{"id":25594,"date":"2021-05-28T00:15:00","date_gmt":"2021-05-27T22:15:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25594"},"modified":"2021-05-26T14:17:03","modified_gmt":"2021-05-26T12:17:03","slug":"tillvaxt-eller-valfard","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/","title":{"rendered":"Tillv\u00e4xt eller v\u00e4lf\u00e4rd?"},"content":{"rendered":"\n

En ekonomi tillbaka i \u201dnormala banor\u201d efter pandemin betyder f\u00f6r de allra flesta ekonomisk tillv\u00e4xt. Men den leder inte dit vi vill. I v\u00e4rldens rika l\u00e4nder har tillv\u00e4xten blivit \u201doekonomisk\u201d. F\u00f6rr var den ett l\u00f6fte om \u00f6kat v\u00e4lst\u00e5nd, men ocks\u00e5 \u00f6kad v\u00e4lf\u00e4rd: B\u00e5de mer v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster som v\u00e5rd, skola, omsorg och b\u00e4ttre milj\u00f6 och mer fritid. Nu har skadorna blivit st\u00f6rre \u00e4n nyttan. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi, lite h\u00e5rdraget, v\u00e4lja mellan tillv\u00e4xt och v\u00e4lf\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
F\u00f6rr var tillv\u00e4xten ett l\u00f6fte om \u00f6kat v\u00e4lst\u00e5nd och v\u00e4lf\u00e4rd, men nu har skadorna blivit st\u00f6rre \u00e4n nyttan, skriver Christer Sanne och Lars Ryd\u00e9n.
\nFoto: Daniel Steelman<\/a><\/i>\n<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kritiken mot tillv\u00e4xten \u00e4r gammal.<\/strong> I Sverige skrev Hans Palmstierna om Plundring, sv\u00e4lt, f\u00f6rgiftning 1967. Romklubbens Tillv\u00e4xtens gr\u00e4nser 1972 varnade f\u00f6r att \u00f6kad produktion och konsumtion skulle leda till ackumulerade f\u00f6roreningar, resursbrist, social oro och en kollaps efter sekelskiftet.<\/p>\n\n\n\n

Ekonomer och politiker v\u00e4rlden \u00f6ver inv\u00e4nde. I en anda av teknikoptimism och \u201dekomodernism\u201d h\u00e4vdar man \u00e4n i dag att det g\u00e5r att g\u00f6ra en frikoppling (decoupling) mellan ekonomisk tillv\u00e4xt och milj\u00f6p\u00e5verkan. Men ingen har lyckats med det \u00e4ven om Sveriges fossila utsl\u00e4pp har minskat (men l\u00e5ngtifr\u00e5n \u00e5tagandena fr\u00e5n Parisavtalet). Och de \u201dbiogena\u201d utsl\u00e4ppen \u2013 fr\u00e5n skogsbruket \u2013 har \u00f6kat kraftigt. Sveriges ekologiska fotavtryck \u00e4r bland de h\u00f6gsta i v\u00e4rlden \u2013 det skulle beh\u00f6vas fyra jordklot om alla skulle leva som vi. N\u00e4stan \u00f6verallt \u00e4r det \u00f6vergripande m\u00e5let fortfarande \u00f6kad bruttonationalprodukt \u2013 allts\u00e5 tillv\u00e4xt. Den fixeringen har historiska sk\u00e4l, men beror ocks\u00e5 p\u00e5 ideologiska skygglappar, s\u00e4rintressen och inte minst p\u00e5 problemet att klara v\u00e4lf\u00e4rdens \u00e5taganden.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e4rskilt f\u00f6r ett fattigt land \u00e4r det viktigt att produktionsf\u00f6rm\u00e5gan v\u00e4xer. \u00c4ven Sverige beh\u00f6vde en g\u00e5ng tillv\u00e4xt. Folk fick r\u00e5d till ett b\u00e4ttre liv och staten kunde erbjuda skola och sjukv\u00e5rd och en tryggad \u00e5lderdom. Men s\u00e5dana konkreta m\u00e5l f\u00f6rvandlades efterhand till en allm\u00e4n str\u00e4van efter \u201dtillv\u00e4xt\u201d. Tanken blev att \u201dtillv\u00e4xt \u00e4r bra \u2013 d\u00e4rf\u00f6r ska vi g\u00f6ra allt som kan gynna tillv\u00e4xten\u201d. Att f\u00e5 m\u00e4nniskor att arbeta mer blev s\u00e4rskilt viktigt. N\u00e4ringsliv, borgerliga och socialdemokrater f\u00f6renades kring \u201darbetslinjen\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Men tillv\u00e4xt \u00e4r inte ett allm\u00e4nintresse <\/strong>som gagnar alla utan ett s\u00e4rintresse. Den irl\u00e4ndske ekonomen Richard Douthwaite skriver i The Growth Illusion om hur \u201dekonomisk tillv\u00e4xt gjort n\u00e5gra rika, m\u00e5nga fattiga och \u00e4ventyrar v\u00e5r jord\u201d. N\u00e5gra tj\u00e4nar p\u00e5 tillv\u00e4xt, f\u00f6r m\u00e5nga l\u00e5ntagare ing\u00e5r det i kalkylen. Tillv\u00e4xten f\u00f6rsvaras ocks\u00e5 med f\u00f6rest\u00e4llningen om en \u201dcykelekonomi\u201d d\u00e4r vi m\u00e5ste trampa p\u00e5 f\u00f6r att inte tappa balansen. Men en l\u00e5ng rad l\u00e4nder har haft s\u00e5 kallad negativ tillv\u00e4xt (det vill s\u00e4ga fallande BNP) utan att kollapsa. Peter Victor har visat att den kanadensiska ekonomin kan st\u00e4llas om till nolltillv\u00e4xt utan allvarliga problem och Mikael Malmaeus har upprepat hans studie f\u00f6r svensk ekonomi.<\/p>\n\n\n\n

Flera forskare i Sverige h\u00e4vdar att med mer h\u00e5llbara vanor och tekniska framsteg skulle vi kunna leva p\u00e5 svensk 1980-talsstandard (fast med framtidens teknik) och \u00e4nd\u00e5 ha hyfsat \u201dh\u00e5llbara\u201d resursuttag. Samtidigt m\u00e5ste man tackla den \u00f6kande oj\u00e4mlikheten i Sverige som ocks\u00e5 visar sig i milj\u00f6belastningen: I dag \u00e4r den enligt Oxfam tio g\u00e5nger st\u00f6rre f\u00f6r de rikaste \u00e4n l\u00e5ginkomsttagare (DN Debatt 20-12-07).<\/p>\n\n\n\n

Vi g\u00e5r allts\u00e5 en olycklig omv\u00e4g eftersom de \u00f6kande l\u00f6nerna mest g\u00e5r till \u00f6kad konsumtion av s\u00e5dant vi egentligen inte beh\u00f6ver bara f\u00f6r att vi ska f\u00e5 det vi mest \u00f6nskar, en b\u00e4ttre v\u00e4lf\u00e4rd.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

I ett samh\u00e4lle utan tillv\u00e4xt kan f\u00f6retag naturligtvis \u00e4nd\u00e5 v\u00e4xa. Investeringar beh\u00f6vs f\u00f6r att st\u00e4lla om till fossilfritt och milj\u00f6riktigt. Men det \u00e4r avg\u00f6rande att de leder till en omst\u00e4llning till b\u00e4ttre h\u00e5llbarhet, inte till st\u00f6rre volymer. Konsumenternas val och vanor \u00e4r ocks\u00e5 viktiga f\u00f6r att minska milj\u00f6belastningen.<\/p>\n\n\n\n

Men hittills har vi inte \u00e4ndrat n\u00e5got d\u00e4r det skulle betyda mest: i f\u00f6rv\u00e4rvsarbetandet. Det mesta arbetet blir allt effektivare tack vare den tekniska utvecklingen \u2013 som vi naturligtvis ska bejaka \u2013 men n\u00e4r produktionen \u00f6kar ger det ocks\u00e5 st\u00f6rre utsl\u00e4pp och resurskrav. Det \u00e4r \u201deffektivitetsf\u00e4llan\u201d. Vi kan g\u00f6ra som p\u00e5 1900-talet: f\u00f6rkorta arbetstiden steg f\u00f6r steg. D\u00e5 s\u00e5gs mer fritid sj\u00e4lvklart som \u00f6kad v\u00e4lf\u00e4rd. \u00c4ven i dag tycks m\u00e5nga l\u00e4ngta efter det. De flesta svarar i enk\u00e4ter att de hellre vill ha kortare arbetstid \u00e4n h\u00f6gre l\u00f6n. Mer fri tid betyder allts\u00e5 b\u00e5de en mer tillfredsst\u00e4llande livsstil och ett h\u00e5llbarare samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Men m\u00e5nga n\u00f6dv\u00e4ndiga arbetsuppgifter<\/strong> som inneb\u00e4r att ge av sin tid kan inte effektiviseras p\u00e5 samma s\u00e4tt. Dit h\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nsterna: v\u00e5rd, skola, omsorg (och \u00e4ven kultur och m\u00e5nga personliga tj\u00e4nster, till exempel fris\u00f6rer). Ett mantra i politiken har l\u00e4nge varit att vi ska satsa p\u00e5 s\u00e5dana tj\u00e4nster snarare \u00e4n p\u00e5 prylar och resor. Eftersom de i Sverige i princip bekostas genom skatt p\u00e5 arbete, s\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker n\u00e4stan alla partier tubba oss att arbeta mer. Det \u00e4r arbetslinjen. Tanken \u00e4r att ju mer vi arbetar, desto mer l\u00f6n och desto mer skatter till v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster. Men detta \u00e4r tyv\u00e4rr en felsyn. Med \u00f6kad produktion f\u00f6ljer h\u00f6gre l\u00f6ner och d\u00e5 m\u00e5ste l\u00f6nerna i v\u00e4lf\u00e4rden ocks\u00e5 f\u00e5 stiga i samma takt. D\u00e4rf\u00f6r ger inte arbetslinjen mer v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster. Detta \u00e4r tj\u00e4nstedilemmat.<\/p>\n\n\n\n

Vi g\u00e5r allts\u00e5 en olycklig omv\u00e4g eftersom de \u00f6kande l\u00f6nerna mest g\u00e5r till \u00f6kad konsumtion av s\u00e5dant vi egentligen inte beh\u00f6ver bara f\u00f6r att vi ska f\u00e5 det vi mest \u00f6nskar, en b\u00e4ttre v\u00e4lf\u00e4rd. Valet st\u00e5r mellan en oh\u00e5llbar tillv\u00e4xt i konsumtion och mer omfattande v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster. Men det sista kr\u00e4ver en st\u00f6rre del av l\u00f6neutrymmet. H\u00f6jda skatter \u00e4r dock ingen sj\u00e4lvklar valvinnare. D\u00e4rf\u00f6r alla politiska skygglappar f\u00f6r tj\u00e4nstedilemmat.<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r kan ocks\u00e5 ses som ett dilemma <\/strong>ur ett individperspektiv: Genom att vi arbetar f\u00f6r mycket \u2013 och f\u00f6r effektivt \u2013 kommer l\u00f6neutrymmet att bli st\u00f6rre \u00e4n den ekologiskt m\u00f6jliga konsumtionen. S\u00e5vida inte mer av utrymmet s\u00e4tts av f\u00f6r den gemensamma v\u00e4lf\u00e4rden.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r \u201dnormala banor\u201d och mer tillv\u00e4xt ingen v\u00e4g fram\u00e5t. Det som m\u00e5ste till \u00e4r omst\u00e4llning. Vi beh\u00f6ver lika modiga politiker i Sverige som i Island och Nya Zeeland, d\u00e4r man i st\u00e4llet f\u00f6r tillv\u00e4xt har lyft wellbeing i sin politik.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En ekonomi tillbaka i \u201dnormala banor\u201d efter pandemin betyder f\u00f6r de allra flesta ekonomisk tillv\u00e4xt. Men den leder inte dit<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25595,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,34,5,17,15,13,4,23,52],"tags":[],"yoast_head":"\nTillv\u00e4xt eller v\u00e4lf\u00e4rd? - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tillv\u00e4xt eller v\u00e4lf\u00e4rd? - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"En ekonomi tillbaka i \u201dnormala banor\u201d efter pandemin betyder f\u00f6r de allra flesta ekonomisk tillv\u00e4xt. Men den leder inte dit\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-05-27T22:15:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-05-26T12:17:03+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"667\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"6 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/\",\"name\":\"Tillv\u00e4xt eller v\u00e4lf\u00e4rd? - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-05-27T22:15:00+00:00\",\"dateModified\":\"2021-05-26T12:17:03+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tillv\u00e4xt eller v\u00e4lf\u00e4rd?\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tillv\u00e4xt eller v\u00e4lf\u00e4rd? - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tillv\u00e4xt eller v\u00e4lf\u00e4rd? - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"En ekonomi tillbaka i \u201dnormala banor\u201d efter pandemin betyder f\u00f6r de allra flesta ekonomisk tillv\u00e4xt. Men den leder inte dit","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2021-05-27T22:15:00+00:00","article_modified_time":"2021-05-26T12:17:03+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":667,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"6 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/","name":"Tillv\u00e4xt eller v\u00e4lf\u00e4rd? - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2021-05-27T22:15:00+00:00","dateModified":"2021-05-26T12:17:03+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/28\/tillvaxt-eller-valfard\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tillv\u00e4xt eller v\u00e4lf\u00e4rd?"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6EO","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg",1000,667,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg",1000,667,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg",1000,667,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg",800,534,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg",1000,667,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg",1000,667,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete.jpg",900,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/arbete-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/analys\/\" rel=\"category tag\">Analys<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/manskliga-rattigheter\/\" rel=\"category tag\">M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/opinion\/\" rel=\"category tag\">Opinion<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/samhalle\/\" rel=\"category tag\">Samh\u00e4lle<\/a>","rttpg_excerpt":"En ekonomi tillbaka i \u201dnormala banor\u201d efter pandemin betyder f\u00f6r de allra flesta ekonomisk tillv\u00e4xt. Men den leder inte dit","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25594"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25594"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25594\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25595"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25594"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25594"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25594"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}