{"id":26162,"date":"2022-06-03T10:10:53","date_gmt":"2022-06-03T08:10:53","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=26162"},"modified":"2022-06-10T10:14:56","modified_gmt":"2022-06-10T08:14:56","slug":"i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/","title":{"rendered":"I Astrid Lindgrens fotsp\u00e5r \u2013 Fr\u00e5n Pelarne till Vimmerby"},"content":{"rendered":"

En intervju om pr\u00e4stg\u00e5rden N\u00e4s, som hamnade i historieb\u00f6ckerna. H\u00e4r v\u00e4xte Astrid Lindgren och hennes bror Gunnar Ericsson upp och livet p\u00e5 N\u00e4s gav inspiration till skrivande, ber\u00e4ttelser som blev b\u00f6cker.<\/strong><\/p>\n

Den h\u00e4r intervjun handlar om Boken p\u00e5 N\u00e4s. Boken som kan bli en studiecirkel.<\/p>\n

Boken st\u00e5r f\u00f6r Folkbildning med stort F. I den h\u00e4r intervjun f\u00e5r Leif Ruhnstr\u00f6m komma till tals, gift med Gunvor Runstr\u00f6m (dotter till Gunnar).<\/p>\n

I intervjun blir vi p\u00e5minda om den s\u00e5 kallade \u201dPomperipossa-debatten\u201d. En v\u00e4lunderr\u00e4ttad k\u00e4lla har ber\u00e4ttat f\u00f6r mig en g\u00e5ng att Olof Palme tog in Gunnar Str\u00e4ng p\u00e5 sitt rum och sa att han inte f\u00f6rstod varf\u00f6r en s\u00e5 duktig och rej\u00e4l person som Astrid Lindgren skulle bli drabbad av \u00f6ver 100 procent i skatt. Str\u00e4ng svarade bistert: \u201dDet h\u00e4r f\u00f6rst\u00e5r du dig inte p\u00e5\u201d.<\/p>\n

Astrid hade v\u00e4xt upp med och i naturen p\u00e5 N\u00e4s, och hennes arbete med och f\u00f6r milj\u00f6fr\u00e5gorna kan liknas vid ett ljus som aldrig slocknade.<\/p>\n

T\u00e4nk om Astrid f\u00e5tt uppleva \u201dKlimatsmarta Greta\u201d. Greta g\u00e5r i Astrids fotsp\u00e5r och \u00e4r liksom Astrid var: Lokal och global.<\/p>\n

\"\"
Boken om N\u00e4s och f\u00f6rfattaren Leif Ruhnstr\u00f6m. <\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Astrid Lindgrens pappa Samuel August Ericsson fr\u00e5n Sevedstorp och mamma Hanna Jonsson fr\u00e5n Pelarnehult hamnade p\u00e5 pr\u00e4stg\u00e5rden N\u00e4s i Vimmerby. N\u00e4r? Varf\u00f6r?<\/strong><\/p>\n

\u2013 \u00c5r 1895 kom de dit. Sedan gifte de sig 1905. Gunnar Ericsson f\u00f6ddes 1906 och Astrid 1907.<\/p>\n

Slumpen gjorde att de kom dit. Sevedstorp var f\u00f6r tr\u00e5ngt f\u00f6r Samuel Augusts pappa och mamma.<\/p>\n

Samuel August fick h\u00f6ra talas om att pr\u00e4stg\u00e5rdsarrendet var ledigt och \u00f6vertalade sina f\u00f6r\u00e4ldrar att de skulle s\u00f6ka detta. Detta kom till pr\u00e4stens k\u00e4nnedom, som vid en s\u00f6ndagspredikan i Pelarne i kyrkan talade med en bonde fr\u00e5n trakten om Samuel Johan \u2013 pappa till Astrids far Samuel August \u2013 skulle vara l\u00e4mplig.<\/p>\n

Bonden var pappa till Hanna, som han gifte sig med.<\/p>\n

D\u00e4r p\u00e5 N\u00e4s v\u00e4xte Astrid och hennes bror Gunnar upp tillsammans med sina \u00f6vriga tv\u00e5 syskon Stina (f. 1911) och Ingegerd (f.1916).<\/p>\n

 <\/p>\n

Ber\u00e4tta om deras uppv\u00e4xt och livet i N\u00e4s.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Familjen hade en idyllisk uppv\u00e4xt. Bullerbyb\u00f6ckerna vittnar om livet d\u00e4r. Familjen var lycklig och hade det hyfsat bra ekonomiskt. Det var h\u00f6gkonjunktur efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget med stor efterfr\u00e5gan p\u00e5 mat. Det var goda \u00e5r f\u00f6r b\u00f6nderna, vilket var positivt f\u00f6r familjen Ericsson.<\/p>\n

 <\/p>\n

Astrids bror Gunnar tog \u00f6ver arrendet. N\u00e4r \u00e4gde detta rum?<\/p>\n

\u2013 \u00c5ret var 1939, d\u00e5 tog Gunnar \u00f6ver. Han var erbjuden att bli chefredakt\u00f6r p\u00e5 Hallands Nyheter och satte d\u00e5 press p\u00e5 sin far. \u201dAntingen blir jag chefredakt\u00f6r eller s\u00e5 vill jag ta \u00f6ver g\u00e5rden\u201d sa Gunnar. Pappa valde d\u00e5 att l\u00e5ta Gunnar ta \u00f6ver N\u00e4s.<\/p>\n

N\u00e4r Gunnar gjorde det s\u00e5 flyttade Gunnars familj in i bottenv\u00e5ningen i stora huset och f\u00f6r\u00e4ldrarna flyttade en trappa upp.<\/p>\n

 <\/p>\n

B\u00e5de Astrid och Gunnar hade olika kopplingar till Vimmerby Tidning. Ber\u00e4tta hur och n\u00e4r.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Astrid blev volont\u00e4r n\u00e4r hon var 17\u201318 \u00e5r. P\u00e5 den tiden var tidningen en h\u00f6gertidning. Gunnar var under en tid styrelseledamot i Vimmerby Tidning. I boken framg\u00e5r att Gunnar var ordf\u00f6rande f\u00f6r Vimmerby Tidning fram till 1947.<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r ingen hemlighet att Gunnar hade en stark motst\u00e5ndare p\u00e5 hemmaplan, Ingmar Karlsson. Under ett tolv timmar l\u00e5ngt och stormigt styrelsem\u00f6te i mars 1947 avsattes Gunnar Ericsson som ordf\u00f6rande. En helt ny styrelse utan Gunnar uts\u00e5gs. Ingmar Karlsson blev nu ny chefredakt\u00f6r, ansvarig utgivare och ekonomichef.\u201d Citat ur Boken om N\u00e4s.<\/p>\n

Chefredakt\u00f6ren Blomberg var pappan till Astrids son som fick namnet Lasse. En skandal p\u00e5 den tiden. Astrid flydde Vimmerby till Danmark f\u00f6r att sedan hamna i Stockholm. D\u00e4r tr\u00e4ffade hon s\u00e5 sm\u00e5ningom Lindgren och de fick en fin bostad p\u00e5 Dalagatan 1941. Astrid var van vid att bo enkelt, s\u00e5 det blev en stor f\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r henne att bo i l\u00e4genheten p\u00e5 Dalagatan, som var cirka 140 kvadratmeter stor (f\u00f6rst flyttade de in i en l\u00e4genhet Vulcanusgatan 12). Detta var sedan hennes bostad fram till hennes d\u00f6d. L\u00e4genheten finns fortfarande kvar och m\u00f6blerna och skrivmaskinen st\u00e5r d\u00e4r de stod n\u00e4r Astrid levde.<\/p>\n

 <\/p>\n

Gunnar Ericsson blev riksombudsman f\u00f6r SLU (Svenska Landsbygdens Ungdomsf\u00f6rbund) som han byggde upp till en organisation med 100000 medlemmar. Under vilka \u00e5r var han riksombudsman?<\/strong><\/p>\n

\u00c5ren 1936\u20131942. Han rekryterades av Harry Jansson. SLU hade en bred verksamhet med studiecirklar, dans och inbj\u00f6d till \u201dGemenskap d\u00e4r alla beh\u00f6vs\u201d. Det var en stor sak att bli riksombudsman f\u00f6r en s\u00e5 stor organisation, att vara en av 100000 personer som fick f\u00f6rtroendet att vara organisationens chefsorganisat\u00f6r.<\/p>\n

 <\/p>\n

Gunnar blev riksdagsman 1949 f\u00f6r Bondef\u00f6rbundet och ledamot av andra kammaren, ett uppdrag han hade till 1956.Han var Bondef\u00f6rbundets ledamot i pensionsutredningen 1951\u20131955. Vilka fr\u00e5gor drev han i riksdagen? I boken st\u00e5r att han inte trivdes i riksdagen. Varf\u00f6r gjorde han inte det?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Redan i januari 1949 l\u00e4mnade Gunnar sin f\u00f6rsta riksdagsmotion. Den handlade om att Sverige borde ha personval med f\u00f6rkryssning p\u00e5 valsedlarna. H\u00f6germannen James Dickson steg upp i talarstolen och sa tr\u00f6stande: \u201dHerr Gunnar Ericsson i N\u00e4s \u00e4r ny i kammaren att det \u00e4r urs\u00e4ktligt om han tror att ett f\u00f6rslag skulle g\u00e5 igenom bara f\u00f6r att det \u00e4r f\u00f6rnuftigt …\u201d<\/p>\n

Lite senare samma \u00e5r motionerade Gunnar om f\u00f6renkling av texterna i Sveriges Rikes lag. P\u00e5 nytt fick Gunnar reda p\u00e5 att han var ny i kammaren och \u00e4ven den motionen avslogs.<\/p>\n

Gunnar var en flitig motion\u00e4r i riksdagen. Han fick igenom 15 av 40 motioner. Dock fick han inte igenom motionerna om:<\/p>\n

Bro till Danmark.<\/p>\n

Bro till \u00d6land.<\/p>\n

\u00d6verg\u00e5ng till h\u00f6gertrafik.<\/p>\n

Han trivdes inte med det formella riksdagsarbetet, som blev fyrkantigt f\u00f6r honom.<\/p>\n

N\u00e4r han var uttr\u00e5kad brukade han skriva p\u00e5 sina Svitjod-texter.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta studiecirkeln i SLU (1920) hette Fria tankars hem, och det \u00e4r en bra sammanfattning f\u00f6r vad Gunnar stod f\u00f6r. Han var fri som en f\u00e5gel n\u00e4r han t\u00e4nkte och skrev. Han var en Folkbildare med stort F.<\/p>\n

Ingmar Karlsson, chefredakt\u00f6r p\u00e5 Vimmerby Tidning, var den som satte stopp f\u00f6r ytterligare riksdags\u00e5r. Som tidningskungen i Vimmerby hade han stor makt, vilket han utnyttjade f\u00f6r att f\u00e5 bort sin \u00e4rkefiende Gunnar Ericsson, vilket han lyckades med.<\/p>\n

 <\/p>\n

Gunnar var en stor Finlandsv\u00e4n och v\u00e4n med finska presidenten Uhro Kekkonen. Ber\u00e4tta om detta.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Gunnar var en stark \u201dnordist\u201d och personlig v\u00e4n med Kekkonen. Han l\u00e4rde sig finska och var aktiv i F\u00f6reningen Norden och satt i Nordiska r\u00e5det.<\/p>\n

Gunnar kom p\u00e5 1930-talet i kontakt med agrarerna i Finland. Han l\u00e4rde sig finska och skaffade sig ett allt st\u00f6rre n\u00e4tverk i Finland.<\/p>\n

Under andra v\u00e4rldskriget hj\u00e4lpte Gunnar evakuerade Finlandsbarn i Sverige och arrangerade svensk hj\u00e4lp till det finska jordbruket. N\u00e4r Kulturfonden f\u00f6r Sverige-Finland bidades 1960 var han en stark bidragare till att den kom till.<\/p>\n

Gunnar var ocks\u00e5 med och skapade Hanaholmens kulturcentrum i Esbo.<\/p>\n

Gunnar stod f\u00f6r texterna i b\u00f6ckerna om Svitjod, som han gjorde tillsammans med den politiske karikatyrtecknaren EWK. Under 1950-talen\u20131970-talen gav Ericsson ut \u00e5rliga politiska satirsamlingar med Ewert Karlsson (EWK) som illustrat\u00f6r.<\/p>\n

I satirerna f\u00f6rlade han aktuella svenska h\u00e4ndelser till Vikingatidens Svitjod. Gunnar anv\u00e4nde vanligen pseudonymen \u201dGunnar p\u00e5 Lid-arrende\u201d, anspelande p\u00e5 den isl\u00e4ndska sagofiguren \u201dGunnar p\u00e5 Lidar\u00e4nde\u201d.<\/p>\n

Gunnar skrev \u00e4ven k\u00e5serier i SLU-bladet. Hans k\u00e5serier skrevs i fornnordisk stil.<\/p>\n

Han skrev sedan till Svitjod-b\u00f6ckerna om sina kollegor i riksdagen. De fick psedonymer som Tage Slingerskank (Tage Erlander), Olof Etters\u00f6t (Olof Palme), Lennart Ordsprut (Lennart Hyland) och Ingemar Bankenos (Ingo, v\u00e4rldsm\u00e4stare i boxning).<\/p>\n

Det som skrevs i b\u00f6ckerna handlade om 900-talet \u2013 inte 1900-talet.<\/p>\n

Gunnar samlade material hemma och skrev texter som han skickade till EWK, som tecknade. EWK kom ner till N\u00e4s och de tog fram manus till b\u00f6ckerna.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ber\u00e4tta om Gunnars relation med sin syster Astrid.<\/strong><\/p>\n

\u2013 De hade en k\u00e4rleksfull relation. De lyssnade p\u00e5 varandra. Det var ett \u00e5r mellan dem. De hade m\u00e5nga likheter: Samma fantasi och en s\u00e4llsynt f\u00f6rm\u00e5ga att vara kreativa och t\u00e4nka fritt med en f\u00f6rm\u00e5ga att formulera sig s\u00e5v\u00e4l i tal som skrift.<\/p>\n

\u201dGunnar kunde stirra in i en kudde och fantisera\u201d.<\/p>\n

Brevv\u00e4xling mellan Astrid och Gunnar under ungdoms\u00e5ren var omfattande. De skrev tidvis minst ett brev var i veckan.<\/p>\n

Figuren Lasse i Astrids b\u00f6cker om Barnen i Bullerbyn \u00e4r i m\u00e5ngt och mycket ett barndomsportr\u00e4tt av Gunnar.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vi \u00e4r m\u00e5nga som minns hennes agerande i mitten p\u00e5 1970-talet i den s\u00e5 kallade Pomperipossadebatten. Vad h\u00e4nde d\u00e5?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Astrid blev drabbad av 102 procent i skatt, det vill s\u00e4ga hon fick betala mer i skatt \u00e4n vad hon tj\u00e4nade. Hon protesterade mot detta och skrev ett brev till statsminister Olof Palme.<\/p>\n

Den sagan utl\u00f6ste v\u00e4ldiga reaktioner. Samma dag som den publicerades var det allm\u00e4npolitisk debatt i riksdagen. Finansminister Gunnar Str\u00e4ng gjorde misstaget att raljera \u00f6ver Astrids saga, vilket han fick \u00e4ta upp.<\/p>\n

Gunnar Str\u00e4ng sa: \u201dAstrid kan ber\u00e4tta sagor, men hon kan inte r\u00e4kna\u201d. Astrid kontrade med att: \u201dFinansministern Str\u00e4ng nog kunde ber\u00e4tta sagor, men att han inte kunde r\u00e4kna\u201d.<\/p>\n

N\u00e5gra dagar senare var Olof Palme i tv f\u00f6r att djupt pl\u00e5gad s\u00e4ga att skattereglerna var fel och skulle r\u00e4ttas till.<\/p>\n

 <\/p>\n

Om Astrid att levt i dag, vad tror du hon hade tyckt om Greta?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag tror att hon hade tyckt v\u00e4ldigt bra om Greta. Greta g\u00e5r i Astrids fotsp\u00e5r och \u00e4r liksom Astrid var: Lokal och global.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c5ter till N\u00e4s. Vad h\u00e4nder d\u00e4r i sommar?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Vi \u00e5ter\u00f6ppnar Boa p\u00e5 N\u00e4s, den gamla snickarboa. \u00c4ven matboa \u00f6ppnar upp.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur m\u00e5nga r\u00e4knar ni med kommer att bes\u00f6ka N\u00e4s under 2022?<\/p>\n

\u2013 Till Astrid Lindgrens v\u00e4rld brukar det komma en halv miljon. 50000 \u2013 tio procent \u2013 kommer till oss. Av dessa bes\u00f6kare \u00e4r det inte alla som kliver in i Boa (den gamla snickarboa).<\/p>\n

 <\/p>\n

Ber\u00e4tta om dina tankar om N\u00e4s och framtiden?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r v\u00e5r f\u00f6rhoppning att sl\u00e4ktg\u00e5rden ska f\u00e5 en forts\u00e4ttning och s\u00e5 ser det att bli. Astrid Lindgrens N\u00e4s ska ocks\u00e5 ha en uppgift som turistanl\u00e4ggning och vi vill att den ska h\u00e5lla upp turismen hela \u00e5ret. Till Astrid Lindgrens v\u00e4rld kommer man p\u00e5 sommaren. Vi vill ocks\u00e5 att N\u00e4s ska vara en m\u00f6tesplats f\u00f6r Vimmerbyborna d\u00e4r man m\u00f6ts f\u00f6r att f\u00e5 smaka p\u00e5 ett kulturens sm\u00f6rg\u00e5sbord. V\u00e5r \u00f6nskan \u00e4r att N\u00e4s ska vara en del av stadens kulturliv, d\u00e4r m\u00e4nniskor v\u00e4xer tillsammans.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vilket \u00e4r ditt b\u00e4sta personliga minne fr\u00e5n N\u00e4s?<\/strong><\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag kom dit f\u00f6rsta g\u00e5ngen. \u00c5ret var 1972. Jag var nerv\u00f6s inf\u00f6r detta m\u00f6te och blev mottagen p\u00e5 ett varmt s\u00e4tt av Gunnar och hans fru.<\/p>\n

Astrid kom dagen efter min ankomst och hon tog hand om mig p\u00e5 ett k\u00e4rleksfullt s\u00e4tt, med v\u00e4rme och gjorde allt f\u00f6r att jag skulle trivas.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vilken bok av Gunnar respektive Astrid tar du med dig till en \u00f6de \u00f6?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Gunnars bok: N\u00e5gon av Svitjod, samlingsutg\u00e5van som gavs ut 1974 (\u00e5ret d\u00e5 han dog).<\/p>\n

Astrids bok: Rasmus p\u00e5 luffen.<\/p>\n

 <\/p>\n

Kan Boken om N\u00e4s bli en studiecirkel?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ja. Studiecirkeln st\u00e5r vi f\u00f6r, och Boken om N\u00e4s kan g\u00f6ra att m\u00e4nniskor n\u00e4rmar sig Vimmerby och Astrid och Gunnar.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vem ger du Dagens ros?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Anna Aspenskog som \u00e4r ansvarig f\u00f6r turistguidningarna p\u00e5 N\u00e4s.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Fakta: Leif Ruhnstr\u00f6m<\/small><\/strong><\/p>\n

F\u00f6dd 1944. Hemort Huskvarna men tillbringar mycket tid vid sl\u00e4ktg\u00e5rden N\u00e4s i Vimmerby.
\nVarit verksam som pedagog vid h\u00f6gskolan i J\u00f6nk\u00f6ping. Har i 20 \u00e5r \u00e4gnat sig \u00e5t akvarellm\u00e5lning. Motiv oftast fr\u00e5n naturen kring N\u00e4s, men ocks\u00e5 fr\u00e5n litteratur och musik. Har 2007 utf\u00f6rt illustrationerna till Astrid Lindgrens Junker Nils av Eka.<\/small><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En intervju om pr\u00e4stg\u00e5rden N\u00e4s, som hamnade i historieb\u00f6ckerna. H\u00e4r v\u00e4xte Astrid Lindgren och hennes bror Gunnar Ericsson upp och<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":26163,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,19,4],"tags":[],"yoast_head":"\nI Astrid Lindgrens fotsp\u00e5r \u2013 Fr\u00e5n Pelarne till Vimmerby - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"I Astrid Lindgrens fotsp\u00e5r \u2013 Fr\u00e5n Pelarne till Vimmerby - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"En intervju om pr\u00e4stg\u00e5rden N\u00e4s, som hamnade i historieb\u00f6ckerna. H\u00e4r v\u00e4xte Astrid Lindgren och hennes bror Gunnar Ericsson upp och\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-06-03T08:10:53+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-06-10T08:14:56+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"539\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"10 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/\",\"name\":\"I Astrid Lindgrens fotsp\u00e5r \u2013 Fr\u00e5n Pelarne till Vimmerby - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-06-03T08:10:53+00:00\",\"dateModified\":\"2022-06-10T08:14:56+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"I Astrid Lindgrens fotsp\u00e5r \u2013 Fr\u00e5n Pelarne till Vimmerby\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"I Astrid Lindgrens fotsp\u00e5r \u2013 Fr\u00e5n Pelarne till Vimmerby - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"I Astrid Lindgrens fotsp\u00e5r \u2013 Fr\u00e5n Pelarne till Vimmerby - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"En intervju om pr\u00e4stg\u00e5rden N\u00e4s, som hamnade i historieb\u00f6ckerna. H\u00e4r v\u00e4xte Astrid Lindgren och hennes bror Gunnar Ericsson upp och","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-06-03T08:10:53+00:00","article_modified_time":"2022-06-10T08:14:56+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":539,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"10 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/","name":"I Astrid Lindgrens fotsp\u00e5r \u2013 Fr\u00e5n Pelarne till Vimmerby - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-06-03T08:10:53+00:00","dateModified":"2022-06-10T08:14:56+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/06\/03\/i-astrid-lindgrens-fotspar-fran-pelarne-till-vimmerby\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"I Astrid Lindgrens fotsp\u00e5r \u2013 Fr\u00e5n Pelarne till Vimmerby"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6NY","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg",1000,539,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg",1000,539,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg",1000,539,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3-300x162.jpg",300,162,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg",800,431,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg",1000,539,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg",1000,539,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg",150,81,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3.jpg",1000,539,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/3-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/kultur\/\" rel=\"category tag\">Kultur<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"En intervju om pr\u00e4stg\u00e5rden N\u00e4s, som hamnade i historieb\u00f6ckerna. H\u00e4r v\u00e4xte Astrid Lindgren och hennes bror Gunnar Ericsson upp och","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26162"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26162"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26162\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/26163"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26162"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26162"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26162"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}