{"id":25544,"date":"2021-04-15T23:29:00","date_gmt":"2021-04-15T21:29:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25544"},"modified":"2021-04-14T13:39:11","modified_gmt":"2021-04-14T11:39:11","slug":"vi-kan-inte-ata-vapen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/","title":{"rendered":"Vi kan inte \u00e4ta vapen!"},"content":{"rendered":"\n

Covid 19-pandemin har v\u00e4ckt ett folkligt intresse f\u00f6r civila beredskapen. S\u00e4rskilt fr\u00e5gan om hur vi ska kunna skaffa oss mat i en kristid har uppm\u00e4rksammats. I 130 kommuner satte folk potatis v\u00e5ren 2020 som gensvar p\u00e5 en uppmaning att ta folkf\u00f6rs\u00f6rjningen av livsmedel och beredskap p\u00e5 allvar. Reformaten bildades som en ideell f\u00f6rening sommaren 2020 f\u00f6r att st\u00e4lla om matsystemet s\u00e5 att det gynnar b\u00e5de m\u00e4nniskors och planetens h\u00e4lsa. F\u00f6r liten f\u00f6r vem d\u00e5?-uppropet driver kampanj f\u00f6r att st\u00f6dja sm\u00e5skalig matproduktion. Makten \u00f6ver Maten-n\u00e4tverket lyfter i v\u00e5r fram FN:s deklaration till st\u00f6d f\u00f6r sm\u00e5brukare och b\u00f6nder som viktig i hela v\u00e4rlden och \u00e4ven i Sverige. Milj\u00f6r\u00f6relse, omst\u00e4llningsr\u00f6relse, fredsr\u00f6relse och sm\u00e5brukare bildade ocks\u00e5 N\u00e4tverket Folk och Fred f\u00f6r att ifr\u00e5gas\u00e4tta den ensidiga satsningen p\u00e5 milit\u00e4r upprustning och verka f\u00f6r b\u00e5de fred p\u00e5 Jorden och fred med Jorden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
(Foto: Timothy Wilson<\/a> \/ CC BY<\/a>)<\/i><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En av de verksamheter <\/strong>som Folk och Fred satsat p\u00e5 \u00e4r att st\u00f6dja namninsamlingen Utan b\u00f6nder ingen civil beredskap. Namninsamlingen tillkom p\u00e5 initiativ av Naturbrukskonferenser d\u00e4r sm\u00e5brukare och milj\u00f6- och solidaritetsr\u00f6relsen samlats. Den kr\u00e4ver att sm\u00e5brukarorganisationer ska vara med i planeringen av civila beredskapen och att Sverige h\u00f6jer sin sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningsgrad. Namninsamlingen kommer l\u00e4mnas \u00f6ver till ansvarig minister i regeringen i samband med b\u00f6ndernas internationella kampdag 17 april (som firas till minnet av massakern p\u00e5 jordl\u00f6sa i Eldorado do Carajas i Brasilien 1996).<\/p>\n\n\n\n

Totalf\u00f6rsvaret, d\u00e4r den civila beredskapen ing\u00e5r, har diskuterats i den politiska debatten p\u00e5 senare \u00e5r. Stora nya resurser som s\u00e4gs minska Sveriges s\u00e5rbarhet har redan satsats och m\u00e5nga miljarder mer \u00e4r utlovade redan. \u00c4nd\u00e5 tog covid-19-pandemin Sverige med \u00f6verraskning. Det visade sig att robotmissiler inte f\u00f6rsvarar oss mot virus. Lika lite \u00e4r ett h\u00f6gt tonl\u00e4ge n\u00e5got skydd. Att bakom varje diplomatiskt uttalande, nyhetsartikel eller handel se en f\u00f6reslagen krigshandling f\u00f6r att destabilisera v\u00e5rt samh\u00e4lle \u00e4r inte heller n\u00e5gon l\u00f6sning. Den kris som drabbat h\u00e4lsa och ekonomi visade sig vara en kris som inte styrdes av avsiktliga fientliga handlingar mot v\u00e5rt samh\u00e4lle och inte heller ett krig.<\/p>\n\n\n\n

Hur kommer det sig d\u00e5<\/strong> att vi blev s\u00e5 \u00f6verraskade? Satsning p\u00e5 h\u00f6gteknologiskt f\u00f6rsvar och steg bort fr\u00e5n alliansfriheten med n\u00e4rmande till Nato har varit det dominerande i debatten. Men hela totalf\u00f6rsvarets struktur med dess civila beredskap har ocks\u00e5 utretts nyligen. Myndigheten f\u00f6r S\u00e4kerhet och Beredskap, MSB, gav f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan uppdrag \u00e5t forskare att utreda mat och beredskap i en rapport. Den presenterades 2018 med avslutande ord som f\u00f6rtj\u00e4nar att citeras i sin helhet:<\/p>\n\n\n\n

\u201dTotalf\u00f6rsvaret b\u00f6r i f\u00f6rsta hand syfta till att skapa mer motst\u00e5ndskraftiga produktionssystem med st\u00f6rre grad av sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning redan i fred, snarare \u00e4n att skapa kortsiktiga l\u00f6sningar f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla det befintliga produktionssystemet under en kris. Totalf\u00f6rsvar och h\u00e5llbart jordbruk \u00e4r dock tv\u00e5 politikomr\u00e5den som s\u00e4llan diskuteras samtidigt och som tillh\u00f6r tv\u00e5 olika professioner. Detta medf\u00f6r en risk f\u00f6r att satsningarna p\u00e5 att st\u00e4rka totalf\u00f6rsvaret kommer att fokusera p\u00e5 kortsiktiga l\u00f6sningar f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla produktionen s\u00e5 som den ser ut i dag, det vill s\u00e4ga genom lagring, snarare \u00e4n att st\u00f6dja en l\u00e5ngsiktig omst\u00e4llning f\u00f6r mer motst\u00e5ndskraftiga l\u00f6sningar. Den omst\u00e4llning av livsmedelsproduktionen som f\u00f6resl\u00e5s h\u00e4r kan f\u00f6refalla dramatisk, men \u00e5 andra sidan \u00e4r detta l\u00f6sningar som tagits fram f\u00f6r att l\u00f6sa jordbrukets stora globala utmaningar: Klimatf\u00f6r\u00e4ndringens och f\u00f6rlusten av biologisk m\u00e5ngfalds ovillkorliga krav p\u00e5 omst\u00e4llning till produktionsmetoder med mindre milj\u00f6avtryck. Beredskapsperspektivet kan allts\u00e5 bli ytterligare en bakomliggande drivkraft till att genomf\u00f6ra en omst\u00e4llning som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig av milj\u00f6- och h\u00e5llbarhetsm\u00e4ssiga sk\u00e4l \u2013 och inte alls om\u00f6jlig med tanke p\u00e5 den stora kompetens, uppfinningsrikedom och anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga som finns s\u00e5v\u00e4l inom forskningen som driver fram tekniska innovationer som i lantbrukark\u00e5ren.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Inget av detta tycks ha<\/strong> fastnat. H\u00f6sten 2020 uppt\u00e4ckte regeringen med anledning av coronaviruset att behovet fanns av att utreda livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen i h\u00e4ndelse av kris och krig. Namninsamlingen Utan b\u00f6nder ingen civil beredskap betonar sm\u00e5brukarorganisationernas roll i ledningen av civila beredskapen. I tidigare civil beredskap blev s\u00e4rskilda lantbrukare utsedda som samordnare i h\u00e4ndelse av kris. MSB-rapporten lyfter lantbrukark\u00e5ren som viktig. Dessa syns\u00e4tt som betonar den yrkesk\u00e5r som f\u00f6rser oss med mat f\u00f6r den civila beredskapen tycks vara fr\u00e5nvarande i dag. I direktiven till utredningen om livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen \u00e4r det myndigheterna som st\u00e5r i centrum tillsammans med den svepande kategorin \u201dakt\u00f6rer inom de olika leden i livsmedelskedjan\u201d. I den f\u00e4rdiga utredningen ing\u00e5r inte jordbrukare bland de akt\u00f6rer som tas upp.<\/p>\n\n\n\n

Det finns en ber\u00e4ttigad oro hos m\u00e5nga som inte bara ser till m\u00e4ngden mat utan ocks\u00e5 till att vi har jordbrukare runtom i v\u00e5ra bygder som kan vara navet i h\u00e4ndelse av kris. B\u00f6nder beh\u00f6vs som tar vara p\u00e5 lokala f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att med odling och djurh\u00e5llning p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt skaffa mat \u00e5t alla p\u00e5 \u00e5ker, \u00e4ng och i skog med maskinpark och praktiskt handlag. Risken f\u00f6r det som MSB-rapporten pekar p\u00e5 \u00e4r stor. Kortsiktiga l\u00f6sningar kommer i f\u00f6rgrunden till nytta f\u00f6r storskaliga f\u00f6retag. Det st\u00e5r i v\u00e4gen f\u00f6r l\u00e5ngsiktiga l\u00f6sningar som minskar s\u00e5rbarheten b\u00e5de f\u00f6r Sverige och v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Folk och F\u00f6rsvars presentation av totalf\u00f6rsvarsutredningen visar p\u00e5 ett syns\u00e4tt i motsatt riktning mot den som namninsamlingen, Potatisuppropet, Reformaten, Naturbrukskonferenserna, Makten \u00f6ver Maten och N\u00e4tverket Folk och Fred st\u00e5r f\u00f6r. Hos alla dessa initiativ finns en f\u00f6rlitan p\u00e5 att folk tillsammans tar ansvar f\u00f6r samh\u00e4llet som medm\u00e4nniskor och medborgare, det som ocks\u00e5 ofta kallas att vara med i en folkr\u00f6relse. De som Folk och F\u00f6rsvar valt att kommentera utredningen hade en annan syn. Kommunrepresentanten talade om inv\u00e5nare i kommunen som \u201dkundgrupp\u201d. Genomg\u00e5ende var det n\u00e4ringslivet som ans\u00e5gs vara den akt\u00f6r som myndigheter skulle lyssna p\u00e5. N\u00e4r begreppet folkr\u00f6relse kom p\u00e5 tal s\u00e5 gavs exemplet ett f\u00f6retag som krigsplacerat sina anst\u00e4llda.<\/p>\n\n\n\n

Det finns f\u00f6rs\u00f6k ocks\u00e5 fr\u00e5n<\/strong> partipolitiskt h\u00e5ll att lyfta krisberedskap och en vidare syn p\u00e5 begreppet s\u00e4kerhet. 20 socialdemokrater och liberaler lyfte i en artikel i GP 13 januari fr\u00e5gan om medborgartj\u00e4nst, vilken Mats Wingborg utrett f\u00f6r Arena Id\u00e9. Tanken \u00e4r att vi beh\u00f6ver vidga synen p\u00e5 f\u00f6rsvaret till att innefatta mer av civilt f\u00f6rsvar i h\u00e4ndelse av kris. Betoning av v\u00e5rt gemensamma ansvar f\u00f6r samh\u00e4llet genom en v\u00e4rnplikt som kan leda till placering i krisfunktioner lyfts fram. Det kan synas som en rimlig tanke. N\u00e4r id\u00e9n diskuterades p\u00e5 ett webbinarium nyligen blev det tydligt varf\u00f6r och var fr\u00e5gan om en vidgad syn p\u00e5 s\u00e4kerhetspolitiken m\u00f6ter motst\u00e5nd. Margot Wallstr\u00f6m ber\u00e4ttade att n\u00e4r hon som utrikesminister tagit uppsaken p\u00e5 Folk och F\u00f6rsvar fanns inget intresse, d\u00e4r var det bara Nato som diskuterades. N\u00e4r inte ens en utrikesminister kan f\u00e5 intresse f\u00f6r hur vi skapar folkligt engagemang f\u00f6r att g\u00f6ra Sverige mindre s\u00e5rbart i ett s\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rsvarsdebatten viktigt forum som Folk och F\u00f6rsvar, d\u00e5 finns stora hinder att \u00f6vervinna.<\/p>\n\n\n\n

De hindren kan \u00f6vervinnas<\/strong>. Fr\u00e5gan om hur samh\u00e4llet kan bli mindre s\u00e5rbart ang\u00e5r alla. Problemet \u00e4r ytterst n\u00e5got enkelt. Det g\u00e4ller att skapa en sammanh\u00e5llning i h\u00e4ndelse av b\u00e5de krig och kris mot de reella hot som finns i dag varhelst de kommer ifr\u00e5n. N\u00e4r experter, storf\u00f6retag och politiker vill skapa fiendebilder och m\u00e5lar upp milit\u00e4ra hot kan det skapa kortvarig uppm\u00e4rksamhet. Men det st\u00e4rker inte v\u00e5r beredskap inf\u00f6r de reella hot m\u00e4nskligheten st\u00e5r inf\u00f6r. F\u00f6r det kr\u00e4vs ett folkligt lokalt, nationellt och internationellt demokratiskt engagemang som inte minst m\u00e5ste bygga p\u00e5 insikten att vi inte kan \u00e4ta vapen. Det engagemanget h\u00e5ller vi p\u00e5 att bygga. Alla \u00e4r v\u00e4lkomna i det arbetet.<\/p>\n\n\n\n

Birgitta Hedstr\u00f6m<\/em><\/strong>
ordf\u00f6rande i Odlarf\u00f6reningen Sm\u00e5 fr\u00f6n<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ellie Cijvat<\/em><\/strong>
sammankallande i Jordens V\u00e4nners Bonde- och urfolksutskott<\/em><\/p>\n\n\n\n

Hanna Dahlstr\u00f6m<\/em><\/strong>
kanslichef, FIAN<\/em><\/p>\n\n\n\n

Joel Holmdahl<\/em><\/strong>
styrelseledamot, NOrdBruk<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ingalill Bjart\u00e9n<\/em><\/strong>
medlem i N\u00e4tverket mot Aurora20<\/em><\/p>\n\n\n\n

Thomas Gunnarsson<\/strong>
sekreterare, Familjejordbrukarna<\/em><\/p>\n\n\n\n

Tord Bj\u00f6rk<\/strong>
medlem i N\u00e4tverket Folk och fred<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Covid 19-pandemin har v\u00e4ckt ett folkligt intresse f\u00f6r civila beredskapen. S\u00e4rskilt fr\u00e5gan om hur vi ska kunna skaffa oss mat<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25545,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,24,5,17,27,4,23,29],"tags":[],"yoast_head":"\nVi kan inte \u00e4ta vapen! - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Vi kan inte \u00e4ta vapen! - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Covid 19-pandemin har v\u00e4ckt ett folkligt intresse f\u00f6r civila beredskapen. S\u00e4rskilt fr\u00e5gan om hur vi ska kunna skaffa oss mat\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-04-15T21:29:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-04-14T11:39:11+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"333\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"8 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/\",\"name\":\"Vi kan inte \u00e4ta vapen! - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-04-15T21:29:00+00:00\",\"dateModified\":\"2021-04-14T11:39:11+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vi kan inte \u00e4ta vapen!\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Vi kan inte \u00e4ta vapen! - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Vi kan inte \u00e4ta vapen! - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Covid 19-pandemin har v\u00e4ckt ett folkligt intresse f\u00f6r civila beredskapen. S\u00e4rskilt fr\u00e5gan om hur vi ska kunna skaffa oss mat","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2021-04-15T21:29:00+00:00","article_modified_time":"2021-04-14T11:39:11+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":333,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"8 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/","name":"Vi kan inte \u00e4ta vapen! - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2021-04-15T21:29:00+00:00","dateModified":"2021-04-14T11:39:11+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/vi-kan-inte-ata-vapen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vi kan inte \u00e4ta vapen!"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6E0","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg",1000,333,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg",1000,333,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg",1000,333,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen-300x100.jpg",300,100,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg",800,266,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg",1000,333,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg",1000,333,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen-800x333.jpg",800,333,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg",150,50,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg",1000,333,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen.jpg",1000,333,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen-600x333.jpg",600,333,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen-285x333.jpg",285,333,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/vapen-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/debatt\/\" rel=\"category tag\">Debatt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/kronikor\/\" rel=\"category tag\">Kr\u00f6nikor<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/opinion\/\" rel=\"category tag\">Opinion<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a>","rttpg_excerpt":"Covid 19-pandemin har v\u00e4ckt ett folkligt intresse f\u00f6r civila beredskapen. S\u00e4rskilt fr\u00e5gan om hur vi ska kunna skaffa oss mat","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25544"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25544"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25544\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25545"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25544"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25544"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25544"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}