{"id":25608,"date":"2021-06-11T02:22:00","date_gmt":"2021-06-11T00:22:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25608"},"modified":"2021-06-09T16:23:39","modified_gmt":"2021-06-09T14:23:39","slug":"du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/","title":{"rendered":"Du gamla, Du fria, Du fj\u00e4llh\u00f6ga nord \u2013 den svenska skogspolitiken"},"content":{"rendered":"\n

Att skogspolitiken \u00e4r \u00e5t skogen, just, \u00e4r de flesta opartiska bed\u00f6mare \u00f6verens om.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c5 ena sidan: h\u00e5llbarhet och kretslopp, Parisavtal och etappm\u00e5l, kols\u00e4nkor och skydd f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald och s\u00e4rskilda biotoper. \u00c5 andra: stor avkastning fr\u00e5n statsbolag som Sveaskog (runt en fj\u00e4rdedel av best\u00e5ndet), privatf\u00f6retag som Stora Enso (en fj\u00e4rdedel) och drygt 330\u2009000 enskilda skogs\u00e4gare (cirka tv\u00e5 fj\u00e4rdedelar). Som vanligt \u00e4r det regering och riksdag som formar politiken.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Karin Lex\u00e9n, ordf\u00f6rande i Naturskyddsf\u00f6reningen.
\n(Foto: Naturskyddsf\u00f6reningen)<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Det g\u00e5r att sk\u00f6nja ett moment-22 h\u00e4r. Att f\u00f6rs\u00f6ka hejda den p\u00e5g\u00e5ende och allt accelererande artutrotningen samt st\u00e4rka skyddet f\u00f6r planetens biologiska m\u00e5ngfald \u2013 fastslog den internationella panelen f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald och ekosystemtj\u00e4nster (IPBES) i en omf\u00e5ngsrik rapport i fjol \u2013 \u00e4r av lika stor vikt f\u00f6r m\u00e4nniskans \u00f6verlevnad som att f\u00f6rs\u00f6ka bromsa den globala uppv\u00e4rmningen av den enkla anledningen att m\u00e4nsklighetens matf\u00f6rs\u00f6rjning, och d\u00e4rigenom en betydande del av ekonomin, helt \u00e4r i h\u00e4nderna p\u00e5 ett s\u00e5v\u00e4l levande och fungerande som spirande ekosystem.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r tio \u00e5r sedan<\/strong> enades en majoritet av v\u00e4rldens l\u00e4nder om vikten av att skydda den biologiska m\u00e5ngfalden. 20 m\u00e5l, som g\u00e5r under namnet Aichim\u00e5len, slogs fast inom ramen f\u00f6r FN:\u2009s konvention om biologisk m\u00e5ngfald (CBD) och stipulerades vara uppfyllda senast 2020, allts\u00e5 fjol\u00e5ret. En f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n V\u00e4rldsnaturfonden och Naturskyddsf\u00f6reningen (21\/5) kallar krisen \u201dakut\u201d och konstaterar, f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande, att i stort har inget land uppfyllt dem.<\/p>\n\n\n\n

Inte heller Sverige: Endast 4 av 20 m\u00e5l kan med viss v\u00e4lvilja anses \u201ddelvis uppfyllda\u201d. Det \u00e4r med andra ord ett fett IG, icke godk\u00e4nt f\u00f6r ett land som utger sig f\u00f6r att vara b\u00e4st i klimatklassen. Milj\u00f6organisationerna vill se en bred politisk samling f\u00f6r att skydda m\u00e5ngfalden, likt den handlingsplan och det ramverk som finns f\u00f6r Sveriges b\u00e5de nationella och internationella klimatarbete.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det finns m\u00e5nga m\u00e5lkonflikter n\u00e4r det g\u00e4ller biologisk m\u00e5ngfald, s\u00e5 det beh\u00f6vs en samlad plan, motsvarande klimathandlingsplanen, och en nationell samordning f\u00f6r att det inte bara ska bli spridda skurar av punktinsatser, s\u00e4ger Naturskyddsf\u00f6reningens generalsekreterare Karin Lex\u00e9n i samband med rapportsl\u00e4ppet.<\/p>\n\n\n\n

Med m\u00e5lkonflikt menar Lex\u00e9n att den biologiska m\u00e5ngfalden \u201dfortfarande f\u00e5r stryka p\u00e5 foten\u201d n\u00e4r den inkr\u00e4ktar p\u00e5 ekonomiska intressen. Vilket tar oss till skogen. I b\u00f6rjan av april kom Skogsstyrelsens utv\u00e4rdering av milj\u00f6m\u00e5let \u201dLevande skogar\u201d. Den \u00e4r sj\u00e4lvkritisk. Den lyfter fram fem faktorer som p\u00e5verkat utvecklingen i negativ riktning. De tv\u00e5 f\u00f6rsta, som g\u00e5r hand i hand med de misslyckade Aichim\u00e5len, s\u00e4ger att \u201den stor del av Skogsstyrelsens anslag f\u00f6r omr\u00e5desskydd har g\u00e5tt till intr\u00e5ngsers\u00e4ttningar i fj\u00e4lln\u00e4ra skog i st\u00e4llet f\u00f6r till biotopskydd och naturv\u00e5rdsavtal\u201d samt att \u201dlivsmilj\u00f6er f\u00f6r hotade och k\u00e4nsliga arter minskar\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Milj\u00f6- och klimatminister<\/strong> Per Bolund (MP) meddelade TT, via sin pressekreterare, att han inte kommenterar kritiken f\u00f6rr\u00e4n han hunnit g\u00e5 igenom rapporterna noggrannare. D\u00e4remot skickade regeringen strax d\u00e4refter ut ett pressmeddelande (8\/4) om att 365 miljoner kronor i ers\u00e4ttningsmedel skjuts till under 2021 f\u00f6r skydd av fj\u00e4lln\u00e4ra skog, som d\u00e5 ska ses som formellt skyddad. Vilken naivitet!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Med kontinuitetsskog avses ett skogsomr\u00e5de som varit bevuxet av tr\u00e4d under l\u00e5ng tid och inte ha kalhuggits.
\nFoto: L\u00e4nsstyrelsen V\u00e4rmlands l\u00e4n<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta ansl\u00e5r de medlen inte l\u00e5ngt. F\u00f6r det andra \u00e4r det skyddet alldeles f\u00f6r svagt. SVT Norrbotten kunde rapportera (17\/5) att bara h\u00e4lften av anm\u00e4lningarna om avverkningar \u00f6ver huvud hanteras av en handl\u00e4ggare vid Skogsstyrelsen; en h\u00e4lft av vilken blott fem procent f\u00f6ranleder ett f\u00e4ltbes\u00f6k fr\u00e5n en eller flera handl\u00e4ggare, som f\u00f6rmodligen jobbat hemifr\u00e5n det senaste \u00e5ret. Anm\u00e4lningarna g\u00e4ller fr\u00e4mst att stora skogsbolag (som Sveaskog och Stora Enso) avverkar s\u00e5 kallade kontinuitetsskogar \u2013 natur- eller gammskogar, skogar som aldrig kalhuggits \u2013 i alltf\u00f6r snabb takt, i alltf\u00f6r stor skala.<\/p>\n\n\n\n

Till saken h\u00f6r att det saknas ett juridiskt regelverk f\u00f6r att f\u00f6rhindra den h\u00e4r typen av avverkning (l\u00e4s kalhygge). Saknar skogen det formella skyddet i naturreservat och nationalparker eller r\u00e4knas som fj\u00e4lln\u00e4ra, \u00e4r det skogsbolagens och mark\u00e4garnas ansvar att bevara skyddsv\u00e4rd skog, resonerar politiker och myndigheter. Om inget h\u00f6rs fr\u00e5n Skogsstyrelsen, som g\u00e5tt p\u00e5 kn\u00e4na under pandemin, inom sex veckor fr\u00e5n avverkningsanm\u00e4lan \u00e4r det, som det ser ut i dag, fritt fram f\u00f6r kalhygge. Ecco: svensk skogspolitik. Inte eko. Ih\u00e5lig som en halvt avverkad stam p\u00e5 hygget.<\/p>\n\n\n\n

Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att 365 miljoner kronor inte f\u00f6rsl\u00e5r \u2013 j\u00e4mf\u00f6r med coronast\u00f6det \u2013 som ekonomiskt incitament att avst\u00e5 avverkning f\u00f6r varken statliga skogsbolag, privata aktiebolag eller enskilda skogs\u00e4gare som inte t\u00e4nker l\u00e4ngre \u00e4n till n\u00e4sta avverkning\/avkastning. Biologisk m\u00e5ngfald och \u00f6mt\u00e5liga biotoper, artutrotning och massutd\u00f6ende, m\u00e4nniskans matf\u00f6rs\u00f6rjning och \u00f6verlevnad \u00e4r f\u00f6r dem uppenbart sekund\u00e4rt. Men inte f\u00f6r oss andra och kommande generationer. S\u00e5 \u00f6ka ers\u00e4ttningen d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00f6gaktuella Skogsutredningen<\/strong>, som var ute p\u00e5 remiss till den 30 april, har f\u00f6reslagit att ers\u00e4ttningen ska ligga p\u00e5 8,2 miljarder kronor (sid. 1156, SOU 2020:73) bara till enskilda fj\u00e4llskogs\u00e4gare, exklusive den fj\u00e4llskog som ska skyddas av andra medel, i v\u00e5r\u00e4ndringsbudgeten f\u00f6r 2021. Trots det har f\u00f6rslaget, ett steg p\u00e5 en mycket l\u00e5ng v\u00e4g f\u00f6r att skydda \u00f6mt\u00e5liga biotoper, lett till ett sabla liv bland enskilda skogs\u00e4gare \u2013 \u00e5tminstone h\u00e4r i norr. En majoritet av dessa, vill jag h\u00e4vda, \u00e4r inte ett dyft intresserad av skogens naturv\u00e4rde utan endast av dess avkastning. Det \u00e4r samma m\u00e4nniskor som rasar \u00f6ver h\u00f6jda bensinpriser, s\u00e4nkta v\u00e4ghastigheter och f\u00f6rslag om f\u00f6rbud mot f\u00f6rs\u00e4ljning av f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorer efter 2030.<\/p>\n\n\n\n

Deras indignation \u00f6ver att inte f\u00e5 \u201dbest\u00e4mma i egen skog\u201d \u00e4r helt i linje med januari\u00f6verenskommelsen (S, MP, C, L). Centern har f\u00e5tt med en f\u00f6r partiet viktig punkt i \u00f6verenskommelsen som partiet fortfarande stoltserar med p\u00e5 hemsidan: \u201dV\u00e4rna och st\u00e4rk den privata \u00e4gander\u00e4tten till skogen. St\u00e4rk r\u00e4ttss\u00e4kerheten f\u00f6r mark\u00e4gare och f\u00f6retag och s\u00e4kerst\u00e4ll att mark\u00e4gare ska f\u00e5 ekonomisk kompensation f\u00f6r inskr\u00e4nkningar i \u00e4gande- och brukander\u00e4tten.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Mikael Karlsson \u00e4r expert p\u00e5 ekosystembaserat skogsbruk.
\nFoto: Ecoforestry Foundation<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Efter en del vandring i j\u00e4mtska skogar g\u00e5r det konstatera att h\u00e4r oftast r\u00e5der enfald, inte m\u00e5ngfald. Anorektiska barrtr\u00e4d st\u00e5r i r\u00e4ta led och raka rader, alla l\u00f6vtr\u00e4d har kapats \u2013 och l\u00e4mnats, vilket f\u00f6rsv\u00e5rar s\u00e5v\u00e4l vandring som svamp- och b\u00e4rplockning \u2013 f\u00f6r att de inte ska suga n\u00e4ring fr\u00e5n monokulturen (som inte \u00e4r en effektiv kols\u00e4nka). Fast\u00e4n det \u00e4r en l\u00e5ngtifr\u00e5n lika dyster och dystopisk syn som ett kalhygge \u00e4r det n\u00e4ra nog. I min enfald s\u00e5g jag mig str\u00f6va i \u201dpristine\u201d gammskog kilometer sinom kilometer h\u00e4r uppe. Den finns, fj\u00e4llskogen, men ligger oftast s\u00e5 pass l\u00e5ngt bort att det kr\u00e4vs bil f\u00f6r att ta sig dit. Ingen klimatnytta d\u00e4r, med andra ord. Faktum \u00e4r att endast tv\u00e5 (2) procent av svensk skog \u00e4r natur-, ur- eller gammelskog. Skogspropagandan till trots. Huvudproblemet stavas trakthyggesbruk. Det vill s\u00e4ga monokulturella plantage enligt cykeln plantering-r\u00f6jning\/gallring-avverkning. Kritikerna kallar det kalhyggesbruk. I dag brukas 95 procent av svenskt skogsbest\u00e5nd efter den metoden.<\/p>\n\n\n\n

Senaste numret av JAK-bankens medlemstidning Grus & guld (1\/2021) inleds med ett ambiti\u00f6st reportage av Abigail Sykes, V\u00e4gval skogen, i vilket flera skogsexperter f\u00e5r komma till tals r\u00f6rande en framtida skogspolitik.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi har politiker och i viss m\u00e5n \u00e4ven myndigheter som inte riktigt f\u00f6rst\u00e5r sig p\u00e5 konsekvenserna av dagens skogsbruk. De lever i en f\u00f6rhoppning om att man kan \u00f6vertyga v\u00e4rlden om att Sverige har haft ett h\u00e5llbart skogsbruk i 100 \u00e5r. Det \u00e4r en konstig inst\u00e4llning n\u00e4r b\u00e5de milj\u00f6organisationer, samer och forskare s\u00e4ger att det inte \u00e4r bra i Sverige. Jag tror att Sverige kommer tvingas se \u00f6ver sin syn p\u00e5 skogsbruket, inte minst n\u00e4r kritiken n\u00e5r utomlands, s\u00e4ger Peter Roberntz, senior skogsr\u00e5dgivare vid V\u00e4rldsnaturfonden, och f\u00e5r st\u00f6d av Per Angelstam, professor i skogs- och naturresursf\u00f6rvaltning vid Sveriges lantbruksuniversitet.<\/p>\n\n\n\n

Lite skogsstatistik: <\/strong>Enligt Naturv\u00e5rdsverket var 14,5 procent (6\u2009498\u2009101 hektar) av Sveriges land- och s\u00f6tvattensyta om 447\u2009000 kvadratkilometer (44,7 miljoner hektar) skyddad enligt en permanent skyddsform (nationalpark, naturreservat, naturv\u00e5rds- eller biotopskyddsomr\u00e5de samt Natura 2000) vid 2019 \u00e5rs slut. Den procentandelen har naturligtvis minskat p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r; det g\u00e5r som sagt snabbt. Grus & guld uppger i en faktaruta att andelen formellt skyddad skog \u00e4r 8,7 procent. Ja, ni l\u00e4ste r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Naturv\u00e5rdsverket skriver p\u00e5 sin hemsida: \u201dSkydd av natur bidrar till att v\u00e4rdefulla skogar och vatten, fj\u00e4ll och myrar, \u00e4ngar och hagar och alla dess arter inte hotas eller f\u00f6rst\u00f6rs och ger oss en m\u00e4ngd naturupplevelser \u2013 nu och i framtiden. Det \u00e4r viktigt f\u00f6r att bevara v\u00e4rldens natur- och kulturarv och f\u00f6r att ta tillvara grundl\u00e4ggande v\u00e4rden som rent vatten och ren luft.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Ett s\u00e4tt att tillgodose alla parters behov och beg\u00e4r \u00e4r att inf\u00f6ra en annan metod. Bl\u00e4dningsbruk, naturkultur, ekosystembaserat skogsbruk, L\u00fcbeckmodellen, kontinuitetsbruk, processkydd, naturn\u00e4ra skogsbruk\u2026 K\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn, men gemensamt \u00e4r en varsam och eftert\u00e4nksam utgallring av tr\u00e4d. Avkastningen, tillv\u00e4xten kan i m\u00e5nga fall bli st\u00f6rre med den metoden. Samt, ej att f\u00f6rgl\u00f6mma, att den beaktar tr\u00e4dets och dess vida rotsystems naturliga nyttofunktion som b\u00e5de reningsfilter och fuktpump. En som praktiserar och propagerar f\u00f6r det bruket \u00e4r ekofilosofen Mikael Karlsson, grundaren av Ecoforestry foundation, som Milj\u00f6magasinet skrivit om tidigare. Han s\u00e4ger till Sykes:<\/p>\n\n\n\n

\"\"
I trakthyggesbruket \u00e4r best\u00e5nden oftast enskiktade och lik\u00e5ldriga. I bl\u00e4dningsbruket finns tr\u00e4d i alla storleks- och \u00e5ldersklasser.
\nIllustration Bo Persson\/Skogskunskap<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

\u2013 Det finns en m\u00f6jlighet att mer \u00e4n dubbla m\u00e4ngden kol som lagras i den svenska skogsmarken de kommande 100 \u00e5ren. Och det har ocks\u00e5 m\u00e5nga sidovinster, som biologisk m\u00e5ngfald, vattenkvalitet, minskat n\u00e4ringsl\u00e4ckage och rekreationsv\u00e4rden.<\/p>\n\n\n\n

I Selma Lagerl\u00f6fs folksaga<\/strong> Herr Arnes penningar (1904) \u00e5terfinns en passus, en liten paus fr\u00e5n alla hemskheter, d\u00e4r den ton\u00e5riga huvudpersonen Elsalill g\u00e5r med sin j\u00e4mn\u00e5riga fostersyster i skogen. Po\u00e4ngteras b\u00f6r att fostersystern kallblodigt huggits ned av tre skotska legoknektar ute efter penningarna. Nu \u00e4r hon en osalig ande som inte kommer till ro f\u00f6rr\u00e4n r\u00e5nmordet h\u00e4mnats. Systrarna f\u00e5r syn p\u00e5 en sp\u00e4d ungbj\u00f6rk som trots att den blivit nedhuggen b\u00f6rjat l\u00f6vas:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ack, du arma tr\u00e4d, sade hon, vad ont har v\u00e4l du beg\u00e5tt, eftersom du inte kan d\u00f6, fast\u00e4n du \u00e4r avhugget? Varf\u00f6r m\u00e5ste du sl\u00e5 ut dina blad, som om du \u00e4nnu levde?<\/em><\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 hade Elsalill skrattat \u00e5t henne och svarat henne:<\/em><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det gr\u00f6nskar v\u00e4l s\u00e5 ljuvligt, d\u00e4rf\u00f6r att den, som har huggit det, ska se vad skada han har gjort och k\u00e4nna \u00e5nger.<\/em><\/p>\n\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att skogspolitiken \u00e4r \u00e5t skogen, just, \u00e4r de flesta opartiska bed\u00f6mare \u00f6verens om. \u00c5 ena sidan: h\u00e5llbarhet och kretslopp, Parisavtal<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25610,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[12,5,17,11,4],"tags":[],"yoast_head":"\nDu gamla, Du fria, Du fj\u00e4llh\u00f6ga nord \u2013 den svenska skogspolitiken - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Du gamla, Du fria, Du fj\u00e4llh\u00f6ga nord \u2013 den svenska skogspolitiken - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Att skogspolitiken \u00e4r \u00e5t skogen, just, \u00e4r de flesta opartiska bed\u00f6mare \u00f6verens om. \u00c5 ena sidan: h\u00e5llbarhet och kretslopp, Parisavtal\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-06-11T00:22:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-06-09T14:23:39+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"770\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"420\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"10 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/\",\"name\":\"Du gamla, Du fria, Du fj\u00e4llh\u00f6ga nord \u2013 den svenska skogspolitiken - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-06-11T00:22:00+00:00\",\"dateModified\":\"2021-06-09T14:23:39+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Du gamla, Du fria, Du fj\u00e4llh\u00f6ga nord \u2013 den svenska skogspolitiken\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Du gamla, Du fria, Du fj\u00e4llh\u00f6ga nord \u2013 den svenska skogspolitiken - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Du gamla, Du fria, Du fj\u00e4llh\u00f6ga nord \u2013 den svenska skogspolitiken - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Att skogspolitiken \u00e4r \u00e5t skogen, just, \u00e4r de flesta opartiska bed\u00f6mare \u00f6verens om. \u00c5 ena sidan: h\u00e5llbarhet och kretslopp, Parisavtal","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2021-06-11T00:22:00+00:00","article_modified_time":"2021-06-09T14:23:39+00:00","og_image":[{"width":770,"height":420,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"10 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/","name":"Du gamla, Du fria, Du fj\u00e4llh\u00f6ga nord \u2013 den svenska skogspolitiken - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2021-06-11T00:22:00+00:00","dateModified":"2021-06-09T14:23:39+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/11\/du-gamla-du-fria-du-fjallhoga-nord-den-svenska-skogspolitiken\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Du gamla, Du fria, Du fj\u00e4llh\u00f6ga nord \u2013 den svenska skogspolitiken"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6F2","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg",770,420,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg",770,420,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg",770,420,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog-300x164.jpg",300,164,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg",770,420,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg",770,420,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg",770,420,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg",770,420,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg",150,82,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg",770,420,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog.jpg",770,420,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog-285x420.jpg",285,420,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Kontinuitetsskog-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ekologi\/\" rel=\"category tag\">Ekologi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"Att skogspolitiken \u00e4r \u00e5t skogen, just, \u00e4r de flesta opartiska bed\u00f6mare \u00f6verens om. \u00c5 ena sidan: h\u00e5llbarhet och kretslopp, Parisavtal","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25608"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25608"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25608\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25610"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25608"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25608"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25608"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}