{"id":25652,"date":"2021-07-30T01:13:00","date_gmt":"2021-07-29T23:13:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25652"},"modified":"2021-07-28T15:20:31","modified_gmt":"2021-07-28T13:20:31","slug":"dammar-behover-klimatanpassas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/","title":{"rendered":"Dammar beh\u00f6ver klimatanpassas"},"content":{"rendered":"\n

Efter de stora \u00f6versv\u00e4mningarna i Europa har blicken riktats mot svenska vattendammar. Det finns omkring 500 dammar som skulle kunna orsaka stor f\u00f6r\u00f6delse om de kollapsade. En ny rapport fr\u00e5n Svenska Kraftn\u00e4t visar att tillsynen beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det har varit en sommar i klimatkrisens tecken. V\u00e4rmerekord har avl\u00f6st varandra och i stora delar av v\u00e4rlden har det varit skogsbr\u00e4nder och v\u00e4rmeb\u00f6ljor, inte minst p\u00e5 Nordamerikas v\u00e4stkust d\u00e4r hundratals m\u00e4nniskor mist livet till f\u00f6ljd av det extrema v\u00e4dret. I Europa har man i st\u00e4llet drabbats av den andra sidan av klimatmyntet i form av kraftiga skyfall och \u00f6versv\u00e4mning.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
S\u00e4kerheten vid svenska dammar har sk\u00e4rpts, men enligt en rapport beh\u00f6vs b\u00e4ttre tillsyn.
\n(Foto: David J<\/a> \/ CC BY<\/a>)<\/i>\n<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Efter nederb\u00f6rdsm\u00e4ngder p\u00e5 upp till<\/strong> 150 millimeter p\u00e5 kort tid, var \u00f6del\u00e4ggelse i stora delar av Europa ett faktum. St\u00f6rtfloder slog ut infrastruktur och bost\u00e4der och har kr\u00e4vt omkring 200 m\u00e4nniskoliv, fr\u00e4mst i Tyskland. Nu, tv\u00e5 veckor senare, kommer nya rapporter om stora regnm\u00e4ngder i Belgien och \u00f6ver London.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag har bott h\u00e4r hela mitt liv och jag har aldrig sett n\u00e5got liknande, s\u00e4ger Robert Closset, vice borgm\u00e4stare i den belgiska staden Denant till nyhetsbyr\u00e5n AP.<\/p>\n\n\n\n

Att extrema skyfall av den h\u00e4r typen blir vanligare \u00e4r n\u00e5got som klimatforskare p\u00e5pekat under mycket l\u00e5ng tid.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 I en varmare v\u00e4rld \u00f6kar ocks\u00e5 risken f\u00f6r kraftiga regn. En varmare atmosf\u00e4r kan h\u00e5lla mer vatten s\u00e5 det finns mer att ge d\u00e5 skurarna sl\u00e5r till, f\u00f6rklarar SVT:s
meteorolog Marcus Sj\u00f6stedt i en artikel. (15\/7-21).<\/p>\n\n\n\n

\u00d6versv\u00e4mningarna i Europa har f\u00e5tt m\u00e5nga att ifr\u00e5gas\u00e4tta hur v\u00e4l rustat Sverige \u00e4r mot extrema regnm\u00e4ngder. En viktig del i detta \u00e4r de m\u00e5nga vattendammar som finns i landet och som skulle kunna orsaka stor f\u00f6r\u00f6delse vid kollaps, till exempel vid allt f\u00f6r stora vattenfl\u00f6den. I Tyskland var en damm n\u00e4ra att brista till f\u00f6ljd av skyfallen, men myndigheterna lyckades r\u00e4dda den genom h\u00e5rt arbete.<\/p>\n\n\n\n

Nu har arbetet med att klimatanpassa <\/strong>anl\u00e4ggningarna tagit vid. Det handlar bland annat om f\u00f6rst\u00e4rkningsarbeten f\u00f6r att kunna f\u00e5 ut mer vatten vid kraftigt \u00f6kade fl\u00f6den och f\u00f6r att minska erosion. S\u00e4kerheten har sk\u00e4rpts vid svenska dammar. Men en ny rapport fr\u00e5n Svenska Kraftn\u00e4t sl\u00e5r fast att tillsynen beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttras ytterligare, bland annat genom \u00f6kad kompetens hos l\u00e4nsstyrelserna.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi ser att tillsynen fr\u00e5n l\u00e4nsstyrelsen har \u00f6kat. Man har varit och gjort platsbes\u00f6k p\u00e5 v\u00e5ra anl\u00e4ggningar, \u00e4ven om de inte \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga s\u00e5 \u00e4r det i alla fall en b\u00f6rjan, vi v\u00e4lkomnar mer resurser s\u00e5 de kan \u00f6ka sin tillsyn och h\u00f6ja damms\u00e4kerheten totalt i Sverige, s\u00e4ger Toni Kekkinen, vd f\u00f6r Fortum Sverige, som ansvarar f\u00f6r flera kraftverksammar i landet.<\/p>\n\n\n\n

Men risken f\u00f6r klimatkatastrofer str\u00e4cker <\/strong>sig bortom vattendammar. Myndigheten f\u00f6r samh\u00e4llsskydd och beredskap, MSB, pekade nyligen ut tio omr\u00e5den med \u201ckomplexa klimatrelaterade hot\u201d i Sverige. Det r\u00f6r sig om risk f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar, ras, skred och erosion, och myndigheten uppmanar kommunerna att l\u00e4gga mer energi p\u00e5 det f\u00f6rebyggande beredskapsarbetet. Men det \u00e4r tidskr\u00e4vande och dyrt, och m\u00e5nga st\u00e4der \u00e4r feldimensionerade, ber\u00e4ttar Berit Arheimer, chef f\u00f6r den hydrologiska forskningen p\u00e5 SMHI, f\u00f6r SVT. (17\/7-21)<\/p>\n\n\n\n

\u2013 M\u00e5nga st\u00e4der \u00e4r nog dimensionerade lite f\u00f6r d\u00e5ligt. Vi hade l\u00e4nge en referensperiod fr\u00e5n 1961 till 1990, men det var en ganska torr period i Sverige. Kommunerna m\u00e5ste se till att dagvattenbrunnar fungerar och att vattnet leds bort fr\u00e5n st\u00e4derna p\u00e5 ett bra s\u00e4tt s\u00e5 att inte gatorna blir till kanaler d\u00e4r vattnet forsar fram.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Sveriges tio st\u00f6rsta riskomr\u00e5den f\u00f6r ras, skred, erosion och \u00f6versv\u00e4mning, d\u00e4r konsekvenserna skulle bli mycket stora f\u00f6r m\u00e4nniskor, ekosystem, infrastruktur och kulturarv \u00e4r: V\u00e4stkusten\u2013G\u00f6ta \u00e4lvdalen; M\u00e4lardalen\u2013Stockholm; Sk\u00e5ne\u2013Hallandskusten; Mellersta Norrlandskusten; Norra V\u00e4neromr\u00e5det; Blekinge\u2013Kalmarkusten; S\u00f6dra V\u00e4tternomr\u00e5det; \u00d6stg\u00f6ta\u2013S\u00f6rmland; Mellersta Dal\u00e4lven; samt J\u00e4mtlandsfj\u00e4llen.
K\u00e4lla: Statens geotekniska institut (SGI) och MSB<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Efter de stora \u00f6versv\u00e4mningarna i Europa har blicken riktats mot svenska vattendammar. Det finns omkring 500 dammar som skulle kunna<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25653,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,17,15,4,52],"tags":[],"yoast_head":"\nDammar beh\u00f6ver klimatanpassas - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Dammar beh\u00f6ver klimatanpassas - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Efter de stora \u00f6versv\u00e4mningarna i Europa har blicken riktats mot svenska vattendammar. Det finns omkring 500 dammar som skulle kunna\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-07-29T23:13:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-07-28T13:20:31+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"701\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"4 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/\",\"name\":\"Dammar beh\u00f6ver klimatanpassas - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-07-29T23:13:00+00:00\",\"dateModified\":\"2021-07-28T13:20:31+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Dammar beh\u00f6ver klimatanpassas\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Dammar beh\u00f6ver klimatanpassas - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Dammar beh\u00f6ver klimatanpassas - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Efter de stora \u00f6versv\u00e4mningarna i Europa har blicken riktats mot svenska vattendammar. Det finns omkring 500 dammar som skulle kunna","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2021-07-29T23:13:00+00:00","article_modified_time":"2021-07-28T13:20:31+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":701,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"4 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/","name":"Dammar beh\u00f6ver klimatanpassas - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2021-07-29T23:13:00+00:00","dateModified":"2021-07-28T13:20:31+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/07\/30\/dammar-behover-klimatanpassas\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Dammar beh\u00f6ver klimatanpassas"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6FK","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg",1000,701,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg",1000,701,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg",1000,701,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm-300x210.jpg",300,210,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg",800,561,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg",1000,701,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg",1000,701,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg",150,105,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm.jpg",856,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/damm-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/samhalle\/\" rel=\"category tag\">Samh\u00e4lle<\/a>","rttpg_excerpt":"Efter de stora \u00f6versv\u00e4mningarna i Europa har blicken riktats mot svenska vattendammar. Det finns omkring 500 dammar som skulle kunna","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25652"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25652"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25652\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25653"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25652"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25652"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25652"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}