{"id":26091,"date":"2022-04-22T00:14:06","date_gmt":"2022-04-21T22:14:06","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=26091"},"modified":"2022-04-27T00:22:30","modified_gmt":"2022-04-26T22:22:30","slug":"emoke-minns-1956","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/","title":{"rendered":"Em\u00f6ke minns 1956"},"content":{"rendered":"

\u00c5ret var 1989 d\u00e5 jag och fotografen Gunnar Lundquist var tv\u00e5 av 100000 personer som stod utanf\u00f6r Parlamentet i Budapest. Vi fick vara med om en historisk h\u00e4ndelse. Den r\u00f6da stj\u00e4rnan togs ner fr\u00e5n Parlamentet. Ungern skrev historia \u00e4n en g\u00e5ng: befriade fr\u00e5n ryssen.<\/strong><\/p>\n

Gunnar f\u00f6rsvann, men efter en timme hittade jag honom. Han stod med kameran p\u00e5 en st\u00e4llning, han darrade och t\u00e5rarna rann fr\u00e5n hans \u00f6gon. Vi fick vara med om en gripande historia. Gunnar var inte den enda som gr\u00e4t denna dag.<\/p>\n

Bilderna blev sedan en del i ett studiematerial hos Studief\u00f6rbundet Vuxenskolan, som studerades i cirklar runt om i hela Sverige. F\u00f6rfattare var Carl Uno Sj\u00f6blom, som ocks\u00e5 var med p\u00e5 resan.<\/p>\n

Nu ska den h\u00e4r artikeln inte handla s\u00e5 mycket mer om 1989, men desto mer om vad som h\u00e4nde 1956, ett \u00e5r som ocks\u00e5 fick plats i studiematerialet.
\nVi tar Em\u00f6ke Heim p\u00e5 pulsen om 1956. Hon minns och vill g\u00e4rna ber\u00e4tta om detta, som blev ett minne f\u00f6r livet. Hela 200000 ungrare flydde fr\u00e5n landet. Ungef\u00e4r 8000 flydde till Sverige. Em\u00f6ke var en av dem.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"
Em\u00f6ke och hennes mamma vid \u00e5terkomsten till Ungern fr\u00e5n Sverige.<\/em>
(Foto: privat)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Varf\u00f6r blev det ett uppror i Ungern 1956, den s\u00e5 kallade Ungernrevolten? Ber\u00e4tta om Stalins Ungern.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Efter andra v\u00e4rldskrigets uppdelning har Ungern hamnat i Sovjets intressesf\u00e4r, som Ukraina i dag. Med Sovjets st\u00f6d har man bildat ett enpartisystem, \u201dDe Ungerska arbetarnas Parti\u201d. De invalda politikerna, med R\u00e1kosi M\u00e1ty\u00e1s, \u00e5stadkom en viss stabilisering i b\u00f6rjan med ekonomin och en jordreform.<\/p>\n

Samtidigt kom MPD (ungersk reformpolitik), d\u00e4r politikers agerande blev mer och mer antidemokratiskt, som blev Stalins \u201dlakejer\u201d. Systemet i Ungern liknade mer och mer det man s\u00e5g i Sovjet: Angiveri, straff och f\u00f6rf\u00f6ljels. Den som inte \u00e4r med oss \u00e4r emot oss. All utveckling anpassades till Sovjets behov: exempelvis i min hemstad Duna\u00fajv\u00e1ros (som byggdes 1951\u20131961 som Szt\u00e1linv\u00e1ros till Stalins) d\u00e4r man byggde ett gigantiskt j\u00e4rn- och st\u00e5lverk som blev beroende av Sovjets r\u00e5material.<\/p>\n

Ungern var ett jordbruksland. Utan r\u00e5material till en utvecklad st\u00e5lindustri blev vi beroende av Sovjetunion.<\/p>\n

De kommande \u00e5ren 1950\u201353 spridde R\u00e1kosi (ungersk ledare) misst\u00e4nksamhet och r\u00e4dsla med arresteringar, avr\u00e4ttningar och angiverisystem. 380000 f\u00e4ngslades eller avr\u00e4ttades. Ungef\u00e4r tv\u00e5 miljoner var f\u00f6rf\u00f6ljda. Jordbruksprodukter skickades till Sovjet. Hungern spred sig i Ungern.<\/p>\n

1953 d\u00f6r Stalin och Chrusjtjov tog \u00f6ver med viss l\u00e4ttnad ekonomiskt och politiskt och viss \u201ddemokratisering\u201d (de sl\u00e4ppte lite p\u00e5 t\u00f6mmarna) samtidigt som kalla kriget tornade upp i v\u00e4rlden.<\/p>\n

D\u00e5varande ungerska ledare uppkallades till Sovjet. D\u00e4r best\u00e4mdes utn\u00e4mningar f\u00f6r ungerska partiledare med uppmaningen att \u201dde ska r\u00e4tta till felaktigheter i Ungern.\u201d H\u00e4r v\u00e4ljs Nagy Imre in, som hade en mycket genomt\u00e4nkt och lovande f\u00f6rslag: ekonomisk politik. Han ville h\u00f6ja niv\u00e5n f\u00f6r arbetarklassen.<\/p>\n

Det blev politiska skiljaktigheter mellan Stalins f\u00f6ljare och reformat\u00f6rer som Nagy Imre. 14 april 1956 lade sig Sovjet i igen och tog bort Imre Nagy fr\u00e5n hans post.<\/p>\n

Nu h\u00e4nde \u00e5terigen mycket i Sovjet och Ungern. Motst\u00e5ndare till Nagy Imre, \u201dsovjetf\u00f6ljarna\u201d, fick mer och mer utrymme att ta bort Nagy Imre fr\u00e5n sin position. Han \u201dg\u00f6mde sig\u201d.<\/p>\n

Sommaren 1956 protesterade polska arbetare mot beroendet av Sovjet; de slogs ner. Tjeckoslovakien mobiliserade. Det blev en enorm demonstration med vapen och reaktion mot kommunistpartiet i Budapest. Studenter och arbetare deltog.<\/p>\n

Den 23 oktober 1956 h\u00e4nde saker. Folket ville ha Nagy Imre tillbaka. Han tog uppgiften med f\u00f6rbeh\u00e5ll att man lade ner vapnen.<\/p>\n

Den 24 oktober angrep Sovjet Ungern. Det utbr\u00f6t strid mellan Sovjet och ungrarna. Den s\u00e5 kallade \u201c56-Revolutionen\u201d tog plats.<\/p>\n

Ungern var totalt underl\u00e4gset. Nagy Imre f\u00f6rs\u00f6kte hitta en utv\u00e4g, en kompromiss mellan f\u00f6rr\u00e4dare och folket. Det s\u00e5g ut att kunna l\u00f6sas, men den 4 november klockan 17.20 \u00e5r 1956 kom ryssarna med sina stridsvagnar och slog ner revolten.<\/p>\n

Trots Sovjets l\u00f6fte att skona Nagy Imre blev han angripen och anklagad f\u00f6r f\u00f6rr\u00e4deri och m\u00f6rdad i sin cell 1957.<\/p>\n

 <\/p>\n

Chrusjtjov och Ungern. Ber\u00e4tta!<\/strong><\/p>\n

\u2013 Under \u00e5ren n\u00e4rmast efter Nikita Chrusjtjovs p\u00e5tvingade avg\u00e5ng blev mycket sagt och skrivet om honom utanf\u00f6r Sovjets gr\u00e4nser. D\u00e4remot har knappast n\u00e5gonting publicerats om honom i hans eget land. \u00c4nd\u00e5 minns man honom h\u00e4r \u2013 liksom annorst\u00e4des \u2013 vilket \u00e4r naturligt, eftersom han utan tvekan var en av de mest framtr\u00e4dande politiska personligheterna under v\u00e5rt \u00e5rhundrade. Och en av de mest mots\u00e4gelsefulla.<\/p>\n

En biografi \u00f6ver Chrusjtjov f\u00f6rsvaras redan av hans elva \u00e5r som generalsekreterare i Sovjetunionens kommunistiska parti och av att han f\u00f6rst faktiskt och senare \u00e4ven formellt ledde Sovjets regering, vilket gav honom en n\u00e4stan obegr\u00e4nsad makt i den ena av v\u00e4rldens b\u00e5da supermakter. D\u00e4rmed kunde han ocks\u00e5 fatta beslut som direkt eller indirekt p\u00e5verkade hela m\u00e4nsklighetens \u00f6de. Hans personlighet och liv f\u00f6rtj\u00e4nar att beskrivas och analyseras \u00e4ven d\u00e4rf\u00f6r att han var en utomordentlig politiker och statsman, vars stormande handlingskraft satte djupa sp\u00e5r s\u00e5v\u00e4l i Sovjetunionens historia som i hela den kommunistiska r\u00f6relsen.<\/p>\n

Den 31 oktober samlade Chrusjtjov Politbyr\u00e5n f\u00f6r ett nytt m\u00f6te. Chrusjtjov sa: \u201dVi m\u00e5ste g\u00f6ra en omv\u00e4rdering. V\u00e5ra trupper kan inte dras tillbaka fr\u00e5n Ungern eller Budapest. Vi m\u00e5ste ta initiativet till att \u00e5terst\u00e4lla ordningen i Ungern. Om vi l\u00e4mnar Ungern s\u00e5 kommer det att upplevas som en stor framg\u00e5ng f\u00f6r amerikanerna, engelsm\u00e4nnen och fransm\u00e4nnen \u2013 imperialisterna. De kommer att uppfatta det som en svaghet hos oss och kommer att g\u00e5 p\u00e5 offensiven.\u201d<\/p>\n

Chrusjtjov sa senare att han \u00e5ngrade beslutet fr\u00e5n den 30 oktober n\u00e4stan direkt efter att det hade fattats. De ryska ledarna kunde inte komma till n\u00e5got beslut om vem som skulle leda Ungern efter invasionen utan best\u00e4mde bara att det antingen skulle bli Ferenc M\u00fcnnich eller J\u00e1nos K\u00e1d\u00e1r (som fick positionen). Nato uppfattade att Sovjetarm\u00e9n befann sig olagligt i Ungern.<\/p>\n

\u00c4ven inom andra l\u00e4nder inom \u00f6stblocket ledde den sovjetiska interventionen till desillusionering och protester som slagits ner, men samtidigt skapades en ny generation av dissidenter. K\u00e1d\u00e1rs taktik att uppn\u00e5 stabilitet i Ungern var att erbjuda en postpolitisk modell av kommunismen med viss lokal liberalisering; i geng\u00e4ld kr\u00e4vde han icke-ifr\u00e5gasatt acceptans f\u00f6r partiets maktmonopol.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur minns man som barn detta?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Vi k\u00e4nde av vuxnas oro och sp\u00e4nning. En pojke blev skjuten. Men vi lekte p\u00e5 gatan och gick i skolan. S\u00e5g stridsvagnar p\u00e5 gatorna som drog genom byarna. Minns att n\u00e5gra barn trots f\u00f6rbud s\u00f6kte kontakt med ryska soldater och fick godis. Barn \u00e4r barn. Samh\u00e4llet levde i en sorts acceptans. Alla hade jobb med rimlig l\u00f6n. Ingen sov p\u00e5 gatan. Ingen dog av hunger i Ungern.<\/p>\n

Det fanns gratis sjukv\u00e5rd av v\u00e4rldskvalitet (fast n\u00e5gra k\u00e4nda l\u00e4kare l\u00e4mnade Ungern \u2013 de fick resa eftersom de ans\u00e5gs p\u00e5litliga, sedan kom de inte tillbaka). En sorts omh\u00e4ndertagande av m\u00e4nniskor, kalla det f\u00f6r j\u00e4mlikhet och kontroll. Ingen hade mer \u00e4n ett hus (kanske vid Balatonsj\u00f6n), eventuellt l\u00e4genhet.<\/p>\n

Knark fanns inte p\u00e5 kartan, men alkohol \u2013 ja.<\/p>\n

Vi hade inga av v\u00e4stv\u00e4rldens bekv\u00e4mligheter eller varor. Parallellt med befintlig stabilisering s\u00e5 fanns en osynlig f\u00f6rf\u00f6ljelse, f\u00f6rs\u00f6k till angiveri och straff, s\u00e5 klart. Jag blev upps\u00f6kt (jag var internatledare f\u00f6r barn i kollegiet) av en inrikes angivare f\u00f6r att ber\u00e4tta hur ungdomar som bildade en cykelgrupp betedde sig i min grupp (jag samlade ungdomar och vi hade h\u00e4rliga cykelutflykter i omgivningen).<\/p>\n

Jag kallar det f\u00f6r spioneri \u2013 angiveri som inte existerade i min v\u00e4rld \u2013 men man k\u00e4nde ett visst obehag.<\/p>\n

Jag skulle kunna ber\u00e4tta i timmar om de h\u00e4r fr\u00e5gorna: f\u00f6rf\u00f6ljelse, trakasserier av mamma och orsaken till varf\u00f6r jag l\u00e4mnade Ungern igen 1977, nu ensam.<\/p>\n

 <\/p>\n

FN och Dag Hammarskj\u00f6ld var passiva under konflikten. Varf\u00f6r?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag minns som barn att man pratade om situationen och dess konsekvenser f\u00f6r Ungern som inte fick st\u00f6d.<\/p>\n

Storbritanniens utrikesminister Anthony Eden lanserade d\u00e5 den relativt ok\u00e4nde Dag Hammarskj\u00f6ld, som b\u00e5de amerikaner och ryssar godk\u00e4nde. Hammarskj\u00f6ld \u00f6verraskade dock stormakterna genom att visa sig vara allt annat \u00e4n f\u00e4rgl\u00f6s. Under Hammarskj\u00f6lds ledning fick FN en auktoritet som organisationen senare aldrig \u00e5terf\u00e5tt.<\/p>\n

N\u00e4r Egyptens president Nasser \u00f6verraskande nationaliserade Suezkanalen 1956 f\u00f6rs\u00f6kte Storbritannien, Frankrike och Israel i en samordnad milit\u00e4r operation ta kontrollen \u00f6ver kanalen. F\u00f6rs\u00f6ket misslyckades sedan Sovjetunionen och USA genom p\u00e5tryckningar via FN satte stopp f\u00f6r operationen. P\u00e5 Kanadas f\u00f6rslag bildade Hammarskj\u00f6ld den milit\u00e4ra styrkan UNEF (United Nations Emergency Force, F\u00f6renta nationernas n\u00f6dstyrka). Aktionen blev en stor framg\u00e5ng f\u00f6r FN och Hammarskj\u00f6ld.<\/p>\n

S\u00e4mre gick det i den samtidigt p\u00e5g\u00e5ende Ungernrevolten. D\u00e4r uppstod ett d\u00f6dl\u00e4ge sedan Sovjetunionen blockerat en resolution som hade kunnat tvinga stormakten ut ur Ungern. Hammarskj\u00f6ld och FN-observat\u00f6rer blev inte heller insl\u00e4ppta i landet, och FN kunde bara fr\u00e5n \u00e5sk\u00e5darplats bevittna hur Sovjetunionen kv\u00e4ste revolten med v\u00e5ld. Ungrarna var oerh\u00f6rt besvikna och \u00f6vergivna.<\/p>\n

\"\"
Sovande motst\u00e5ndsk\u00e4mpar med gev\u00e4ren i hand, Budapest 1956.<\/em>
(Foto: Joop van Bilsen<\/a> \/ Anefo\u00a0 \/ CC BY-SA<\/a>)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Hur vill du beskriva situationen som flykting?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag har redan beskrivit hur utsatt situationen var vid flykten 1956. Vi fick hj\u00e4lp av G\u00f6ran Gussing som var flyktingkoordinator och t\u00e4nkte att det b\u00e4sta vore om mamma skulle \u00e5ka till Sverige med tv\u00e5 barn. Det k\u00e4ndes som att vi kom till paradiset. Vi blev placerade hos en av de rikaste familjerna, ingenj\u00f6r Kullenberg med fem barn. Som att hamna i Underlandet. D\u00e4r fanns allt \u2013 betj\u00e4nt, mat, cyklar. Privatbil till skolan. Min kusin och jag gick b\u00e4rs\u00e4rkag\u00e5ng i k\u00e4llarens enorma kl\u00e4dsorti (alla i familjen hade egna kl\u00e4der).<\/p>\n

Det var jultid. Snart flyttades vi till egen l\u00e4genhet och mamma fick jobb som undersk\u00f6terska. Allting normaliserades.<\/p>\n

Vi gick i skola och fick v\u00e4nner. Mamma var i bra balans, men det f\u00f6r\u00e4ndrades n\u00e4r hon l\u00e4mnade Sverige efter tv\u00e5 \u00e5r. Mamma ber\u00e4ttade att hon \u00e5ngrade sitt beslut p\u00e5 f\u00e4rjan, men d\u00e5 fanns det ingen \u00e5terv\u00e4ndo.<\/p>\n

Det som f\u00f6ljde oss efter hemkomsten g\u00e5r inte att beskriva kort. Amnestin vi hade blivit lovade f\u00f6rvandlades till st\u00e4ndiga trakasserier, utsatthet, f\u00f6rf\u00f6ljelse, straff (inget jobb f\u00f6r mamma under ett \u00e5r, sedan potatisskalning p\u00e5 hotell).<\/p>\n

Under m\u00e5nga \u00e5r mindes jag stadens ljus fr\u00e5n G\u00f6teborg i Sverige.<\/p>\n

Myndigheter placerade mig och kusinen i samma klass som innan vi l\u00e4mnade Ungern. Som f\u00f6ljde mig hela livet.<\/p>\n

Jag blev sedan l\u00e4rare och fick ber\u00f6m och l\u00f6neh\u00f6jning av rektorn f\u00f6r mitt arbete. L\u00e4ngre fram, 1975, fick jag veta (genom en partimedlem, min mosters gamla klasskamrat) att partiet skulle komma att hindra alla mina framtidsplaner. Partiet fick en anonym anm\u00e4lan av en h\u00f6g milit\u00e4r vars dotter, outbildad, fick l\u00e4mna internatplatsen (l\u00e4rare) till min mamma. D\u00e5 mognade mitt beslut fram om att jag skulle l\u00e4mna Ungern en andra g\u00e5ng.<\/p>\n

Min andra flykt b\u00f6rjade 1976.Jag anl\u00e4nde till Sverige 1977.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur kom du till Sverige?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag \u00e5kte till d\u00e5varande Jugoslaven med min v\u00e4n. Hon viste om min plan. Jag skulle stanna kvar i \u00d6sterrike och hon \u00e5kte tillbaka. Jag fick hj\u00e4lp av Nils G\u00f6ran Gussings dotter i Wien och en svensk person.<\/p>\n

Att komma till Sverige efter s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r var inte l\u00e4tt, utan spr\u00e5k och helt ensam. Jag fl\u00f6g in till Sverige och beundrade landet uppifr\u00e5n med sina enormt m\u00e5nga sm\u00e5 vattent\u00e4kter: Sj\u00f6ar.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vad minns du fr\u00e5n din flykt?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Har f\u00f6rf\u00f6ljts av ungersk inrikespolis som m\u00e4rktes (tydligt) vid flera tillf\u00e4llen i Wien. Var r\u00e4dd vid helgdagar att g\u00e5 ut p\u00e5 tomma gator och att bli tillf\u00e5ngatagen, s\u00e4ttas i bil och tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttas tillbaka. Har bott i Neu Schjwainstein ett halvt \u00e5r i ett l\u00e4ger. En av de vackraste bergsmilj\u00f6erna. Jag kunde r\u00e4tt s\u00e5 mycket tyska s\u00e5 jag kunde tolka \u00e5t andra flyktingar. Jag f\u00f6rdrev tiden med att l\u00e4sa engelska och ta l\u00e5nga promenader. Sedan fl\u00f6g jag till Sverige i december 1977.<\/p>\n

P\u00e5 vilket s\u00e4tt har du p\u00e5verkats efter Ungernrevolten?<\/p>\n

\u2013 Som barn och l\u00e5ngt fr\u00e5n Budapest har man h\u00f6rt det mesta. Vad jag minns att stridsvagnar gick f\u00f6rbi i byn d\u00e4r mamma jobbade och vi fick inte springa ner till soldaterna som k\u00f6rde f\u00f6rbi.<\/p>\n

Ett barn blev skjuten i huvudet.<\/p>\n

I k\u00e4nslorna fanns en sorts obehag som \u00e4r sv\u00e5rt att ta in och s\u00e4tta ord p\u00e5. Vuxna pratade. Jag fick veta f\u00f6rst l\u00e5ngt senare vad som h\u00e4nde i Budapest.<\/p>\n

 <\/p>\n

Du har arbetat som folkh\u00f6gskoll\u00e4rare. P\u00e5 vilket s\u00e4tt kan folkbildningen vara en resurs f\u00f6r att bedriva folkupplysning om det som h\u00e4nde?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Allm\u00e4nt tror jag att man blir mindre intolerant och kan se sakers komplexitet lite mer p\u00e5 avst\u00e5nd. Man d\u00f6mer inte lika snabbt och s\u00f6ker djupare i det som h\u00e4nder och varf\u00f6r.<\/p>\n

Det handlar om att lyfta upp saker ur sitt sammanhang f\u00f6r att kunna betrakta dem utifr\u00e5n flera synvinklar. Att man blir mer tolerant och s\u00f6kande.<\/p>\n

Jag har ett intressant minne fr\u00e5n min tid hos Bona folkh\u00f6gskola: Jag visade upp Ungerns lekar och danser. Jag minns det som om det var i g\u00e5r. Jag blev anklagad av en journalistelev f\u00f6r att ge en positiv bild av Ungern. Jag fick en tankest\u00e4llare \u2013 hur snabbt och l\u00e4tt det f\u00f6rd\u00f6ms som man egentligen bara har h\u00f6rt en sida av.<\/p>\n

\"\"
Flaggan med ett h\u00e5l i mitten blev revoltens symbol. H\u00e4r visas den upp utanf\u00f6r Ungerns parlament i Budapest vid 50-\u00e5rsminnet av revolten.<\/em>
(Foto: User:Ian Pitchford at the English Wikipedia<\/a> \/ CC BY-SA<\/a>)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Ser du likheter med det som h\u00e4nder i Ukraina?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ja, i b\u00e5da fallen om man f\u00f6renklar och utg\u00e5r ifr\u00e5n en maktm\u00e4nniska och medf\u00f6ljare som ber\u00e4ttigar sig och sitt handlande \u2013 och motparten som angrips och trycks ner.<\/p>\n

Utg\u00e5ngen eller syftet \u00e4r f\u00f6rintelse och makt\u00f6vertagande i b\u00e5da fallen.<\/p>\n

I b\u00e5da fallen med v\u00e5ld och f\u00f6rtryck (i Ukraina f\u00f6rintelse) finns ingen f\u00f6rhandlingsm\u00f6jlighet.<\/p>\n

Ukraina ville bli sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och k\u00e4mpar f\u00f6r ett demokratiskt system, vilket ocks\u00e5 Ungern ville. B\u00e5da har odemokratiska system mot sig som har enorm makt \u2013 Sovjet och Ryssland.<\/p>\n

B\u00e5da l\u00e4nderna hade eller har ett tydligt m\u00e5l f\u00f6r oberoende.<\/p>\n

Avvikelse: Ungern deltog sj\u00e4lv med angivare som s\u00e5lde och f\u00f6rr\u00e5dde sitt land.<\/p>\n

Det kan ses som en skillnad att Ukraina var mer utsatt med sin historia (tidigare h\u00f6rde till Ryssland).<\/p>\n

Slaget skedde mest kring Budapest och gr\u00e4nsen, medan befolkningen i Ukraina angrips, f\u00f6rintas och f\u00f6rst\u00f6rs utan h\u00e4nsyn, vilket \u00e4r of\u00f6rl\u00e5tligt.<\/p>\n

Det som ocks\u00e5 kan ses som en skillnad \u00e4r att Ukraina f\u00e5r mycket stor uppm\u00e4rksamhet och st\u00f6d, vilket Ungern aldrig fick.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vad kan vi dra f\u00f6r slutsatser av det?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Vilken bra fr\u00e5ga.<\/p>\n

Tror du att m\u00e4nniskan \u00e4ndrar sig? Tveksamt. Det \u00e4r det som \u00e4r s\u00e5 f\u00f6runderligt med m\u00e4nniskan. Finns den mest fantastiska och den som inte har f\u00e5tt eller tappat allt som f\u00f6r mig \u00e4r en \u201dm\u00e4nniska\u201d.<\/p>\n

Befolkningen v\u00e4xer i v\u00e4rlden. Allt flera ska positionera sig f\u00f6r att f\u00e5 del av kakan. Vissa f\u00f6r att \u00f6verleva, n\u00e5gra f\u00f6r att beh\u00e5lla eller att f\u00e5 makten.<\/p>\n

Klimatfr\u00e5gan \u00e4r en \u00f6verlevnadsfr\u00e5ga. M\u00e4nniskan anv\u00e4nder ordet \u201dklimatv\u00e4nligt\u201d, men det finns inget klimatv\u00e4nligt, bara klimatanpassat i b\u00e4sta fall.<\/p>\n

Det finns fantastiska m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden, men det \u00e4r n\u00e4stan aldrig de som har, eller vill ha, makten.<\/p>\n

Arternas utrotning \u00e4r f\u00f6r mig livets utrotning. F\u00f6rst\u00e5 mig r\u00e4tt. I naturen finns kraft: Evolution som beh\u00e5ller balansen. Vissa d\u00f6r \u2013 vissa \u00f6verlever. F\u00f6r m\u00e4nniskan fanns den kraften tidigare som ett urvalssystem. I dag har m\u00e4nniskan sj\u00e4lv tagit p\u00e5 sig den rollen, och det finns ingen \u201dnaturkraft\u201d som balanserar hennes beteende.<\/p>\n

Det finns fantastiska naturfilmer, i f\u00f6rsta hand om h\u00f6gutvecklade apor, d\u00e4r man kan se hur gruppen agerar f\u00f6r artens \u00f6verlevnad: Gruppen st\u00f6ter ut v\u00e5ldsamma, ober\u00e4kneliga skadliga (f\u00f6re detta ledarhanar) som riskerar gruppens \u00f6verlevnad.<\/p>\n

M\u00e4nniskan m\u00e5ste bli av med sitt habeg\u00e4r. Skapa system som hj\u00e4lper oss att tidigt agera och hindra individer som \u00e4r farliga f\u00f6r m\u00e4nskligheten och allt liv p\u00e5 jorden. V\u00e5ga prata om det.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur ska vi f\u00e5 fred p\u00e5 jorden?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Vi m\u00e5ste h\u00f6ra att sista tiden pratade man bara om \u201df\u00f6rh\u00e5llnings\u00e4tt f\u00f6r oss m\u00e4nniskor i mellan\u201d i massmedia. Det handlade bara om upprustning. Det \u00e4r inte m\u00e5nga som l\u00e4gger m\u00e4rke till det. Inget om hur vi ska fr\u00e4mja freden, samarbete, bem\u00f6tande och h\u00e4nsynstagande. Fredsf\u00f6rhandlingar d\u00e4r det beh\u00f6vs.<\/p>\n

Sista \u00e5ren har f\u00f6rhandlingar och f\u00f6rberedelse handlat enbart om vapenutrustning Nato-medlemskap, men inte om fredssamtal. Mycket lite kontakt med icke uppr\u00f6stade l\u00e4nder. Vi m\u00e5ste inse m\u00e4nniskans, naturens begr\u00e4nsningar: Samtala.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vem ger du Dagens ros?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Till alla som f\u00f6rst\u00e5r livets v\u00e4rde och k\u00e4mpar f\u00f6r det till exempel med musik, litteratur, m\u00f6ten, som samtalar och k\u00e4mpar med andra utifr\u00e5n sina m\u00f6jligheter: Till er \u2013 till mig.<\/p>\n

Jag tr\u00e4ffade m\u00e5nga ungdomar p\u00e5 en jorden runt-resa 1996 som utstr\u00e5lade livskraft och hade \u00f6ppna \u00f6gon.<\/p>\n

Till sist: Dina fr\u00e5gor, Hans, gav mig livskraft. Intressant att minnas och t\u00e4nka. Som sagt m\u00e4nniskan \u00e4r f\u00f6runderlig. Det g\u00e4ller att vara naturlig.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5ret var 1989 d\u00e5 jag och fotografen Gunnar Lundquist var tv\u00e5 av 100000 personer som stod utanf\u00f6r Parlamentet i Budapest.<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":26094,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,4,29,52],"tags":[],"yoast_head":"\nEm\u00f6ke minns 1956 - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Em\u00f6ke minns 1956 - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u00c5ret var 1989 d\u00e5 jag och fotografen Gunnar Lundquist var tv\u00e5 av 100000 personer som stod utanf\u00f6r Parlamentet i Budapest.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-04-21T22:14:06+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-04-26T22:22:30+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"750\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"16 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/\",\"name\":\"Em\u00f6ke minns 1956 - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-04-21T22:14:06+00:00\",\"dateModified\":\"2022-04-26T22:22:30+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Em\u00f6ke minns 1956\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Em\u00f6ke minns 1956 - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Em\u00f6ke minns 1956 - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"\u00c5ret var 1989 d\u00e5 jag och fotografen Gunnar Lundquist var tv\u00e5 av 100000 personer som stod utanf\u00f6r Parlamentet i Budapest.","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-04-21T22:14:06+00:00","article_modified_time":"2022-04-26T22:22:30+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":750,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"16 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/","name":"Em\u00f6ke minns 1956 - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-04-21T22:14:06+00:00","dateModified":"2022-04-26T22:22:30+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/22\/emoke-minns-1956\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Em\u00f6ke minns 1956"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6MP","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg",1000,750,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg",1000,750,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg",1000,750,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1-300x225.jpg",300,225,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg",800,600,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg",1000,750,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg",1000,750,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg",150,113,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1.jpg",800,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/03-1-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/samhalle\/\" rel=\"category tag\">Samh\u00e4lle<\/a>","rttpg_excerpt":"\u00c5ret var 1989 d\u00e5 jag och fotografen Gunnar Lundquist var tv\u00e5 av 100000 personer som stod utanf\u00f6r Parlamentet i Budapest.","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26091"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26091"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26091\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/26094"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26091"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26091"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26091"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}