d om vad som b\u00f6r g\u00f6ras.<\/p>\n

Men n\u00e4r det g\u00e4ller invasionen av Ukraina 2022 kan man undra vilka slags m\u00e4nniskor som gav r\u00e5d till den ryska presidentadministrationen att f\u00f6reta en m\u00e4nniskofientlig \u201dspecialoperation\u201d f\u00f6r att d\u00f6da och f\u00f6rst\u00f6ra. Fanns n\u00e5gra beteende-, social-, kultur- eller andra sakkunniga inblandade? Jag h\u00f6rde utrikesministern Lavrov i tv-s\u00e4nt samtal s\u00e4ga att han som chef f\u00f6r utrikesdepartementet f\u00f6rordade diplomati. Men tyv\u00e4rr gav han efter n\u00e4r presidenten ville annorlunda.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vilka experter ska kunna ge regeringarna i de<\/strong> nordiska huvudst\u00e4derna meningsfulla fredsfr\u00e4mjande r\u00e5d i det nya Nato? Kommer Finlands och Sveriges intr\u00e4de att kunna g\u00f6ra n\u00e5gon skillnad? Kommer nya rena galenskaper som de USA-ledda Irak-, Afghanistan- och Libyen-katastroferna att kunna undvikas? Kommer V\u00e4yrynen och Eduards och andra forskare kr\u00e4va, ges eller gripa m\u00f6jligheter att p\u00e5verka?<\/p>\n

Magdalena Andersson gav sig raskt ut f\u00f6r att synas i milit\u00e4ra sammanhang i stridsmundering. Det f\u00f6rv\u00e5nade n\u00e5gra. En annan \u00e5tg\u00e4rd kunde ha varit att inbjuda en hygglig andel av Nordens freds- och konfliktforskare till r\u00e5dgivning och \u00f6verl\u00e4ggning. Men det fanns kanske inte tid till n\u00e5got s\u00e5dant, eller ingen id\u00e9 i Regeringskansliet om v\u00e4rdet av ett s\u00e5dant initiativ.<\/p>\n

Jag antar att Fredrik Sonck p\u00e5 Hufvudstadsbladet \u00e4r inne p\u00e5 rimliga tankeg\u00e5ngar n\u00e4r han tycks efterlysa mer fantasi i politiska beslutsprocesser: Kanske Putins stora svaghet \u00e4r han saknar fantasi? (4 mars). Med Maud Eduards och Hel\u00e9ne Fritzons ordval tycks fantasi handla om att se alternativ, t\u00e4nka vidare, f\u00f6ra dialoger, uppst\u00e4lla hypoteser, ta del av erfarenheter som redan finns, \u00f6verv\u00e4ga inr\u00e4ttandet av nya institutioner och sammanf\u00f6ra kreativa m\u00e4nniskor f\u00f6r att f\u00e5 fram nya f\u00f6rslag.<\/p>\n

Ingeborg Breines i Norge har l\u00e4nge arbetat med begreppet fredskultur. Hon vill se ett norskt fredskulturdepartement. Kaliforniendemokraten Barbara Lee f\u00f6resl\u00e5r ett departement f\u00f6r fredsbyggande i Washington, DC. Valter Mutt och Annika Lillemets f\u00f6reslog 2013 i en riksdagsmotion en utredning om ett svenskt fredsdepartement, en ny transnationellt t\u00e4nkande institution med fokus p\u00e5 alla m\u00e4nniskors v\u00e4lf\u00e4rd. Kanske kommer V\u00e4nsterpartiet nu ha intresse att driva den fr\u00e5gan. Mutt och Lillemets aktualiserar id\u00e9n i G\u00f6teborgs-Posten 11 maj. Det beh\u00f6vs inte s\u00e5 v\u00e4ldigt mycket fantasi f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 att v\u00e4rlden beh\u00f6ver fredsdepartement. Vi har ju facit som visar att det inte r\u00e4cker med nationalistiskt t\u00e4nkande f\u00f6rsvars- och utrikesdepartement.<\/p>\n

 <\/p>\n

Min slutsats \u00e4r allts\u00e5 att vare sig den ryske eller<\/strong> amerikanske presidenten eller de finl\u00e4ndska och svenska statsministrarna i erforderlig omfattning har civila relevanta instrument till sitt f\u00f6rfogande f\u00f6r att f\u00f6rebygga v\u00e5ld, krig och flyktingkatastrofer. Allts\u00e5 kallar de p\u00e5 sina vapenf\u00f6rsedda milit\u00e4rer i kristider, s\u00e5dana resurser har de i n\u00e5gra fall mycket gott om.<\/p>\n

Dock alldeles fel medel, allts\u00e5 st\u00e4ndigt nya humanit\u00e4ra katastrofer. Till listan Vietnam, Libyen, Afghanistan, Irak kan vi nu l\u00e4gga Syrien, Tigray och Ukraina. De stora milit\u00e4rindustriella komplexen i \u00f6st och v\u00e4st med v\u00e4lbetalda lobbyister, skygglappsf\u00f6rsedda aktie\u00e4gare och nationalismprioriterande politiker ser till att vapentillverkarna f\u00e5r de stora skattebidragen, fredsinstituten d\u00e4remot endast fickpengar. Kommer Stefan L\u00f6fven och Sipri i n\u00e5gon m\u00e5n att kunna \u00e4ndra p\u00e5 det?<\/p>\n

Flera av storpresidenterna och deras n\u00e4rmaste uttrycker sig hotfullt och provokativt. Det \u00e4r illa i en konfliktfylld och krigsrustad v\u00e4rld med fel medel till f\u00f6rfogande. Om resursf\u00f6rdelningen fred-krig \u00e4r n\u00e4rmare 1:1000, som Valter Mutt tycks mena, eller ungef\u00e4r 1:100, ja det spelar ju mindre roll.<\/p>\n

 <\/p>\n

Alla som b\u00e4r p\u00e5 \u00e5tminstone ett litet fredsperspektiv<\/strong> kan se att v\u00e4rlden lider av betydande v\u00e5ldsgalenskap. Jag s\u00e4ger inte att den \u00e4r total, f\u00f6r d\u00e4r finns ju ocks\u00e5 de vanliga amerikanerna, ryssarna och svenskarna som \u00f6nskar trygghet och rimlig v\u00e4lf\u00e4rd f\u00f6r sig sj\u00e4lva och sin omgivning och g\u00f6r k\u00e4rleksfulla vardagsval. Jag t\u00e4nker mig att de g\u00e4rna egentligen skulle vilja bidra till en b\u00e4ttre resursbalansering fred-krig, s\u00e4rskilt om de fick fler alternativ fr\u00e5n partier och medier att fundera p\u00e5 och ta st\u00e4llning till.<\/p>\n

Inte bara milit\u00e4r f\u00f6rsvarspolitik, utan ocks\u00e5 fredspolitik kan utredas. Om Kristersson och Hultqvist med gemensamma anstr\u00e4ngningar lyckas f\u00e5 de svenska skattebetalarna att betala f\u00f6r ett Nato-militariserat Gotland, s\u00e5 beror det inte bara p\u00e5 att massmedier fokuserar p\u00e5 Ukraina, Putin och Nato-k\u00e4rnvapen. Vad betyder det att de inte vill utreda de fredsfr\u00e4mjande id\u00e9er som Mutt och Lee och ett antal ryska, amerikanska och andra professorer f\u00f6rordar? Eller att det inte finns n\u00e5gon enda tidskrift p\u00e5 svenska som ber\u00e4ttar om fredsforskningens resultat? L\u00e5t oss hj\u00e4lpas \u00e5t att f\u00f6rst\u00e5 hela problematiken, om inte annat f\u00f6r att m\u00e4nsklighetens existens st\u00e5r p\u00e5 spel, allts\u00e5 beh\u00f6vs fler m\u00e5ngsidiga fredsinstitut. Aprop\u00e5 Gotland s\u00e5 skulle d\u00e4r mitt i \u00d6stersj\u00f6n den psykologiskt inriktade freds- och konfliktforskningen kunna f\u00e5 den plats den s\u00e5 v\u00e4l beh\u00f6ver f\u00f6r att b\u00e4ttre utr\u00f6na hur arbetet f\u00f6r europeisk fredskultur skulle kunna g\u00e5 vidare. Kanske Robert Hall och Micke Seid nu kommer att driva den fr\u00e5gan?<\/p>\n

 <\/p>\n

Ja, v\u00e5r tid \u00e4r endast nu och v\u00e5ra val nu n\u00e4r det g\u00e4ller<\/strong> resursf\u00f6rdelningen fred-krig avg\u00f6r f\u00f6r m\u00e5nga decennier fram\u00e5t hur m\u00e5nga m\u00e4nniskor som f\u00e5r leva i trygghet och fred eller tvingas utst\u00e5 v\u00e5ld, krig och flyktingskap. V\u00e4rlden beh\u00f6ver vision\u00e4ra fredsministrar som med hj\u00e4lp fr\u00e5n l\u00e5ngt fler \u00e4n dagens f\u00e5 fredsinstitut kan bidra till fredsfr\u00e4mjande resursbalansering. Nya brett st\u00f6dda och kreativt arbetande s\u00e5dana institutioner i till exempel Bogota, Aleppo, Mosul, Hiroshima och Visby kanske, kanske g\u00f6r att vi n\u00e5gon g\u00e5ng kan f\u00e5 permanent fred p\u00e5 jorden i st\u00e4llet f\u00f6r fler krig.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr inte i v\u00e5r livstid, f\u00f6r r\u00e4kna med att de milit\u00e4rindustriella komplexen i samspel med vissa politiker och redakt\u00f6rer \u00e4ven i forts\u00e4ttningen kommer att med kraft motarbeta id\u00e9er som utmanar deras perspektiv, st\u00e4llning och penningvinster. Det var 1798 som socialreformatorn Benjamin Rush i Philadelphia l\u00e4t publicera sin v\u00e4lk\u00e4nda \u201dPlan f\u00f6r ett fredsdepartement i F\u00f6renta Staterna\u201d. Det tog l\u00e5ngt mer \u00e4n 220 \u00e5r att lagf\u00f6rbjuda slaveri. Men det gick, t\u00e5lamod och fortsatta anstr\u00e4ngningar \u00e4r av v\u00e4rde.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dI brist p\u00e5 fredspolitik\u201d. Den rubriken satte redaktionen \u00f6ver min kr\u00f6nika i Milj\u00f6magasinet den 29 april (nr 17). Jag st\u00e4llde<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":4785,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[4,29,18],"tags":[],"yoast_head":"\nV\u00e4lkommen till Natoland - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"V\u00e4lkommen till Natoland - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u201dI brist p\u00e5 fredspolitik\u201d. Den rubriken satte redaktionen \u00f6ver min kr\u00f6nika i Milj\u00f6magasinet den 29 april (nr 17). Jag st\u00e4llde\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-05-27T18:35:03+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-07-14T11:40:51+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"400\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"224\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"7 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/\",\"name\":\"V\u00e4lkommen till Natoland - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-05-27T18:35:03+00:00\",\"dateModified\":\"2022-07-14T11:40:51+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"V\u00e4lkommen till Natoland\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"V\u00e4lkommen till Natoland - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"V\u00e4lkommen till Natoland - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"\u201dI brist p\u00e5 fredspolitik\u201d. Den rubriken satte redaktionen \u00f6ver min kr\u00f6nika i Milj\u00f6magasinet den 29 april (nr 17). Jag st\u00e4llde","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-05-27T18:35:03+00:00","article_modified_time":"2022-07-14T11:40:51+00:00","og_image":[{"width":400,"height":224,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"7 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/","name":"V\u00e4lkommen till Natoland - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-05-27T18:35:03+00:00","dateModified":"2022-07-14T11:40:51+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/05\/27\/valkommen-till-natoland\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"V\u00e4lkommen till Natoland"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6Oc","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-300x168.jpg",300,168,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-392x224.jpg",392,224,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",150,84,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224.jpg",400,224,false],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-285x224.jpg",285,224,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/UTRIKES_400_224-400x198.jpg",400,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/utrikes\/\" rel=\"category tag\">Utrikes<\/a>","rttpg_excerpt":"\u201dI brist p\u00e5 fredspolitik\u201d. Den rubriken satte redaktionen \u00f6ver min kr\u00f6nika i Milj\u00f6magasinet den 29 april (nr 17). Jag st\u00e4llde","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26176"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26176"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26176\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4785"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26176"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26176"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26176"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}