{"id":26038,"date":"2022-03-24T22:13:51","date_gmt":"2022-03-24T21:13:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=26038"},"modified":"2022-03-24T22:13:51","modified_gmt":"2022-03-24T21:13:51","slug":"rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/","title":{"rendered":"R\u00f8dding H\u00f8jskole. Id\u00e9 og virkelighed 2022"},"content":{"rendered":"

Milj\u00f6magasinet har valt att publicera denna text p\u00e5 danska, eftersom man inom FNV (F\u00f6reningen Nordisk Vuxenupplysning), alltid talar sitt eget spr\u00e5k \u2013 engelska \u00e4r f\u00f6rbjudet. Vi tycker att texten f\u00e5r ett s\u00e4rskilt v\u00e4rde om den \u00e4r p\u00e5 danska. Nederst finns en svensk version av texten.<\/h3>\n
\n
\"\"
Helstaten Danmark best\u00e5ende af Kongeriet Danmark og hertugd\u00f8mmet Slesvig. Siden \u00e5r 811 havde floden Ejderen sammen med voldanl\u00e6gget Danevirke udgjort Danmarks gr\u00e6nse mod det tyske omr\u00e5de.<\/em>
\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Efter F\u00f8rste Verdenskrig bliver Nordslesvig\/S\u00f8nderjylland ved en folkeafstemning i 1920 en del af Kongeriget Danmark.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Jag \u00e4lskar folkbildning.<\/strong> Folkbildningen har en stark och historisk koppling till Norden. Nordens f\u00f6rsta folkh\u00f6gskola star tade 1845 i R\u00f8dding, Danmark. De firade 150-\u00e5rs jubileum 1995. D\u00e5 bes\u00f6kte jag skolan tillsammans med Lennart Faleg\u00e5rd, som d\u00e5 var generalsekreterare i FNV (F\u00f6reningen Nordisk Vuxenupplysning).<\/p>\n

Resan blev ett minne f\u00f6r livet. En resa i Grundtvigs fotsp\u00e5r.<\/p>\n

R\u00f8dding H\u00f8jskole \u00e5bnede i 1844, og den er Danmarks f\u00f8rste folkeh\u00f8jskole. Skolen er en moderne almen h\u00f8jskole, der bygger p\u00e5 N.F.S. Grundtvigs h\u00f8jskoletanker fra 1830\u2019erne. Skolen har \u00e5rligt to lange kurser for unge mennesker i alderen 18-23 \u00e5r \u2013 et for\u00e5rskursus og et efter\u00e5rskursus \u2013 samt, for is\u00e6r seniorer, omkring 25 korte kurser af en uges varighed inden for litteratur, teologi, filosofi, kunst, natur, historie og tekstil. Desuden er skolen en samlende kulturinstitution for lokalomr\u00e5det og udbyder hvert \u00e5r en lang r\u00e6kke offentlige arrangementer \u2013 foredrag, debatter, koncerter, teaterforestillinger.<\/p>\n

 <\/p>\n

Skolen har siden sin start<\/strong> bygget p\u00e5 fire grundelementer, der udsprang af en historisk kontekst, men som stadig er aktuelle og omfatter det, som skolen \u00f8nsker at give sine elever, kursister og g\u00e6ster med p\u00e5 deres videre vej:<\/p>\n

\u2022 Demokratisk dannelse<\/p>\n

\u2022 Historie og kultur. En st\u00e6rk bevidsthed om hvad vi som danskere er rundet af<\/p>\n

\u2022 Uddannelse<\/p>\n

\u2022 Almen dannelse eller livsoplysning og folkeoplysning<\/p>\n

\u00d8nsket om at danne eleverne til at v\u00e6re demokratiske samfundsborgere tr\u00e6kker tr\u00e5de tilbage til oplysningstiden i 1700-tallet og den frihedstrang, som i 1789 udl\u00f8ste Den franske Revolution, og som i 1800-tallet bredte sig til store dele af Europa. I helstaten Danmark im\u00f8dekom den enev\u00e6ldige konge de demokratiske str\u00f8mninger ved i 1834 at oprette r\u00e5dgivende st\u00e6nderforsamlinger i Roskilde og Viborg for Kongeriget Danmark og i Slesvig by for hertugd\u00f8mmet Slesvig.<\/p>\n

En af grundtankerne med oprettelsen af R\u00f8dding H\u00f8jskole var at kl\u00e6de ganske almindelige unge mennesker p\u00e5 til at deltage i det gryende demokrati, idet man fornemmede, at det ikke ville vare l\u00e6nge, f\u00f8r vi i Danmark ville f\u00e5 et egentligt demokrati, Det skete, da vi med grundloven den 5. juni 1849 gik fra enev\u00e6lde til folkestyre.<\/p>\n

 <\/p>\n

Siden da har ambitionen<\/strong> p\u00e5 R\u00f8dding H\u00f8jskole v\u00e6ret at fremme elevernes engagement i samfundet \u2013 som deltagere i frivilligt arbejde, som initiativtagere til det, vi kalder Foreningsdanmark, som medlemmer af politiske partier med mere. I skolens dagligdag sker det ved mangfoldige, demokratisk dannende arrangementer:<\/p>\n

\u2022 R\u00f8ddingdebatten med eleverne hver onsdag<\/p>\n

\u2022 Politiske m\u00f8der op til valg i Danmark og EU<\/p>\n

\u2022 Folket & Magten \u2013 en \u00e5rligt tilbagevendende politisk konference<\/p>\n

\u2022 Kurser med politisk indhold<\/p>\n

\u2022 Det \u00e5rlige grundlovsm\u00f8de den 5. juni<\/p>\n

\u2022 Det \u00e5rlige folkem\u00f8de p\u00e5 Bornholm, hvor skolen afholder debatarrangementer<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00d8nsket om at bibringe eleverne<\/strong> en forst\u00e5else af dansk historie og kultur var en direkte f\u00f8lge af ovenst\u00e5ende demokratiseringsproces. For n\u00e5r magten i forbindelse med demokratiets fremv\u00e6kst skulle overg\u00e5 fra kongen til folket \u2013 fra fyrstesuver\u00e6nitet til folkesuver\u00e6nitet \u2013 var det vigtigt at finde ud af, hvem \u201dfolket\u201d var. I Kongeriget Danmark var det ikke sv\u00e6rt at definere, hvem dette folk var. Det var nemlig \u201ddanskerne\u201d \u2013 en homogen gruppe hvad angik sprog, kultur, historie, v\u00e6rdier, normer og traditioner; men i gr\u00e6nseomr\u00e5det \u2013 hertugd\u00f8mmet Slesvig, som S\u00f8nderjylland er den nordlige del af, og hvor R\u00f8dding H\u00f8jskole ligger \u2013 var det ikke helt s\u00e5 klart, hvem dette folk var.<\/p>\n

I gr\u00e6nseomr\u00e5det havde dansksindede og tysksindede slesvigere helt uproblematisk levet sammen i \u00e5rhundreder som kongens unders\u00e5tter, s\u00e5 l\u00e6nge man ikke havde nogen politisk indflydelse p\u00e5 egen hverdag. Men med det nye folkestyre fandt de dansksindede nu sammen og \u00f8nskede hertugd\u00f8mmet Slesvig indlemmet i Kongeriget Danmark, ligesom de tysksindede helt naturligt \u00f8nskede hertugd\u00f8mmet Slesvig indlemmet i Det Tyske Forbund, som Tyskland hed dengang. Dette var \u00e5rsagen til de meget st\u00e6rke nationale sp\u00e6ndinger i gr\u00e6nseomr\u00e5det, der f\u00f8rte til de slesvigske krige i 1848-51 og i 1864, hvor Danmark mistede hertugd\u00f8mmet Slesvig. Efter F\u00f8rste Verdenskrig blev Nordslesvig \u2013 S\u00f8nderjylland \u2013 ved en folkeafstemning i 1920 dog genforenet med Danmark.<\/p>\n

\"\"
Luftfoto R\u00f8dding H\u00f8jskole 2014.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

I forl\u00e6ngelse heraf var<\/strong> grundtanken med oprettelsen af R\u00f8dding H\u00f8jskole, at unge dansksindede slesvigere skulle komme til skolen og bevidstg\u00f8res om deres danske identitet, sprog, kultur og historie. Kongens unders\u00e5tter skulle med andre ord smedes sammen til \u00e9t folk, der var i stand til at tage vare p\u00e5 dets egen f\u00e6lles fremtid.<\/p>\n

Denne opgaves n\u00f8dvendighed er den samme i 2022. Det g\u00e6lder om at danne unge mennesker til at deltage i demokratiet i bred forstand, at integrere de nye danskere, der som f\u00f8lge af globaliseringen er kommet hertil, og p\u00e5 tv\u00e6rs af forskelligheder skabe en st\u00e6rk sammenh\u00e6ngskraft i samfundet. Forst\u00e5elsen af det danske folk er ikke en fastlagt, men en dynamisk st\u00f8rrelse i stadig udvikling.<\/p>\n

 <\/p>\n

Imidlertid er det klart<\/strong>, at man ikke alene kan oprette en h\u00f8jskole ud fra \u00f8nsket om give eleverne demokratisk dannelse samt en \u00f8get historisk og kulturel bevidsthed. Der skal v\u00e6re en mere direkte anledning, og her er det, at uddannelse kommer ind.<\/p>\n

Id\u00e9en om uddannelse er en naturlig konsekvens af oplysningstidens tanker om, hvordan man skaber et moderne samfund. I 1800-tallet var Danmark et landbrugsland, og de unge havde kun kort skolegang. Foruden landbrugsl\u00e6re underviste R\u00f8dding H\u00f8jskole derfor i dansk, matematik og andre basale fag. I dag er behovet et andet, og fagene er derfor andre. Uddannelse handler grundl\u00e6ggende om at give mennesker de faglige f\u00e6rdigheder, der skal til for at klare sig i samfundet.<\/p>\n

Almen dannelse \u2013 eller livsoplysning og folkeoplysning<\/p>\n

Grundtvig siger, at man for at for at skabe hele mennesker ikke kan n\u00f8jes med at give eleverne uddannelse. De skal ogs\u00e5 have dannelse, eller det vi i h\u00f8jskoleverdenen kalder for livsoplysning og folkeoplysning.<\/p>\n

 <\/p>\n

Livsoplysning handler om<\/strong> at kaste lys over menneskets liv og eksistentielle grundvilk\u00e5r, det vil sige at give den enkelte st\u00f8rre indsigt i livet som menneske. Folkeoplysning har at g\u00f8re med forst\u00e5elsen af det at v\u00e6re et folk: Hvad knytter os sammen? Hvorfor t\u00e6nker vi, som vi g\u00f8r? Hvorfor har vi de institutioner, vi har? Hvorfor g\u00f8r vi ting p\u00e5 den m\u00e5de, vi g\u00f8r? For at kunne besvare disse sp\u00f8rgsm\u00e5l, bliver vi n\u00f8dt til at se p\u00e5 den historie og kultur, vi er rundet af. Dermed er vi bedre rustet til at diskutere, hvor vi \u00f8nsker, at samfundet skal bev\u00e6ge sig hen.<\/p>\n

R\u00f8dding H\u00f8jskole har et varieret udbud af hovedfag inden for politik, design, tekstil, musik, selvforsyning, journalistik og litteratur; desuden 40 mindre sidefag. Vi \u00f8nsker, at eleverne ikke blot bliver fagligt dygtigere, men ogs\u00e5 bliver klogere som mennesker. Det sker i m\u00f8det med elever med andre faglige og menneskelige interesser, med mennesker som m\u00e5ske kommer fra andre dele af landet, stemmer anderledes, er \u00e6ldre, yngre, rigere, fattigere, dreng, pige. Heri ligger en v\u00e6sentlig demokratisk dannelse, der har at g\u00f8re med at l\u00e6re at t\u00e6nke p\u00e5 en anden m\u00e5de, se p\u00e5 emner fra andre vinkler \u2013 i det hele taget f\u00e5 udvidet sin horisont og derved finde frem til de bedste l\u00f8sninger p\u00e5 indretningen af fremtidens samfund.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"
Artikelf\u00f6rfattaren Mads Rykind-Eriksen.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Den kulturelle dannelse er<\/strong> ligeledes en hovedhj\u00f8rnesten i skolens daglige virke, hvor vi ser det som vores opgave at formidle den lokale, den europ\u00e6iske og den globale kultur i \u00f8jenh\u00f8jde. Vi tager hvert elevhold med p\u00e5 ekskursioner til Midt- og S\u00f8nderjylland og til Sydslesvig. Desuden tager vi p\u00e5 en f\u00e6lles studietur til et europ\u00e6isk land, og i hvert hovedfag indg\u00e5r der en rejse ud i den store verden til fx USA, Brasilien eller Mellem\u00f8sten.<\/p>\n

 <\/p>\n

R\u00f8dding H\u00f8jskole summer af liv<\/strong>, og \u00f8nsket er det samme i dag som i 1844: at tr\u00e6kke eleverne op som et ur, men s\u00e5dan at de aldrig g\u00e5r i st\u00e5; give dem mod til at leve livet sammen og hver for sig; inspirere og hj\u00e6lpe dem frem til en afklaring af, hvilken uddannelse de skal tage, det vil sige hvad de skal leve af, samt hvilke v\u00e6rdier der skal v\u00e6re b\u00e6rende i deres liv, det vil sige hvad de vil leve for. Og s\u00e5 g\u00e6lder det om at bevidstg\u00f8re eleverne om, at de midt i globaliseringens og modernitetens fare for at g\u00f8re mennesket rodl\u00f8st er forankrede i en kultur, der netop kan v\u00e6re den fris\u00e6ttende kraft, der g\u00f8r, at de t\u00f8r m\u00f8de verden med \u00e5bent sind.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

Svensk \u00f6vers\u00e4ttning:<\/em>
\nR\u00f8dding folkh\u00f6gskola. Id\u00e9 och verklighet 2022<\/h3>\n

R\u00f8dding H\u00f8jskole \u00f6ppnade 1844,<\/strong> och det \u00e4r Danmarks f\u00f6rsta folkh\u00f6gskola. Skolan \u00e4r en modern allm\u00e4n h\u00f6gskola baserad p\u00e5 N.F.S. Grundtvigs folkh\u00f6gskoleid\u00e9er fr\u00e5n 1830-talet. Skolan har tv\u00e5 l\u00e5nga kurser per \u00e5r f\u00f6r ungdomar i \u00e5ldrarna 18\u201323 \u00e5r \u2013 en v\u00e5rkurs och en h\u00f6stkurs \u2013 och f\u00f6r seniorer i synnerhet cirka 25 korta kurser p\u00e5 en veckas l\u00e4ngd i litteratur, teologi, filosofi, konst, natur, historia och textil. Dessutom \u00e4r skolan en samlande kulturinstitution f\u00f6r n\u00e4romr\u00e5det och erbjuder varje \u00e5r ett brett utbud av offentliga evenemang \u2013 f\u00f6rel\u00e4sningar, debatter, konserter, teaterf\u00f6rest\u00e4llningar. Skolan har sedan starten byggt p\u00e5 fyra grundelement som har sitt ursprung i ett historiskt sammanhang, men som fortfarande \u00e4r aktuella och omfattar det skolan vill ge sina elever, kursdeltagare och g\u00e4ster p\u00e5 deras vidare v\u00e4g:<\/p>\n

\u2022 Demokratisk bildning<\/p>\n

\u2022 Historia och kultur. En stark medvetenhet om vad vi som danskar formats av<\/p>\n

\u2022 Utbildning<\/p>\n

\u2022 Allm\u00e4nbildning eller livsupplysning och folkupplysning<\/p>\n

 <\/p>\n

Viljan att utbilda elever till<\/strong> demokratiska medborgare g\u00e5r tillbaka till upplysningstiden p\u00e5 1700-talet och den frihetsstr\u00e4van som 1789 utl\u00f6ste den franska revolutionen, och som p\u00e5 1800-talet spred sig till stora delar av Europa. I Danmark m\u00f6tte den env\u00e4ldige kungen de demokratiska str\u00f6mningarna genom att 1834 uppr\u00e4tta r\u00e5dgivande st\u00e5ndsf\u00f6rsamlingar i Roskilde och Viborg f\u00f6r kungariket Danmark och i staden Schleswig f\u00f6r hertigd\u00f6met Schleswig.<\/p>\n

En av grundid\u00e9erna med inr\u00e4ttandet av R\u00f8dding H\u00f8jskole var att f\u00f6rm\u00e5 helt vanliga unga m\u00e4nniskor till att delta i den begynnande demokratin, d\u00e5 man k\u00e4nde att det inte skulle dr\u00f6ja l\u00e4nge innan vi i Danmark skulle f\u00e5 en riktig demokrati, Det h\u00e4nde n\u00e4r vi med konstitutionen den 5 juni 1849 gick fr\u00e5n env\u00e4lde till demokrati. Sedan dess har ambitionen p\u00e5 R\u00f8dding H\u00f8jskole varit att fr\u00e4mja elevernas engagemang i samh\u00e4llet \u2013 som deltagare i frivilligt arbete, som initiativtagare till det vi kallar Foreningsdanmark, som medlemmar i politiska partier med mera. I skolans dagliga liv sker det vid olika demokratiskt bildade evenemang:<\/p>\n

\u2022 R\u00f8ddingdebatten med eleverna varje onsdag<\/p>\n

\u2022 Politiska m\u00f6ten inf\u00f6r val i Danmark och EU<\/p>\n

\u2022 Folket & Makten \u2013 en \u00e5rlig politisk konferens<\/p>\n

\u2022 Kurser med politiska inneh\u00e5ll<\/p>\n

\u2022 Det \u00e5rliga grundlovsm\u00f6tet den 5. juni<\/p>\n

\u2022 Det \u00e5rliga folkm\u00f6tet p\u00e5 Bornholm, d\u00e4r skolan h\u00e5ller debattevenemang.<\/p>\n

 <\/p>\n

Viljan att ge eleverna f\u00f6rst\u00e5else<\/strong> f\u00f6r dansk historia och kultur var ett direkt resultat av ovanst\u00e5ende demokratiseringsprocess. F\u00f6r n\u00e4r makten i samband med demokratins framv\u00e4xt skulle \u00f6verg\u00e5 fr\u00e5n kungen till folket \u2013 fr\u00e5n furstlig suver\u00e4nitet till folksuver\u00e4nitet \u2013 var det viktigt att ta reda p\u00e5 vilka \u201dfolket\u201d var. I kungariket Danmark var det inte sv\u00e5rt att definiera vilka dessa personer var. Det var \u201ddanskarna\u201d \u2013 en homogen grupp vad g\u00e4ller spr\u00e5k, kultur, historia, v\u00e4rderingar, normer och traditioner; men i gr\u00e4nsomr\u00e5det \u2013 hertigd\u00f6met Schleswig, vars s\u00f6dra Jylland \u00e4r den norra delen, och d\u00e4r R\u00f8dding folkh\u00f6gskola ligger \u2013 var det inte fullt s\u00e5 tydligt vilka dessa personer var.<\/p>\n

I gr\u00e4nsomr\u00e5det hade dansksinnade och tysksinnade slesvigare levt tillsammans utan problem i \u00e5rhundraden som kungens unders\u00e5tar, s\u00e5 l\u00e4nge de inte hade n\u00e5got politiskt inflytande p\u00e5 sin egen vardag. Men med det nya folkstyret gick nu danskarna samman och ville att hertigd\u00f6met Schleswig skulle inlemmas i kungariket Danmark, precis som det tysksinnade folket naturligtvis ville att hertigd\u00f6met Schleswig skulle inlemmas i Tyska f\u00f6rbundet, som Tyskland d\u00e5 hette. Detta var orsaken till de mycket starka nationella sp\u00e4nningar i gr\u00e4nsomr\u00e5det som ledde till de slesvigska krigen 1848\u201351 och 1864, d\u00e5 Danmark f\u00f6rlorade hertigd\u00f6met Schleswig.<\/p>\n

Efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget \u00e5terf\u00f6renades dock Nordslesvig \u2013 s\u00f6dra Jylland \u2013 med Danmark i en folkomr\u00f6stning 1920. I forts\u00e4ttningen p\u00e5 detta var grundtanken med inr\u00e4ttandet av R\u00f8dding H\u00f8jskole att unga dansksinnade slesvigare skulle komma till skolan och g\u00f6ras medvetna om sin danska identitet, spr\u00e5k, kultur och historia. Med andra ord, kungens unders\u00e5tar skulle smidas till ett folk som kunde ta hand om sin egen gemensamma framtid.<\/p>\n

 <\/p>\n

N\u00f6dv\u00e4ndigheten av denna<\/strong> uppgift \u00e4r densamma 2022. Det handlar om att utbilda unga m\u00e4nniskor att delta i demokrati i vid bem\u00e4rkelse, att integrera de nya danskar som kommit hit till f\u00f6ljd av globaliseringen, och \u00f6ver olikheter skapa en stark sammanh\u00e5llningskraft i gemenskap. F\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r det danska folket \u00e4r inte en fast s\u00e5dan, utan en dynamisk storhet i st\u00e4ndig utveckling. Det \u00e4r dock klart att man inte bara kan etablera en folkh\u00f6gskola utifr\u00e5n viljan att ge eleverna demokratisk bildning samt en \u00f6kad historisk och kulturell medvetenhet. Det m\u00e5ste finnas ett mer direkt tillf\u00e4lle, och det \u00e4r h\u00e4r utbildning kommer in.<\/p>\n

Tanken med utbildning \u00e4r en naturlig f\u00f6ljd av upplysningens tankar om hur man skapar ett modernt samh\u00e4lle. P\u00e5 1800-talet var Danmark ett jordbruksland och de unga hade bara en kort skolg\u00e5ng. Vid sidan av lantbruksstudier undervisade R\u00f8dding H\u00f8jskole d\u00e4rf\u00f6r i danska, matematik och andra bas\u00e4mnen. I dag \u00e4r behovet ett annat, och \u00e4mnena \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r olika. Utbildning handlar i grunden om att ge m\u00e4nniskor den yrkeskompetens som beh\u00f6vs f\u00f6r att \u00f6verleva i samh\u00e4llet.<\/p>\n

Allm\u00e4nbildning \u2013 eller livsupplysning och folkupplysning. Grundtvig s\u00e4ger att f\u00f6r att skapa hela m\u00e4nniskor kan man inte bara ge eleverna utbildning. De ska ocks\u00e5 ha bildning, eller det vi i gymnasiev\u00e4rlden kallar livsupplysning och folkupplysning.<\/p>\n

\"\"
Journalistik p\u00e5 R\u00f8dding H\u00f8jskole.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Livsupplysning handlar om<\/strong> att belysa m\u00e4nniskans liv och existentiella grundvillkor, det vill s\u00e4ga att ge individen st\u00f6rre insikt om livet som m\u00e4nniska. Folkupplysning har att g\u00f6ra med f\u00f6rst\u00e5elsen av att vara ett folk: Vad binder oss samman? Varf\u00f6r t\u00e4nker vi som vi g\u00f6r? Varf\u00f6r har vi de institutioner vi har? Varf\u00f6r g\u00f6r vi saker som vi g\u00f6r? F\u00f6r att kunna svara p\u00e5 dessa fr\u00e5gor m\u00e5ste vi titta p\u00e5 historien och kulturen vi formas av. D\u00e4rmed \u00e4r vi b\u00e4ttre rustade att diskutera vart vi vill att samh\u00e4llet ska flytta.<\/p>\n

R\u00f8dding folkh\u00f6gskola har ett varierat utbud av huvud\u00e4mnen inom politik, design, textil, musik, sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning, journalistik och litteratur; dessutom 40 mindre sido\u00e4mnen. Vi vill att eleverna inte bara ska bli akademiskt skickligare, utan ocks\u00e5 bli klokare som m\u00e4nniskor. Det sker i m\u00f6tet med studenter med andra akademiska och m\u00e4nskliga intressen, med m\u00e4nniskor som kan komma fr\u00e5n andra delar av landet, r\u00f6sta annorlunda, \u00e4r \u00e4ldre, yngre, rikare, fattigare, kille, tjej. H\u00e4ri ligger en betydande demokratisk bildning som har att g\u00f6ra med att l\u00e4ra sig t\u00e4nka p\u00e5 ett annat s\u00e4tt, se p\u00e5 \u00e4mnen fr\u00e5n andra vinklar \u2013 generellt, vidga sina vyer och d\u00e4rigenom hitta de b\u00e4sta l\u00f6sningarna f\u00f6r utformningen av framtidens samh\u00e4lle.<\/p>\n

Kulturbildning \u00e4r ocks\u00e5 en h\u00f6rnsten i skolans dagliga arbete d\u00e4r vi ser det som v\u00e5r uppgift att f\u00f6rmedla den lokala, europeiska och globala kulturen i \u00f6gonh\u00f6jd. Vi tar med varje elevlag p\u00e5 utflykter till Mellan- och S\u00f6dra Jylland och till Sydslesvig. Dessutom \u00e5ker vi p\u00e5 en gemensam studieresa till ett europeiskt land, och i varje huvud\u00e4mne ing\u00e5r en resa till omv\u00e4rlden till till exempel USA, Brasilien eller Mellan\u00f6stern.<\/p>\n

 <\/p>\n

R\u00f8dding H\u00f8jskole surrar av liv<\/strong>, och \u00f6nskan \u00e4r densamma i dag som 1844: Att dra upp eleverna som en klocka, men p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att de aldrig stannar; ge dem modet att leva livet tillsammans och separat; inspirera och hj\u00e4lpa dem till ett f\u00f6rtydligande av vilken utbildning de ska ta, det vill s\u00e4ga vad de ska leva p\u00e5, samt vilka v\u00e4rderingar som ska vara grundpelaren i deras liv, det vill s\u00e4ga vad de vill leva f\u00f6r. Och d\u00e5 \u00e4r det viktigt att g\u00f6ra eleverna medvetna om att de, mitt i globaliseringens och modernitetens fara f\u00f6r att g\u00f6ra m\u00e4nniskan rotl\u00f6s, bottnar i en kultur som kan vara just den befriande kraft som g\u00f6r att de v\u00e5gar m\u00f6ta v\u00e4rlden med ett \u00f6ppet sinne.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Milj\u00f6magasinet har valt att publicera denna text p\u00e5 danska, eftersom man inom FNV (F\u00f6reningen Nordisk Vuxenupplysning), alltid talar sitt eget<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":26042,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[31,5,19,4,52,18],"tags":[],"yoast_head":"\nR\u00f8dding H\u00f8jskole. Id\u00e9 og virkelighed 2022 - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"R\u00f8dding H\u00f8jskole. Id\u00e9 og virkelighed 2022 - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Milj\u00f6magasinet har valt att publicera denna text p\u00e5 danska, eftersom man inom FNV (F\u00f6reningen Nordisk Vuxenupplysning), alltid talar sitt eget\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-03-24T21:13:51+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"667\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"15 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/\",\"name\":\"R\u00f8dding H\u00f8jskole. Id\u00e9 og virkelighed 2022 - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-03-24T21:13:51+00:00\",\"dateModified\":\"2022-03-24T21:13:51+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"R\u00f8dding H\u00f8jskole. Id\u00e9 og virkelighed 2022\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"R\u00f8dding H\u00f8jskole. Id\u00e9 og virkelighed 2022 - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"R\u00f8dding H\u00f8jskole. Id\u00e9 og virkelighed 2022 - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Milj\u00f6magasinet har valt att publicera denna text p\u00e5 danska, eftersom man inom FNV (F\u00f6reningen Nordisk Vuxenupplysning), alltid talar sitt eget","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2022-03-24T21:13:51+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":667,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"15 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/","name":"R\u00f8dding H\u00f8jskole. Id\u00e9 og virkelighed 2022 - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2022-03-24T21:13:51+00:00","dateModified":"2022-03-24T21:13:51+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2022\/03\/24\/rodding-hojskole-ide-og-virkelighed-2022\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"R\u00f8dding H\u00f8jskole. Id\u00e9 og virkelighed 2022"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6LY","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg",1000,667,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg",1000,667,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg",1000,667,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg",800,534,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg",1000,667,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg",1000,667,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H.jpg",900,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/4-Journalistik-pa-Rodding-H-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/direkt\/\" rel=\"category tag\">Direkt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/kultur\/\" rel=\"category tag\">Kultur<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/samhalle\/\" rel=\"category tag\">Samh\u00e4lle<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/utrikes\/\" rel=\"category tag\">Utrikes<\/a>","rttpg_excerpt":"Milj\u00f6magasinet har valt att publicera denna text p\u00e5 danska, eftersom man inom FNV (F\u00f6reningen Nordisk Vuxenupplysning), alltid talar sitt eget","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26038"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26038"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/26038\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/26042"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26038"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=26038"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=26038"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}