{"id":25579,"date":"2021-05-21T00:55:00","date_gmt":"2021-05-20T22:55:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25579"},"modified":"2021-05-19T14:58:07","modified_gmt":"2021-05-19T12:58:07","slug":"lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/","title":{"rendered":"Lokalt och globalt \u2013 Bo Landin om f\u00f6rfattarskap, milj\u00f6 och det fria ordet"},"content":{"rendered":"\n

Bo Landin \u00e4r folkbildare och milj\u00f6k\u00e4mpe med fokus p\u00e5 natur och milj\u00f6, lokalt och globalt. Han brinner f\u00f6r V\u00e4nern och var med och s\u00e5g till att Djur\u00f6 sk\u00e4rg\u00e5rd i V\u00e4nern blev ett naturreservat. Hans Mannefred fick en intervju.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bo Landin (tredje fr\u00e5n v\u00e4nster) med F\u00e4ltbiologerna 1971.<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Hur st\u00e5r det till med det fria ordet n\u00e4r det g\u00e4ller milj\u00f6fr\u00e5gorna?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Milj\u00f6fr\u00e5gorna har ingen s\u00e4rst\u00e4llning n\u00e4r det g\u00e4ller det fria ordet. Jag anser rent generellt att vi inte borde tala i termer av milj\u00f6fr\u00e5gor. Det var kanske s\u00e5 \u00e4mnesomr\u00e5det blev en del av v\u00e5rt offentliga samtal f\u00f6r 50-60-70 \u00e5r sedan, men i dag vet vi att fr\u00e5gor som vi f\u00f6rr kallade milj\u00f6fr\u00e5gor nu handlar om h\u00e5llbar utveckling, demokrati, socialt ansvar, internationell solidaritet och r\u00e4ttvisa. Kort sagt allt det som vi f\u00f6rknippar med samh\u00e4llsutveckling. I och med klimatkrisen har samtalet blivit en existentiell fr\u00e5ga, hela planetens framtid. Men i grund och botten handlar det om politik; hur vi vill att samh\u00e4llet ska fungera och administreras. Och av vem.<\/p>\n\n\n\n

Visst kommer jag ih\u00e5g debatterna f\u00f6r 50 \u00e5r sedan, n\u00e4r befolkningsfr\u00e5gan stod i centrum, alla problem skylldes p\u00e5 att vi var f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden. Vi var m\u00e5nga som v\u00e4nde oss mot den f\u00f6renklade synen p\u00e5 internationell r\u00e4ttvisa och de fr\u00e5gor som h\u00e4ngde samman med det, inte minst fr\u00e5gan om mattillg\u00e5ng och milj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns en parallell diskussion om behovet av ett v\u00e4rldsstyre, n\u00e5gon form av teknokratiskt ledd organisation som baserat p\u00e5 fakta skulle ta hand om alla beslut. Tanken var n\u00e5gon form av f\u00f6rst\u00e4rkt FN som skulle styra v\u00e4rlden. Det \u00e4r naturligtvis en helt om\u00f6jlig utveckling, och helt galen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Men den bottnade i en frustration att beslutsfattare p\u00e5 l\u00e4gre niv\u00e5er inte f\u00f6rstod allvaret och t\u00e4nkte kortsiktigt. Samtidigt v\u00e4xte en r\u00f6relse fram; \u201dT\u00e4nk globalt, handla lokalt\u201d. Internationellt kom Ernst Friedrich Schumachers bok Litet \u00e4r vackert, som betydde mycket f\u00f6r samtalet. Det var en str\u00e4van att f\u00e5 m\u00e4nniskor att f\u00f6rst\u00e5 sin egen roll i det stora systemet, att l\u00e4ra sig t\u00e4nka sm\u00e5skaligt. Det var en nyttig utveckling d\u00e4r Sverige gick i spetsen f\u00f6r mycket som h\u00e4nde.<\/p>\n\n\n\n

Men f\u00f6r min egen del skedde uppvaknandet n\u00e4r jag som en av f\u00e5 svenska delegater var med p\u00e5 v\u00e4rldens f\u00f6rsta globala milj\u00f6konferens f\u00f6r ungdomar, 1971 i Kanada. Vi skulle utarbeta de ungas krav till FN:s milj\u00f6konferens i Stockholm \u00e5ret efter. Jag har ju i andra sammanhang ber\u00e4ttat hur jag kom dit som aktiv f\u00e4ltbiolog och milj\u00f6aktivist, trodde jag visste allt och hade svar p\u00e5 de stora fr\u00e5gorna. Vi skulle ber\u00e4tta f\u00f6r de unga fr\u00e5n utvecklingsl\u00e4nderna hur de borde agera f\u00f6r att inte g\u00f6ra om v\u00e5ra misstag. Jag plockades snabbt ut ur den villfarelsen. Jag fick kunskaper och insikter om livet f\u00f6r m\u00e4nniskor i utvecklingsl\u00e4nderna, och de tyckte att v\u00e5r syn p\u00e5 milj\u00f6fr\u00e5gor var en attityd f\u00f6r rika m\u00e4nniskor utan verklighetsf\u00f6rankring i v\u00e4rlden. Jag blev god v\u00e4n med och kom att engagera mig i den sydafrikanska studentunionen. S\u00e5 om du fr\u00e5gar mig om yttrandefrihet s\u00e5 fick jag snabbt l\u00e4ra mig vad det innebar. Mina sydafrikanska v\u00e4nner arresterades direkt efter hemkomsten och d\u00f6mdes till l\u00e5nga f\u00e4ngelsestraff som \u201dkommunister\u201d och \u201duppviglare mot apartheidregimen\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Under \u00e5ren d\u00e4refter kom jag som ordf\u00f6rande att leda f\u00e4ltbiologernas internationella organisation \u2013 IYF. Vi skapade de f\u00f6rsta milj\u00f6utbildningarna i Afrika och Asien, i n\u00e4ra samarbete med de ungdomar vi l\u00e4rt k\u00e4nna vid konferensen i Kanada. Vi antog ocks\u00e5 ett radikalt milj\u00f6program d\u00e4r vi fastslog att naturen m\u00e5ste ses som en del av den totala milj\u00f6n, s\u00e5v\u00e4l den m\u00e4nskliga som den sociala. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r logiskt att studier av naturen och naturv\u00e5rd i stort, inte kan frikopplas fr\u00e5n sociala och politiska aktioner.<\/p>\n\n\n\n

Internationellt m\u00f6rdas m\u00e5nga journalister f\u00f6r att de gr\u00e4ver f\u00f6r djupt i milj\u00f6fr\u00e5gor. Dessutom \u00e4r det m\u00e5nga som tystas p\u00e5 andra s\u00e4tt, till exempel genom att sl\u00e4pas till domstolar d\u00e4r de anklagas f\u00f6r f\u00f6rtal. Det var ju precis det som h\u00e4nde f\u00f6r mig, 1990, n\u00e4r norska s\u00e4lj\u00e4gare st\u00e4mde mig och Sveriges Television f\u00f6r att vi gjorde filmen som stoppade den norska s\u00e4lf\u00e5ngsten. I USA och Kanada har journalister arresterats och anklagats f\u00f6r \u201dintr\u00e5ng p\u00e5 privat mark\u201d n\u00e4r de varit p\u00e5 plats f\u00f6r att belysa ursprungsbefolkningarnas kamp mot pipelines f\u00f6r olja. Exemplen kan radas upp fr\u00e5n de flesta h\u00e5ll i v\u00e4rlden. Det fria ordet \u00e4r fortfarande hotat och m\u00e5ste f\u00f6rsvaras, inte bara f\u00f6r milj\u00f6fr\u00e5gornas belysning, utan f\u00f6r att s\u00e4tta fingret p\u00e5 det som hotar m\u00e4nniskor, milj\u00f6 och en h\u00e5llbar utveckling. F\u00f6r alla.<\/p>\n\n\n\n

Hur m\u00e5r V\u00e4nern? Hur ser du p\u00e5 V\u00e4nerns framtida milj\u00f6situation?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag kallar mig f\u00f6r V\u00e4nerbo, f\u00f6r jag \u00e4r f\u00f6dd i V\u00e4nersborg, har bott i Mellerud i Dalsland, S\u00e4ffle och Karlstad i V\u00e4rmland och i Mariestad i V\u00e4sterg\u00f6tland \u2013 och somrarna spenderade jag som barn p\u00e5 Kinnekulle. Kanske inte s\u00e5 underligt att mitt hj\u00e4rta klappar f\u00f6r denna fantastiska sj\u00f6 \u2013 detta innanhav.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi b\u00f6rjade strida f\u00f6r milj\u00f6fr\u00e5gorna som f\u00e4ltbiologer i Mariestad i slutet p\u00e5 1960-talet var l\u00e4get i V\u00e4nern katastrofalt. De flesta st\u00e4ders avlopp gick mer eller mindre orenade ut i sj\u00f6n, med \u00f6verg\u00f6dning som resultat. Tidan, som rinner genom Mariestad, var en brunf\u00e4rgad s\u00f6rja fylld med allehanda industrif\u00f6roreningar, inte minst fr\u00e5n stadens pappersbruk. Fiberbankarna v\u00e4xte i sj\u00f6n fr\u00e5n alla de massa- och pappersbruk som ligger runt sj\u00f6n. Kvicksilverhalterna i Kattfjorden utanf\u00f6r Karlstad och Hammar\u00f6 var skyh\u00f6ga, en annan restprodukt fr\u00e5n massaindustrin. Det var d\u00e5 vi l\u00e4rde oss vad \u201dsvartlistning\u201d betydde, n\u00e4r hela sj\u00f6omr\u00e5den st\u00e4ngdes av f\u00f6r allt fiske f\u00f6r konsumtion. D\u00e5, i slutet av 1960-talet, fanns ingen vattenlagstiftning, ingen milj\u00f6lagstiftning, inget naturv\u00e5rdsverk. Sj\u00f6n var en avstj\u00e4lpningsplats.<\/p>\n\n\n\n

Sakta men s\u00e4kert b\u00f6rjade dock saker att h\u00e4nda och efter 1967, n\u00e4r Naturv\u00e5rdsverket var p\u00e5 plats och de f\u00f6rsta milj\u00f6lagarna tr\u00e4dde i kraft, kunde \u00e5tg\u00e4rder s\u00e4ttas in. Men det gick sakta. Under kommande \u00e5r gjordes allt flera unders\u00f6kningar av V\u00e4nerns vatten, \u00e5tg\u00e4rder b\u00f6rjade s\u00e4ttas in. Inte minst handlade det till en b\u00f6rjan om att bygga ut de kommunala reningsverken. Att det gick att genomf\u00f6ra s\u00e5 snabbt i Sverige beror ju till stor del p\u00e5 att man kunde koppla ett nyvaknat milj\u00f6engagemang med lagstiftning i ryggen till ett behov av skattefinansierade arbetsmarknads\u00e5tg\u00e4rder. Bygga reningsverk blev pusselbiten, och det betydde mycket f\u00f6r V\u00e4nern, och f\u00f6r en massa vattenomr\u00e5den i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Jag tror framtiden f\u00f6r V\u00e4nern \u00e4r ljus. Trots allt, numera har vi ju en Vattenmyndighet, eller snarare flera vattenmyndigheter i Sverige. M\u00e4rkligt att det tagit s\u00e5 l\u00e5ng tid att n\u00e5 hit. Det \u00e4r bara tio \u00e5r sedan vattenmyndigheten skapades \u2013 detta i ett land som alltid stoltserat med att ha varit ett vattenrike. Med nya myndigheter, f\u00f6rst\u00e4rka lagar och EU:s vattendirektiv tror jag g\u00e5rdagens misstag inte kommer att upprepas.<\/p>\n\n\n\n

Men, jag h\u00f6jer \u00e4nd\u00e5 ett varningens finger n\u00e4r jag h\u00f6r politiker i Karlstad f\u00f6resl\u00e5 att man ska muddra f\u00f6r att skapa en ny badvik vid det omtvistade Skutberget i Karlstad. Detta f\u00f6reslogs som en f\u00f6ljd av det livligt debatterade f\u00f6rslaget att bygga en Mumin-park p\u00e5 strandskyddat omr\u00e5de vid Skutberget. F\u00f6r att kompensera f\u00f6rlusten av en existerande badvik, som skulle in bakom st\u00e4ngsel, l\u00e5s och bom i Mumin-parken, f\u00f6rsl\u00e5r (fortfarande) kommunen att en annan vik ska muddras. Vi vet att det kvicksilver som en g\u00e5ng i tiden fanns i Kattfjorden nu ligger f\u00f6rborgat i bottensedimenten. Jag \u00e4r orolig att om vi b\u00f6rjar r\u00f6ra runt i muddermassorna kommer kvicksilvret att frig\u00f6ras och \u00e5ter ta sig in i n\u00e4ringskedjorna. Jag har inte blivit \u00f6vertygad om att detta kan undvikas.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Island in the sky, oktober 2012.<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Du var med och s\u00e5g till att Djur\u00f6 sk\u00e4rg\u00e5rd i V\u00e4nern blev ett naturreservat. N\u00e4r och hur gick det till?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Dagarna innan jag skulle b\u00f6rja p\u00e5 gymnasiet fick jag och min kompis den vansinniga id\u00e9n att vi skulle segla till Djur\u00f6arna, mitt i V\u00e4nern. Det \u00e4r ju m\u00e5nga som g\u00f6r det. Men vi hade bara en liten Triss-jolle och det var nog tur att v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrar inte fattade vad vi h\u00f6ll p\u00e5 med. Vi l\u00e4rde oss dock snabbt att V\u00e4nern inte \u00e4r en liten sj\u00f6, utan ett innanhav som kan bli ganska vresigt n\u00e4r v\u00e4stanvinden ligger p\u00e5. Seglingen gick bra, \u00e4ven om det blev i \u00e4ventyrligaste laget. Det var m\u00f6tet med Djur\u00f6arna som blev den stora upplevelsen. Fiskgjusarna var m\u00e5nga, dovhjortarna som planterades in f\u00f6r l\u00e4nge sedan i ett jaktreservat imponerade p\u00e5 oss. Vi upplevde det n\u00e4stan som or\u00f6rd natur, utan inslag av sommarstugor och massor med folk. Detta blev upptakten till en m\u00e5ng\u00e5rig relation mellan mig och Djur\u00f6arna.<\/p>\n\n\n\n

Varje \u00e5r vi seglade dit, oftast ett g\u00e4ng f\u00e4ltbiologer, b\u00f6rjade vi dokumentera naturlivet. Vi ins\u00e5g snabbt rikedomen. V\u00e5ra v\u00e4nner trodde vi var helt galna n\u00e4r hustru Marianne och jag besl\u00f6t oss f\u00f6r att spendera v\u00e5r smekm\u00e5nad p\u00e5 Djur\u00f6arna \u2013 helt fokuserade (n\u00e5ja) p\u00e5 att examinera gr\u00e4s och v\u00e4xter i alla de provrutor vi la ut. Jag l\u00e4ste biologi i G\u00f6teborg, och mitt examensarbete blev till slut en omfattande naturinventering av Djur\u00f6arna. Jag skrev ocks\u00e5 en sk\u00f6tselplan och la fram f\u00f6rslaget att \u00f6arna borde skyddas. L\u00e4nsstyrelsen i Mariestad gick p\u00e5 min linje och man lyckades skapa ett naturreservat av hela \u00f6gruppen som best\u00e5r av ett 30-tal \u00f6ar, holmar och sk\u00e4r. Aldrig trodde jag v\u00e4l d\u00e5, i slutet p\u00e5 1970-talet, att v\u00e5rt arbete p\u00e5 \u00f6arna skulle l\u00e4gga grunden till en av landets nya nationalparker. Men 1991 var det ett faktum.<\/p>\n\n\n\n

Trots V\u00e4nerns storlek, och det faktum att det finns 22\u2009000 \u00f6ar, holmar och sk\u00e4r, var sj\u00f6n ganska ok\u00e4nd f\u00f6r m\u00e5nga i Sverige. N\u00e5gra av oss best\u00e4mde oss f\u00f6r att skriva en bok om sj\u00f6n och dess omv\u00e4xlande natur. Vi klev in p\u00e5 f\u00f6rlaget i Stockholm och ber\u00e4ttade s\u00e5 m\u00e5lande vi kunde f\u00f6r redakt\u00f6ren. Om sk\u00e4rg\u00e5rdarna, om djurlivet. Han, den inbitne stockholmaren, tittade p\u00e5 oss och fr\u00e5gade f\u00f6rstummad: \u201dFinns det sk\u00e4rg\u00e5rdar i V\u00e4nern!?\u201d. Jag \u00e4r dock tacksam att han f\u00f6rstod att v\u00e5r kunskap var st\u00f6rre \u00e4n hans, och resultatet blev boken Sk\u00e4rg\u00e5rdar i V\u00e4nern (Prisma). Den boken kom att \u00f6ppna m\u00e5ngas \u00f6gon f\u00f6r V\u00e4neromr\u00e5dets natur.<\/p>\n\n\n\n

Ber\u00e4tta om din senaste bok?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag gjorde mitt f\u00f6rsta tv-program om klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna i slutet av 1980-talet. Det blev en naturlig f\u00f6ljd p\u00e5 de m\u00e5nga \u00e5r, och m\u00e5nga filmer, jag gjort om f\u00f6rsurningens effekter p\u00e5 milj\u00f6 och m\u00e4nniskor. Efter mer \u00e4n 30 \u00e5r p\u00e5 resande fot i filmprojekt och p\u00e5 vetenskapliga expeditioner, fr\u00e5n Antarktis i s\u00f6der till Arktis i norr, och de flesta stora ekosystemen p\u00e5 andra breddgrader, k\u00e4nde jag att jag hade en historia att ber\u00e4tta. Jag har ju sett f\u00f6r\u00e4ndringarna med egna \u00f6gon och jag har beskrivit dem i alla filmer och tv-program jag producerat. Jag ville ber\u00e4tta min historia om klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, men ocks\u00e5 om de stora ekologiska f\u00f6r\u00e4ndringar som p\u00e5g\u00e5r parallellt. Utarmning av v\u00e4xt- och djurliv globalt sker i en skr\u00e4mmande takt.<\/p>\n\n\n\n

Resultatet blev boken Fotavtryck \u2013 hur du och jag p\u00e5verkar v\u00e5r jord (Votum F\u00f6rlag). Underrubriken \u00e4r viktig, f\u00f6r jag vill ocks\u00e5 s\u00e4ga att jag \u00e4r fullt medveten om det stora fotavtryck mitt eget arbete, och mitt liv, satt p\u00e5 jordytan. Efter alla flygresor, alla miljontals flygkilometer jag lagt till mitt koldioxidkonto, inser jag att jag p\u00e5 alla s\u00e4tt \u00e4r en del av problemet.<\/p>\n\n\n\n

I boken skriver jag: \u201dN\u00e4r jag nu skriver g\u00f6r jag det med mina barnbarns framtid i tankarna. Det \u00e4r nytt f\u00f6r mig. Carl-Johan \u00e4r tre \u00e5r och Alexander \u00e4r ett. Nu \u00e4r det min tur att axla ansvaret f\u00f6r kommande generationer. Det jag underl\u00e5ter att g\u00f6ra i dag kommer att pr\u00e4gla deras liv till n\u00e4sta sekelskifte. Deras nutid kommer att vara den framtid som dagens modeller och diagram f\u00f6rs\u00f6ker ber\u00e4tta om. De kommer att ha svar p\u00e5 fr\u00e5gan om vi hade r\u00e4tt, om vi gjorde r\u00e4tt, l\u00e5ngt efter det att min lekamen \u00e5terg\u00e5tt till de jordiska processerna. V\u00e5rt efterm\u00e4le skrivs med f\u00f6rdr\u00f6jt publiceringsdatum.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Vi kan som enskilda alltid dra v\u00e5rt str\u00e5 till stacken. Vi ska vara n\u00f6jda med det vi har m\u00f6jlighet att g\u00f6ra. Men den enskildes makt r\u00e4cker inte f\u00f6r att r\u00e4tta till systemfel i samh\u00e4llet. D\u00e4r m\u00e5ste r\u00f6relser skapas som g\u00f6r att m\u00e4nniskor g\u00e5r samman i f\u00f6reningar, fackklubbar och politiska partier f\u00f6r att driva fram n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r\u00e4ndringar. Det handlar alltid om makt.<\/p>\n\n\n\n

Mitt jobb har alltid varit att samla in fakta, dyka djupt i vetenskaplig litteratur, men alltid para det med mina egna upplevelser och iakttagelser. Det \u00e4r min ber\u00e4ttelse och jag hoppas orden kan hj\u00e4lpa andra att komma \u00f6ver sin klimat\u00e5ngest och i st\u00e4llet hitta inspiration att k\u00e4mpa vidare.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bergsidan brinner. Heber City \u00e5r 2000.<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Ber\u00e4tta om din bok \u2013 som du h\u00e5ller p\u00e5 med just nu?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vatten spelar naturligtvis en helt avg\u00f6rande roll f\u00f6r mitt och alla andra m\u00e4nniskors liv. Men vatten \u00e4r viktigare \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Det handlar definitivt om livets vatten, allt liv. Det k\u00e4ndes naturligt att forts\u00e4tta fundera i de h\u00e4r banorna efter boken Fotavtryck. L\u00e4ngden p\u00e5 alla diken i Sverige \u00e4r faktiskt l\u00e4ngre \u00e4n l\u00e4ngden p\u00e5 v\u00e5ra samlade vattendrag. Det s\u00e4ger n\u00e5got om hur mycket vi manipulerar vattnet, \u00e4ven i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom har jag haft f\u00f6rm\u00e5nen att skriva tillsammans med Lennart Henrikson, en av landets absolut st\u00f6rsta experter p\u00e5 allt som r\u00f6r vatten och liv i och kring vatten. En g\u00e5ng i tiden var Lennart assistent p\u00e5 zoologiska institutionen i G\u00f6teborg n\u00e4r jag l\u00e4ste biologi d\u00e4r p\u00e5 1970-talet. Sedan stod han framf\u00f6r min kamera som forskare n\u00e4r jag gjorde mina f\u00f6rsta f\u00f6rsurningsfilmer. Kul att vi nu kunde \u00e5terknyta kontakten och samla v\u00e5ra tankar. Vi visste dock att Lennart k\u00e4mpat med sin cancer under l\u00e4ngre tid och vi kunde lite humoristiskt s\u00e4ga att vi har en verklig \u201ddeadline\u201d den h\u00e4r g\u00e5ngen. Tyv\u00e4rr hann vi inte klart. Lennart gick bort den f\u00f6rste april. Men in i det sista skrev och talade vi om vatten. Hans efterl\u00e4mnade anteckningar och tankar ska jag nu f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 ihop i boken. Det \u00e4r min f\u00f6rhoppning att projektet ska kunna slutf\u00f6ras s\u00e5 att m\u00e5nga fler f\u00e5r tillg\u00e5ng till Lennarts fantastiska kunskaper och enorma engagemang f\u00f6r allt som har med vatten att g\u00f6ra, inte minst hans brinnande appell f\u00f6r skogens vatten.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5ra texter kommer att illustreras av fotografen Hans Strands fantastiska bilder.<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r dina tankar om Greta Thunberg som folkbildare i klimatfr\u00e5gor? Skulle Greta kunna bli FN:\u2009s klimatsekreterare?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Nej, absolut inte! Och det s\u00e4ger jag med beundran i orden. Greta \u00e4r en opinionsbildare av rang, och det ska hon forts\u00e4tta vara. Att driva fr\u00e5gor i stora internationella organisationer kr\u00e4ver duktiga diplomater med politisk fingertoppsk\u00e4nsla \u2013 en ofta bortgl\u00f6md kader av fantastiskt viktiga klimatarbetare. Men de kan bara bli framg\u00e5ngsrika om de k\u00e4nner att de backas upp av en stark folkopinion. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste Greta forts\u00e4tta att vara opinionsbildare. D\u00e4r har hon st\u00f6rst makt att p\u00e5verka.<\/p>\n\n\n\n

I min bok Fotavtryck skriver jag om Greta: \u201dGreta Thunberg \u00e4r en viktig f\u00f6rtrupp till en massr\u00f6relse som v\u00e4xer varenda dag. N\u00e4r man driver milj\u00f6fr\u00e5gor h\u00e5rt i den offentliga debatten m\u00e5ste man alltid vara beredd p\u00e5 mothugg och slag under b\u00e4ltet. Det kr\u00e4vs alltid av dem som h\u00f6jer r\u00f6sten att de lever som eremiter och perfekta medborgare p\u00e5 alla plan. Jag har h\u00f6rt orden hagla, mot mig och andra milj\u00f6aktivister, under de decennier jag jobbat med de h\u00e4r fr\u00e5gorna. I dag \u00e4r det Greta Thunberg som blir uppl\u00e4xad f\u00f6r att hon \u00e4r f\u00f6r ung, att hon \u00e4r manipulerad av andra och att hon inte vet vad hon talar om. Nu g\u00e4ller det att st\u00e5 pall.<\/p>\n\n\n\n

I dag \u00e4r det 800 miljoner m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden som inte f\u00e5r rent vatten varje dag. Vad g\u00f6r vi f\u00f6r att \u00e5stadkomma en f\u00f6r\u00e4ndring?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Den fr\u00e5gan \u00e4r f\u00f6r stor f\u00f6r att avhandla i n\u00e5gra enkla svar. Men min generella inst\u00e4llning till all de fr\u00e5gor som vi kan rada upp \u00e4r att det handlar om makt. Det finns tillr\u00e4ckligt med kunskap och resurser \u2013 \u00e4ven ekonomiska \u2013 f\u00f6r att l\u00f6sa alla de h\u00e4r problemen. Det handlar om r\u00e4ttvisa mellan folk i l\u00e4nder, mellan l\u00e4nder p\u00e5 kontinenter och mellan kontinenter. Jag har \u00e4nda sedan ton\u00e5ren sagt att, n\u00e4r det finns tekniska l\u00f6sningar, n\u00e4r det finns ekonomiska l\u00f6sningar, n\u00e4r det finns vetenskapliga l\u00f6sningar, d\u00e5 finns det ocks\u00e5 politiska l\u00f6sningar. D\u00e5 \u00e4r det bara dumhet och envishet som st\u00e5r i v\u00e4gen, och det \u00e4r jag beredd att bek\u00e4mpa till mina sista dagar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bo Landin i Paradise, Kalifornien, efter branden.<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Vad \u00e4r likheter respektive skillnader, n\u00e4r det g\u00e4ller USA:\u2009s och Sveriges syn p\u00e5 vattenfr\u00e5gor kopplat till milj\u00f6?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag har inte studerat skillnader i detalj. Men n\u00e5got som EU:\u2009s vattendirektiv finns inte h\u00e4r i USA. Men man har andra regleringar som styr vem som har r\u00e4tten till vattnet. I USA g\u00e4ller fortfarande att man kan \u201d\u00e4ga vattnet\u201d. M\u00e5nga \u00e4gandefr\u00e5gor g\u00e5r tillbaka till nybyggarnas tid, d\u00e5 till exempel v\u00e4stern koloniserades. I domstolar fastslogs vem som \u00e4gde vattnet. I min dalg\u00e5ng \u00e4gs vattnet av nedstr\u00f6ms kommuner som etablerades f\u00f6rst. Min lilla hemstad, Heber City, \u00e4r en av USA:s snabbast v\u00e4xande st\u00e4der som g\u00e4rna skulle anv\u00e4nda vattnet som kommer fr\u00e5n sn\u00f6kl\u00e4dda berg runt staden. Men det kan vi inte. Vi m\u00e5ste skicka vattnet vidare m\u00e5nga mil nedstr\u00f6ms till dem som s\u00e4ger att de \u00e4ger vattnet. Jag kan inte heller s\u00e4tta annat \u00e4n sm\u00e5 tunnor f\u00f6r regnvattnet som faller p\u00e5 mitt tak. Jag hade g\u00e4rna gr\u00e4vt ner en st\u00f6rre cistern f\u00f6r att samla vatten i f\u00f6r bevattning av gr\u00f6nsaksodlingar. Det f\u00e5r jag inte, f\u00f6r regnvattnet \u00e4gs av delstaten Utah, som har s\u00e5lt det till vattenr\u00e4tts\u00e4gare nedstr\u00f6ms.<\/p>\n\n\n\n

Ocks\u00e5 den m\u00e4ktiga Coloradofloden, som skapat Grand Canyon, \u00e4gs av olika parter l\u00e4ngs vattnets lopp. Men merparten av vattnet, som ju kommer fr\u00e5n Colorados och Utahs bergsomr\u00e5den, \u00e4gs av Kalifornien som ligger \u201dsist\u201d i raden av delstater som floden passerar. F\u00f6r att nu inte n\u00e4mna Mexiko d\u00e4r floden ska flyta ut i havet. Men av denna m\u00e4ktiga flod finns bara en r\u00e4nnil kvar vid havet. Allt annat vatten har f\u00f6rbrukats p\u00e5 v\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n

Vilket gott r\u00e5d vill du ge Joe Biden n\u00e4r det g\u00e4ller vattenfr\u00e5gan?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag skulle g\u00e4rna se att Biden tills\u00e4tter en framtidskommission med uppgift att fundera p\u00e5 hur hela sydv\u00e4stra USA ska \u00f6verleva i en varmare v\u00e4rld. Minskade regn- och sn\u00f6m\u00e4ngder l\u00e4ngs Klippiga bergen ger allt mindre vatten i floderna p\u00e5 Coloradoplat\u00e5n. Det i sin tur ger mindre vatten f\u00f6r odlingar \u2013 inte minst i Kaliforniens centrala dalg\u00e5ng, som \u00e4r beroende av Coloradoflodens vatten och d\u00e4r man producerar mer \u00e4n h\u00e4lften av alla gr\u00f6nsaker, frukter och n\u00f6tter i USA. Mer torka skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar st\u00f6rre och intensivare skogsbr\u00e4nder. Jag bor mitt i allt detta, i kanten av en \u00f6ken i Utah. Framtiden \u00e4r inte ljus.<\/p>\n\n\n\n

Vilket gott r\u00e5d vill du ge Sveriges milj\u00f6- och klimatminister Per Bolund n\u00e4r det g\u00e4ller vattenfr\u00e5gan?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Mitt r\u00e5d \u00e4r enkelt: G\u00e5 ut i skogen, k\u00e4nn doften av barr och svampmycel. Njut av den gr\u00f6na skogen, men inse ocks\u00e5 att du mitt i denna skog st\u00e5r p\u00e5 ett golv av vatten, osynligt f\u00f6r \u00f6gat men ack s\u00e5 viktigt f\u00f6r livet i skogen och l\u00e5ngt bortom tr\u00e4dens h\u00e4gn. Allt vi g\u00f6r med skogen p\u00e5verkar varenda vattendroppe som till sist ska fylla funktioner p\u00e5 andra st\u00e4llen nedstr\u00f6ms. Lyft ditt vattenglas och s\u00e4g \u201dtack f\u00f6r skogens vatten\u201d!<\/p>\n\n\n\n

Har du n\u00e5gon dr\u00f6m?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag \u00e4r ingen dr\u00f6mmare, verkligheten \u00e4r f\u00f6r bister f\u00f6r att f\u00f6rsjunka i dr\u00f6mmar. Jag vill hellre anv\u00e4nda ordet f\u00f6rhoppning. Min f\u00f6rhoppning avslutar ocks\u00e5 min bok Fotavtryck:<\/p>\n\n\n\n

\u201dMitt eget framtida fotavtryck sker med en st\u00f6velf\u00f6rsedd fot som manar till en vilja att l\u00e4ra sig nytt, engagera sig i debatten och st\u00e4lla politiker till svars, kanske ta steget in i politiken f\u00f6r att vara med och p\u00e5verka, ta eget ansvar, och k\u00e4mpa p\u00e5 alla s\u00e4tt. Jag har i vartenda brev jag skrivit i snart 50 \u00e5r, till v\u00e4nner och ov\u00e4nner, statsministrar och presidenter anv\u00e4nt de h\u00e4r orden, b\u00e5de f\u00f6r att med n\u00e5gra f\u00e5 ord ber\u00e4tta om min livsfilosofi, men ocks\u00e5 uppmuntra eller uppmana dem att f\u00f6lja mig och alla andra p\u00e5 de stigar som b\u00e4r mot framtiden i antropocen; h\u00e5ll st\u00f6vlarna leriga!\u201d<\/p>\n\n\n\n

Vem ger du dagens ros?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 President Joe Biden f\u00e5r min ros i dag. F\u00f6r oss som bor i USA och som genomlevt fyra \u00e5r med Trump som gjorde allt han kunde f\u00f6r att avskaffa milj\u00f6lagstiftningar, naturskydd, klimat\u00e5tg\u00e4rder och en massa annat \u00e4r Bidens satsningar direkt fr\u00e5n dag ett som att v\u00e4ckas ur en mardr\u00f6m. Nu finns det i alla fall hopp, \u00e4ven om v\u00e4gen fram\u00e5t fortfarande kommer att vara full av hinder och mots\u00e4ttningar. Ska globala klimatproblem l\u00f6sas och en h\u00e5llbar utveckling bli m\u00f6jlig f\u00f6r alla, d\u00e5 \u00e4r det USA som allra mest m\u00e5ste byta fot, sl\u00e5 an en helt ny politik, utbilda ett folk och skaka om en hel kultur. En ros r\u00e4cker inte l\u00e5ngt p\u00e5 den v\u00e4gen, men det \u00e4r en b\u00f6rjan.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bo Landin \u00e4r folkbildare och milj\u00f6k\u00e4mpe med fokus p\u00e5 natur och milj\u00f6, lokalt och globalt. Han brinner f\u00f6r V\u00e4nern och<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25580,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,31,5,19,4],"tags":[],"yoast_head":"\nLokalt och globalt \u2013 Bo Landin om f\u00f6rfattarskap, milj\u00f6 och det fria ordet - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Lokalt och globalt \u2013 Bo Landin om f\u00f6rfattarskap, milj\u00f6 och det fria ordet - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Bo Landin \u00e4r folkbildare och milj\u00f6k\u00e4mpe med fokus p\u00e5 natur och milj\u00f6, lokalt och globalt. Han brinner f\u00f6r V\u00e4nern och\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-05-20T22:55:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-05-19T12:58:07+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"667\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"20 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/\",\"name\":\"Lokalt och globalt \u2013 Bo Landin om f\u00f6rfattarskap, milj\u00f6 och det fria ordet - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-05-20T22:55:00+00:00\",\"dateModified\":\"2021-05-19T12:58:07+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Lokalt och globalt \u2013 Bo Landin om f\u00f6rfattarskap, milj\u00f6 och det fria ordet\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Lokalt och globalt \u2013 Bo Landin om f\u00f6rfattarskap, milj\u00f6 och det fria ordet - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Lokalt och globalt \u2013 Bo Landin om f\u00f6rfattarskap, milj\u00f6 och det fria ordet - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Bo Landin \u00e4r folkbildare och milj\u00f6k\u00e4mpe med fokus p\u00e5 natur och milj\u00f6, lokalt och globalt. Han brinner f\u00f6r V\u00e4nern och","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2021-05-20T22:55:00+00:00","article_modified_time":"2021-05-19T12:58:07+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":667,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"20 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/","name":"Lokalt och globalt \u2013 Bo Landin om f\u00f6rfattarskap, milj\u00f6 och det fria ordet - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2021-05-20T22:55:00+00:00","dateModified":"2021-05-19T12:58:07+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/05\/21\/lokalt-och-globalt-bo-landin-om-forfattarskap-miljo-och-det-fria-ordet\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Lokalt och globalt \u2013 Bo Landin om f\u00f6rfattarskap, milj\u00f6 och det fria ordet"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6Ez","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg",1000,667,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg",1000,667,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg",1000,667,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg",800,534,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg",1000,667,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg",1000,667,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2.jpg",900,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Bo-Landin-Gro\u0308nland-2-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/direkt\/\" rel=\"category tag\">Direkt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/kultur\/\" rel=\"category tag\">Kultur<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"Bo Landin \u00e4r folkbildare och milj\u00f6k\u00e4mpe med fokus p\u00e5 natur och milj\u00f6, lokalt och globalt. Han brinner f\u00f6r V\u00e4nern och","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25579"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25579"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25579\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25580"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25579"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25579"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25579"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}