{"id":25599,"date":"2021-06-04T00:25:00","date_gmt":"2021-06-03T22:25:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25599"},"modified":"2021-06-02T14:33:43","modified_gmt":"2021-06-02T12:33:43","slug":"nygamla-bortforklaringar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/","title":{"rendered":"Nygamla bortf\u00f6rklaringar"},"content":{"rendered":"\n

\u00d6verallt i v\u00e4rlden v\u00e4xer oron f\u00f6r dem som blivit l\u00e5ngtidssjuka efter att ha smittats av covid-19. Hur ska de behandlas, ingen vet. I den debatten varnar nu Hanne Kj\u00f6ller, kr\u00f6nik\u00f6r p\u00e5 DN, f\u00f6r att de kan ge upphov till en epidemi av kultursjukdomar. Termen kultursjukdom har lanserats som en sammanfattande ben\u00e4mning f\u00f6r det mesta som inte kan rubriceras med g\u00e4ngse medicinska diagnoser. Hit h\u00f6r bland annat fibromyalgi, kronisk tr\u00f6tthet, sjuka hus-syndromet och el\u00f6verk\u00e4nslighet. Underf\u00f6rst\u00e5tt anses dessa s\u00e5 kallade syndrom spegla olika tidsepokers mer eller mindre inbillade modekr\u00e4mpor. Som uppkomstmekanismer brukar anges olika former av betingning, tillst\u00e5nd som anses kunna botas med kognitiv terapi, det vill s\u00e4ga genom att t\u00e4nka bort sina symptom helt enkelt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
M\u00e5nga amerikanska Gulfkrigsveteraner fick bland annat minnes- och koncentrationsproblem, kronisk huvudv\u00e4rk och ljusk\u00e4nslighet. (Personen p\u00e5 fotot har ingen anknytning till texten.)\n(Foto: Chris Austin<\/a> \/ CC BY-SA 4.0<\/a>)<\/i> <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Men kultursjukdom \u00e4r ett omstritt begrepp<\/strong>, inte bara bland dem som f\u00e5tt den st\u00e4mpeln utan ocks\u00e5 bland l\u00e4kare och forskare. Det s\u00e5 kallade Gulfkrigssyndromet kan tas som exempel. Det handlar om cirka 200\u2009000 av 700\u2009000 amerikanska soldater som deltog i Gulfkriget i Kuwait under \u00e5ren 1990\u20131991. Listan \u00f6ver de l\u00e5ngvariga symptom som dessa soldater fick omfattar bland annat minnes- och koncentrationsproblem, kronisk huvudv\u00e4rk och ljusk\u00e4nslighet. Till en b\u00f6rjan klassades soldaterna helt enkelt som inbillningssjuka.<\/p>\n\n\n\n

En grupp l\u00e4kare och forskare i USA l\u00e4mnade emellertid en rapport till den amerikanska kongressen efter en kartl\u00e4ggning d\u00e5 de fann att soldaterna utsatts f\u00f6r l\u00e5gdosexponering av en m\u00e4ngd olika neurotoxiska kemikalier som kunde ge bland annat hj\u00e4rnp\u00e5verkan. Forskargruppen p\u00e5pekade att normalt anv\u00e4nda unders\u00f6kningsmetoder inte var tillr\u00e4ckliga i sammanhanget.<\/p>\n\n\n\n

Professor Robert Olin, tidigare verksam bland annat inom arbetsmedicin, skrev om denna amerikanska rapport i L\u00e4kartidningen f\u00f6r \u00f6ver tio \u00e5r sedan s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

\u201dN\u00e4r det g\u00e4ller kultursjukdomar \u2013 en etikett som ofta anv\u00e4nds p\u00e5 Gulfkrigssyndromet \u2013 \u00e4r denna rapport synnerligen l\u00e4rorik. Noggrann biomedicinsk utredning\/forskning kan komma att visa att m\u00e5nga s\u00e5 kallade diffusa diagnoser faktiskt har p\u00e5visbara organiska f\u00f6rklaringar.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till Sverige kan man ta de el\u00f6verk\u00e4nsliga som exempel, en grupp som ovann\u00e4mnda Hanne Kj\u00f6ller skrivit om med osedvanlig cynism. N\u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringskassan i Stockholm 1985 godk\u00e4nde hudf\u00f6r\u00e4ndringar orsakade av bildsk\u00e4rmsarbete som arbetsskada byggde beslutet p\u00e5 ett l\u00e4karintyg av framlidne Bj\u00f6rn Lagerholm, \u00f6verl\u00e4kare och histopatolog p\u00e5 Karolinska sjukhusets hudklinik. Beslutet i detta pilotfall \u00f6verklagades omedelbart av d\u00e5varande Riksf\u00f6rs\u00e4kringsverket. Fallet manglades i olika r\u00e4ttsinstanser i tio \u00e5r tills avslaget kom 1994 i d\u00e5varande F\u00f6rs\u00e4krings\u00f6verdomstolen, som slog fast att man inte kan f\u00e5 hudf\u00f6r\u00e4ndringar av str\u00e5lningen fr\u00e5n en bildsk\u00e4rm.<\/p>\n\n\n\n

Som man fr\u00e5gar f\u00e5r man svar. <\/strong>N\u00e5gra andra aspekter \u00e4n str\u00e5lningen, det vill s\u00e4ga i det h\u00e4r fallet icke-joniserande elektromagnetiska f\u00e4lt, togs inte med i bed\u00f6mningen, \u00e4ven om pilotfallet sj\u00e4lv, en bankkamrer, f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6ra domstolarna uppm\u00e4rksamma p\u00e5 den kunskap som redan vid den h\u00e4r tiden fanns om farliga kemikalier i elektronik. I domsstolshandlingarna n\u00e4mns bara helt kort att en expert fr\u00e5n Kemikalieinspektionen h\u00f6rts och haft en del att s\u00e4ga, h\u00e4r ett citat:<\/p>\n\n\n\n

\u201dProblemen med de bromerade flamskyddsmedlen har uppm\u00e4rksammats fr\u00e4mst beroende p\u00e5 deras egenskap att bilda dioxiner och furaner vid f\u00f6rbr\u00e4nning av avfall.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Redan vid den h\u00e4r tiden visste man att det i olika elektroniska apparater p\u00e5 kontor fanns kilovis med bromerade flamskyddsmedel s\u00e5v\u00e4l i innanm\u00e4ten som i h\u00f6ljen. L\u00e4gg sedan till att det kunde bli 120 grader varmt i d\u00e5tida bildsk\u00e4rmar. Norska forskare rapporterade till och med om PCB i \u00e4ldre sk\u00e4rmar, trots att PCB d\u00e5 var f\u00f6rbjudet. \u00c4ldre personer minns hur kvinnor p\u00e5 kontor som reagerade p\u00e5 sj\u00e4lvkopierande papper skrattades ut. Men senare framkom det att \u00e4ven dessa papper inneh\u00f6ll PCB.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga svenska kemister slog larm om vad de trodde om den allra f\u00f6rsta arbetsskadeepidemin bland tj\u00e4nstem\u00e4n p\u00e5 svenska kontor under 1980- och 1990-talen. Gemensamt f\u00f6r dessa kemister var att de inte fick ett \u00f6re i anslag f\u00f6r forskningsprojekt. D\u00e5varande arbetarskyddsstyrelsens kemienhet avr\u00e5dde fr\u00e5n anslag med motiveringen att det var alldeles f\u00f6r spektakul\u00e4rt att b\u00f6rja m\u00e4ta halter av kemiska emissioner ur bildsk\u00e4rmar.<\/p>\n\n\n\n

I USA stod det tidigt klart <\/strong>att de anst\u00e4llda inom telekomindustrin hade landets h\u00f6gsta frekvens av arbetssjukdomar. Det var en av anledningarna till att man tidigt fick br\u00e5ttom att f\u00f6ra \u00f6ver delar av produktionen till l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder med svaga fackf\u00f6reningar och korrupta myndigheter.<\/p>\n\n\n\n

Man talade om Silicon Valley-syndromet, med h\u00e4nvisning till att anst\u00e4llda i den h\u00e4r industrin insjuknade d\u00e5 de doppade komponenterna i kemikaliebad i s\u00e5 kallade rena rum, mer dammfria \u00e4n operationssalar. Det gick \u00e4nd\u00e5 inte att skydda dem f\u00f6r aerosoler och gaser fr\u00e5n syror och l\u00f6sningsmedel som spreds med \u00e5terluftssystemen i de rena rummen.<\/p>\n\n\n\n

En av dem som l\u00e4nge f\u00f6ljt problemen i Silicon Valley var Joe LaDou, l\u00e4kare och chef f\u00f6r ett arbetsmedicinskt centrum vid Californiauniversitetet i San Fransisco. Han bes\u00f6kte Stockholm redan i mitten av 1980-talet n\u00e4r bildsk\u00e4rmsdebatten var som hetast i Sverige. Han ber\u00e4ttade f\u00f6r arbetsmilj\u00f6ansvariga myndigheter om oh\u00e4lsan bland de anst\u00e4llda i Silicon Valley som blivit \u00f6verk\u00e4nsliga f\u00f6r n\u00e4stan allt, som om deras immunf\u00f6rsvar skulle ha slutat fungera.<\/p>\n\n\n\n

Vad g\u00e4ller Sverige och epidemin bland de f\u00f6rsta bildsk\u00e4rmsanv\u00e4ndarna \u00e4r termen el\u00f6verk\u00e4nslighet olyckligt vald. Den t\u00e4cker inte v\u00e4sentliga delar i detta problemkomplex. Bland elektronikens kemikalier finns \u00e4mnen som reagerar med ljus. Det f\u00f6rklarar kanske varf\u00f6r de f\u00f6rsta kvinnorna som blev sjuka vid bildsk\u00e4rm bar bredbr\u00e4ttade hattar f\u00f6r att de var starkt ljusk\u00e4nsliga. P\u00e5 arbetarskyddsstyrelsen brukade man skratta \u00e5t dem och kalla dem hatt-tanter.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns konkret j\u00e4mf\u00f6relsematerial <\/strong>som aldrig uppm\u00e4rksammades, som till exempel Svenska Fl\u00e4kt utanf\u00f6r Ume\u00e5, d\u00e4r 76 av totalt 127 arbetare i en fabrikshall blev sjuka av s\u00f6nderdelningspartiklar, aerosoler, fr\u00e5n epoxiharts som r\u00e5kat bli uppv\u00e4rmd i en angr\u00e4nsande lokal. Aerosolerna spreds med \u00e5terluften till fabrikshallen. N\u00e4r en del av de kemikaliska f\u00f6reningarna belystes av UV-ljus blev de giftiga och gav upphov till kroniska hud- och \u00f6gonproblem. Vissa av m\u00e4nnen blev s\u00e5 ljusk\u00e4nsliga att de i b\u00f6rjan inte ens kunde vistas i vanligt dagsljus. Men alla blev v\u00e4l omh\u00e4ndertagna, bland annat med en uppf\u00f6ljning tio \u00e5r efter\u00e5t av F\u00f6rs\u00e4kringskassan, och det skrevs om dem i den ansedda medicintidskriften The Lancet.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r kontorsanst\u00e4llda vid dator klagade p\u00e5 samma slags symptom t\u00e4nkte ingen p\u00e5 att epoxy, inneh\u00e5llande Bisfenol A, fanns i kretskortens underlag och komponenter och att det blev varmt i de gamla katodstr\u00e5ler\u00f6ren. Epoxy \u00e4r dessutom k\u00e4nt f\u00f6r att successivt skapa \u00f6verk\u00e4nslighet f\u00f6r allt fler \u00e4mnen. Fr\u00e5gor av det h\u00e4r slaget kom aldrig att utredas. Men psykologer fick syssels\u00e4ttning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00d6verallt i v\u00e4rlden v\u00e4xer oron f\u00f6r dem som blivit l\u00e5ngtidssjuka efter att ha smittats av covid-19. Hur ska de behandlas,<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25600,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,34,14,37,5,4],"tags":[],"yoast_head":"\nNygamla bortf\u00f6rklaringar - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Nygamla bortf\u00f6rklaringar - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u00d6verallt i v\u00e4rlden v\u00e4xer oron f\u00f6r dem som blivit l\u00e5ngtidssjuka efter att ha smittats av covid-19. Hur ska de behandlas,\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-06-03T22:25:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-06-02T12:33:43+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"400\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"267\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"6 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/\",\"name\":\"Nygamla bortf\u00f6rklaringar - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-06-03T22:25:00+00:00\",\"dateModified\":\"2021-06-02T12:33:43+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Nygamla bortf\u00f6rklaringar\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Nygamla bortf\u00f6rklaringar - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Nygamla bortf\u00f6rklaringar - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"\u00d6verallt i v\u00e4rlden v\u00e4xer oron f\u00f6r dem som blivit l\u00e5ngtidssjuka efter att ha smittats av covid-19. Hur ska de behandlas,","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2021-06-03T22:25:00+00:00","article_modified_time":"2021-06-02T12:33:43+00:00","og_image":[{"width":400,"height":267,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"6 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/","name":"Nygamla bortf\u00f6rklaringar - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2021-06-03T22:25:00+00:00","dateModified":"2021-06-02T12:33:43+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/06\/04\/nygamla-bortforklaringar\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Nygamla bortf\u00f6rklaringar"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6ET","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",400,267,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",400,267,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",400,267,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",400,267,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",400,267,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",400,267,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach-392x267.jpg",392,267,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",400,267,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",400,267,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",400,267,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach.jpg",400,267,false],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach-285x267.jpg",285,267,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Sadness_at_the_beach-400x198.jpg",400,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/analys\/\" rel=\"category tag\">Analys<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/folkhalsan\/\" rel=\"category tag\">Folkh\u00e4lsa<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/halsa\/\" rel=\"category tag\">H\u00e4lsa<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"\u00d6verallt i v\u00e4rlden v\u00e4xer oron f\u00f6r dem som blivit l\u00e5ngtidssjuka efter att ha smittats av covid-19. Hur ska de behandlas,","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25599"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25599"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25599\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25600"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25599"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25599"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25599"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}