{"id":26081,"date":"2022-04-12T17:51:04","date_gmt":"2022-04-12T15:51:04","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=26081"},"modified":"2022-04-12T17:51:04","modified_gmt":"2022-04-12T15:51:04","slug":"det-ar-nu-eller-aldrig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/","title":{"rendered":"Det \u00e4r nu eller aldrig"},"content":{"rendered":"<div>\n<figure id=\"attachment_21877\" aria-describedby=\"caption-attachment-21877\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignright\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-21877\" src=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Roger-Bydler-1-1-1-1-1-1-1-1-2-1-1-1-1-2-3-1-1-2-1-1-1-1-1-1-1-1-1-1-1-3-1-1-1-1-1-1-1-1-1-1-1.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"300\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-21877\" class=\"wp-caption-text\"><em>Roger Bydler.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<p><span class=\"yiv9537599149Apple-style-span\"><strong>&#8220;Det \u00e4r nu eller aldrig, om vi ska kunna begr\u00e4nsa den globala uppv\u00e4rmningen till 1,5 grader\u201d<\/strong>, sa Jim Skea, en av ordf\u00f6randena f\u00f6r FN:s klimatpanels, IPCC:s, arbetsgrupp som nyligen presenterade sin rapport. Han fortsatte, \u201dUtan omedelbara och kraftfulla utsl\u00e4ppsminskningar inom alla sektorer kommer det att bli om\u00f6jligt\u201d. S\u00e5 drastiskt presenterades den sista rapporten i en serie p\u00e5 tre, d\u00e4r IPCC presenterar en omfattande genomg\u00e5ng vad klimatvetenskapen s\u00e4ger om utvecklingen. Den senaste rapporten bygger p\u00e5 18000 vetenskapliga referenser.<\/span><\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><b>Det \u00e4r br\u00e5ttom<\/b> att minska utsl\u00e4ppen om det ska finnas en chans att den globala uppv\u00e4rmningen stannar vid 1,5 grader. Redan 2025 m\u00e5ste utsl\u00e4ppskurvan n\u00e5 sin topp och v\u00e4nda ner\u00e5t. Med nuvarande utsl\u00e4ppstakt av v\u00e4xthusgaser kan 1,5 grader komma att \u00f6verskridas redan om 8 \u00e5r, och vid sekelskiftet kommer d\u00e5 den globala temperatur\u00f6kningen sannolikt vara omkring 3,2 grader.<\/div>\n<div><\/div>\n<div>F\u00f6r att v\u00e4nda utsl\u00e4ppskurvan ner\u00e5t kr\u00e4vs:<\/div>\n<div><\/div>\n<div>\u2022 Kolanv\u00e4ndningen m\u00e5ste fasas ut snabbt.<\/div>\n<div><\/div>\n<div>\u2022 Metanutsl\u00e4ppen m\u00e5ste reduceras med en tredjedel. Under 2021 var metanutsl\u00e4ppen de h\u00f6gsta som hittills uppm\u00e4tts.<\/div>\n<div><\/div>\n<div>\u2022 Skogens och markens upptag m\u00e5ste \u00f6ka, vilket inneb\u00e4r att \u00e5terplantering och en h\u00e5llbar markanv\u00e4ndning kr\u00e4vs. Dock kan inte \u00e5terplantering kompensera f\u00f6r fortsatta utsl\u00e4pp fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen.<\/div>\n<div><\/div>\n<div>\u2022 Investeringarna f\u00f6r att skifta till en v\u00e4rld med tillr\u00e4ckligt minskade v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp m\u00e5ste \u00f6ka. I dag \u00e4r de omkring sex g\u00e5nger l\u00e4gre \u00e4n vad som kr\u00e4vs.<\/div>\n<div><\/div>\n<div>\u2022 Alla sektorer i den globala ekonomin, fr\u00e5n energi och transporter till bost\u00e4der och mat, m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras dramatiskt och snabbt.<\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><b>I rapporten beskrivs<\/b> ett antal s\u00e5 kallade tipping points, det vill s\u00e4ga ostoppbara naturliga processer, som kan bli m\u00e4rkbara inom en snar framtid. Vissa menar att n\u00e5gra redan har uppn\u00e5tts:<\/div>\n<div><\/div>\n<div>\u2022 Amazonas regnskog blir en savann. Den globala temperatur\u00f6kningen och mindre nederb\u00f6rd leder till flera skogsbr\u00e4nder. Samtidigt sker en omfattande skogsavverkning f\u00f6r att odla soja eller f\u00f6r djuruppf\u00f6dning.<\/div>\n<div><\/div>\n<div>\u2022 Korallreven d\u00f6r. Trots att korallreven t\u00e4cker endast 0,2 procent av havsbottnen \u00e4r de hem f\u00f6r \u00e5tminstone en fj\u00e4rdedel av alla marina djur. Dessutom \u00e4r 25 procent av den fisk som f\u00e5ngas i utvecklingsl\u00e4nderna kopplade till korallreven. Varmare hav d\u00f6dar korallreven. En rapport f\u00f6rra \u00e5ret visade att redan nu har n\u00e4stan 15 procent av jorden korallrev d\u00f6tt. \u00d6kar jordens medeltemperatur med tv\u00e5 grader riskeras att 99 procent av korallerna f\u00f6rsvinner.<\/div>\n<div><\/div>\n<div>\u2022 Isarna i Arktis och Antarktis sm\u00e4lter. Avsm\u00e4ltning av glaci\u00e4rerna p\u00e5 Gr\u00f6nland och Antarktis leder till havsyteh\u00f6jningar. De skapar redan i dag problem och tecken finns att avsm\u00e4ltningstakten \u00f6kar. Flera kustn\u00e4ra megast\u00e4der kan beh\u00f6va flyttas, vilket f\u00f6rst\u00e5s kr\u00e4ver mycket l\u00e5ng f\u00f6rberedelsetid. Havsisen i Arktis har sannolikt redan n\u00e5tt en tipping point.<\/div>\n<div><\/div>\n<div>\u2022 Golfstr\u00f6mmen stannar upp. Det finns tecken p\u00e5 att Golfstr\u00f6mmen gradvis har blivit svagare de senaste decennierna. H\u00e4r finns det olika f\u00f6ruts\u00e4gelser hur snabbt f\u00f6r\u00e4ndringen kommer att ske. Konsekvenserna av en svagare Golfstr\u00f6m anses bli att Europa f\u00e5r l\u00e4gre temperaturer, medan Nordamerikas nord\u00f6stra kust kan drabbas av starkare orkaner och havsyteh\u00f6jningar.<\/div>\n<div><\/div>\n<div>\u2022 De nordliga boreala skogarna hotas. Skogarna p\u00e5 de nordliga breddgraderna t\u00e5l uppv\u00e4rmning och torka bara till en viss grad. Tecken finns att vi snart \u00e4r d\u00e4r. Det leder till skogsbr\u00e4nder, skadedjur och skogsd\u00f6d. De stora m\u00e4ngder kol som lagras i dessa skogar kommer d\u00e5 att sl\u00e4ppas ut i atmosf\u00e4ren och bidra till den globala uppv\u00e4rmningen.<\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><b>Budskapet i rapporten<\/b> \u00e4r att det sannolikt inte g\u00e5r att klara en temperaturh\u00f6jning under 1,5 grader. Kan utsl\u00e4ppen upph\u00f6ra i mitten av seklet anses det dock m\u00f6jligt att under den senare halvan minska koncentrationen av koldioxid i atmosf\u00e4ren s\u00e5 att den i slutet av seklet \u00e4r nere under den kritiska niv\u00e5n. D\u00e5 kr\u00e4vs dock att \u00e5tg\u00e4rder beslutas och s\u00e4tts in som leder till att utsl\u00e4ppskurvan v\u00e4nder ner\u00e5t senast 2025 och utsl\u00e4ppen minst halveras till 2030. I rapportens sammanfattning f\u00f6rs CCS (Carbon Capture and Storage) fram som ett s\u00e4tt att minska koncentrationen av koldioxid i atmosf\u00e4ren.<\/div>\n<div><\/div>\n<div>Insamling och lagring av koldioxid fr\u00e5n atmosf\u00e4ren, liksom fr\u00e5n anl\u00e4ggningar som orsakar stora koldioxidutsl\u00e4pp, till\u00e4mpas inte n\u00e5gonstans i v\u00e4rlden i dag i st\u00f6rre skala. Kritik har d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rts fram f\u00f6r att s\u00e5dan teknik lyfts fram som ett s\u00e4tt att klara klimatomst\u00e4llningen. Huvudrapporten bygger enbart p\u00e5 vetenskapligt underlag, medan sammanfattningen granskas och \u00f6verenskoms av representanter f\u00f6r samtliga inblandade l\u00e4nder. Enligt vad som har framkommit drev framf\u00f6r allt Saudiarabien att CCS ska lyftas fram i sammanfattningen. Allts\u00e5 ett s\u00e4tt att forts\u00e4tta oljeanv\u00e4ndningen. Noterbart \u00e4r att USA inte hade n\u00e5gra inv\u00e4ndningar.<\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><\/div>\n<div><b>Rapporten visar att<\/b> \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r minskade utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser m\u00e5ste s\u00e4ttas in omedelbart och d\u00e5 med en helt annan bredd och effektivitet \u00e4n hittills. Som FN:s generalsekreterare utrycker det, \u201dVissa regeringar och aff\u00e4rsledare s\u00e4ger en sak, men g\u00f6r n\u00e5got annat. Enkelt uttryckt, de ljuger\u201d. Och han till\u00e4gger, \u201d\u00d6kad produktion av fossila br\u00e4nslen kommer bara att g\u00f6ra saker s\u00e4mre. Det \u00e4r tid att sluta br\u00e4nna upp v\u00e5r planet, och b\u00f6rja investera i den rikligt f\u00f6rekommande f\u00f6rnybara energin omkring oss\u201d.<\/div>\n<div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&#8220;Det \u00e4r nu eller aldrig, om vi ska kunna begr\u00e4nsa den globala uppv\u00e4rmningen till 1,5 grader\u201d, sa Jim Skea, en<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25110,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,12,5,15,30,11,4,23,29,52],"tags":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v20.1 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\n<title>Det \u00e4r nu eller aldrig - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Det \u00e4r nu eller aldrig - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"&#8220;Det \u00e4r nu eller aldrig, om vi ska kunna begr\u00e4nsa den globala uppv\u00e4rmningen till 1,5 grader\u201d, sa Jim Skea, en\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-04-12T15:51:04+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"400\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"223\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"5 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/\",\"name\":\"Det \u00e4r nu eller aldrig - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-04-12T15:51:04+00:00\",\"dateModified\":\"2022-04-12T15:51:04+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Det \u00e4r nu eller aldrig\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Det \u00e4r nu eller aldrig - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Det \u00e4r nu eller aldrig - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"&#8220;Det \u00e4r nu eller aldrig, om vi ska kunna begr\u00e4nsa den globala uppv\u00e4rmningen till 1,5 grader\u201d, sa Jim Skea, en","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-04-12T15:51:04+00:00","og_image":[{"width":400,"height":223,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png","type":"image\/png"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"5 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/","name":"Det \u00e4r nu eller aldrig - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-04-12T15:51:04+00:00","dateModified":"2022-04-12T15:51:04+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/04\/12\/det-ar-nu-eller-aldrig\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Det \u00e4r nu eller aldrig"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6MF","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-150x150.png",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-300x167.png",300,167,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-392x223.png",392,223,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-390x205.png",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-130x90.png",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",150,84,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-285x223.png",285,223,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-400x198.png",400,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ekologi\/\" rel=\"category tag\">Ekologi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ledare\/\" rel=\"category tag\">Ledare<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/opinion\/\" rel=\"category tag\">Opinion<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/samhalle\/\" rel=\"category tag\">Samh\u00e4lle<\/a>","rttpg_excerpt":"&#8220;Det \u00e4r nu eller aldrig, om vi ska kunna begr\u00e4nsa den globala uppv\u00e4rmningen till 1,5 grader\u201d, sa Jim Skea, en","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26081"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26081"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26081\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25110"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26081"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26081"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26081"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}