{"id":25538,"date":"2021-04-15T23:17:00","date_gmt":"2021-04-15T21:17:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25538"},"modified":"2021-04-14T13:22:03","modified_gmt":"2021-04-14T11:22:03","slug":"reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/","title":{"rendered":"Reformisternas En Gr\u00f6n Ny Giv f\u00f6r Sverige"},"content":{"rendered":"\n

I sin senaste bok Kapitalet och Ideologin skriver den franske nationalekonomen Thomas Piketty att klimatkrisen och oj\u00e4mlikheten \u00e4r de st\u00f6rsta utmaningarna i v\u00e5r tid. N\u00e5got som inte kan p\u00e5st\u00e5s synas speciellt mycket i den partipolitiska debatten i dag. H\u00e4r \u00e4r tidsperspektivet valet n\u00e4sta \u00e5r och fr\u00e4mst vem som ska regera ihop med vem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Roger Bydler.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Dock blir klimatkrisen allt synligare i v\u00e5ra media och flera tidningar har nu f\u00f6rst\u00e4rkt sin bevakning av klimatf\u00f6r\u00e4ndringen och dess konsekvenser. Det har ocks\u00e5 kommit ett antal rapporter d\u00e4r det gemensamma budskapet kan sammanfattas i att Sverige inte alls \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att klara klimatm\u00e5len och att \u00e5tg\u00e4rder beh\u00f6ver s\u00e4ttas in nu, inte n\u00e5gra \u00e5r in i framtiden.<\/p>\n\n\n\n

Klimatpolitiska r\u00e5dets <\/strong>och Naturv\u00e5rdsverkets \u00e5rliga rapporter i all \u00e4ra, s\u00e5 \u00e4r det nog \u00e4nd\u00e5 Reformisternas rapport En Gr\u00f6n Ny Giv f\u00f6r Sverige som \u00e4r intressantast. Reformisterna presenterar sig som en socialdemokratisk f\u00f6rening med syftet att stimulera till utveckling och opinionsbildning f\u00f6r en progressiv ekonomisk politik. Rapporten beskrivs som att \u201ddet \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i svensk politik som ett helt\u00e4ckande, finansierat reformprogram f\u00f6r klimatomst\u00e4llningen presenteras\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Det kan nog konstateras att rapporten i stort sett lever upp till denna beskrivning. Den beskriver var vi st\u00e5r i dag vad g\u00e4ller utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser. Den lyfter fram att staten beh\u00f6ver ha en mer aktiv och central roll i omst\u00e4llningen. H\u00e4r f\u00f6resl\u00e5s att ett statligt omst\u00e4llningsr\u00e5d uppr\u00e4ttas. Effekterna beskrivs, inte bara vad g\u00e4ller utsl\u00e4ppsminskningar utan ocks\u00e5 vad g\u00e4ller de f\u00f6rdelningsm\u00e4ssiga och jobbskapande effekterna. Och inte minst viktigt ges f\u00f6rslag hur omst\u00e4llningen ska finansieras.<\/p>\n\n\n\n

Till skillnad fr\u00e5n det klimatpolitiska ramverket d\u00e4r nettonoll, med den definition som anv\u00e4nds, ska uppn\u00e5s 2045, s\u00e5 utg\u00e5r Reformisterna fr\u00e5n den av Sverige underskrivna Paris\u00f6verenskommelsen och det utsl\u00e4ppsutrymme som det ger Sverige. \u00c5tg\u00e4rder och styrmedel ska d\u00e4rmed leda till nettonollutsl\u00e4pp 2035.<\/p>\n\n\n\n

Fokus i rapporten <\/strong>ligger i f\u00f6rsta hand p\u00e5 de territoriella utsl\u00e4ppen och produktionen av bunkerbr\u00e4nslen. H\u00e4r lyfts en omfattande katalog av \u00e5tg\u00e4rder och styrmedel fram och hur de ska genomf\u00f6ras. Merparten av de territoriella utsl\u00e4ppen kommer fr\u00e5n fyra omr\u00e5den, transporter, industri, jord- och skogsbruk och energi. 60 procent av utsl\u00e4ppen kommer fr\u00e5n transporter och industri.<\/p>\n\n\n\n

Inom transportsektorn lyfts elektrifiering och det som ben\u00e4mns h\u00e5llbara biodrivmedel fram. Vad g\u00e4ller biodrivmedel tas inte h\u00e4nsyn till att skogsbaserade biodrivmedel orsakar lika stora utsl\u00e4pp som fossila drivmedel i det tidsperspektiv det h\u00e4r \u00e4r fr\u00e5ga om. I ett avsnitt om Utmaningar tas visserligen de olika syns\u00e4tt upp som g\u00e4ller f\u00f6r biobr\u00e4nslen. D\u00e4r skrivs \u201dEn del av konflikten handlar om att \u00e5terbetalningstiden f\u00f6r de biogena utsl\u00e4pp som tillverkning och nyttjande av biobr\u00e4nslen ger upphov till \u00e4r l\u00e5ng\u201d. Dock anses inte biobr\u00e4nslen generera n\u00e5gra utsl\u00e4pp n\u00e4r \u00e5tg\u00e4rder och effekter beskrivs.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rbud f\u00f6r nyf\u00f6rs\u00e4ljning av personbilar med f\u00f6rbr\u00e4nningsmotor och som k\u00f6rs p\u00e5 l\u00e5ginblandad bensin eller diesel ska inf\u00f6ras senast 2027 enligt rapporten. Kollektivtrafikens roll f\u00f6r att klara transportsektorns omst\u00e4llning lyfts fram. Staten beh\u00f6ver h\u00e4r g\u00e5 in med ekonomiskt st\u00f6d, vilket f\u00f6resl\u00e5s ske via stadsmilj\u00f6avtalen och storstadsavtalen.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r omst\u00e4llning av i<\/strong>ndustrisektorn lyfts framf\u00f6r allt p\u00e5g\u00e5ende projekt fram att med v\u00e4tgas ers\u00e4tta fossila energislag inom j\u00e4rn- och st\u00e5lindustrin. Inom andra omr\u00e5den \u00e4r det satsningar p\u00e5 insamling och lagring av koldioxid, bio-CCS, som f\u00f6resl\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n

Finansieringen \u00e4r en central del i rapporten. Det saknas i dag en sammanh\u00e5llen politik och styrning av hur omst\u00e4llningen ska finansieras. Tidsperspektiven \u00e4r f\u00f6r kortsiktiga och regering och riksdag allokerar inte medel f\u00f6r klimat\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r l\u00e4ngre tid \u00e4n tre \u00e5r. Det saknas t\u00e5lmodigt kapital, som de skriver.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r g\u00f6rs en genomg\u00e5ng av alla klimatskadliga subventioner som kan fasas ut, hur minusutsl\u00e4pp ska kunna finansieras och krav p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar vid offentliga upphandlingar. F\u00f6r att klara finansieringen av omst\u00e4llningen och samtidigt f\u00e5 en r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning f\u00f6resl\u00e5s en klimatv\u00e4rnskatt och en gr\u00f6n arvs- och g\u00e5voskatt.<\/p>\n\n\n\n

En viktig \u00e5tg\u00e4rd \u00e4r etableringen av en statlig investeringsbank. Den \u00e4r ett av medlen f\u00f6r l\u00e5ngsiktiga investeringar och de satsningar som beh\u00f6ver ske inom industrin. De satsningar som tas upp inom industrisektorn uppskattas leda till 150\u2009000\u2013200\u2009000 nya direkta arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

I rapporten beskrivs<\/strong> En Gr\u00f6n Ny Giv, som klassisk, socialdemokratisk reformism, en provisorisk utopi med Ernst Wigforss ord. Med det menas reformer som \u00e4r konkreta nog att genomf\u00f6ras, men vision\u00e4ra nog att verka systemf\u00f6r\u00e4ndrande. Det \u00e5terst\u00e5r att se om rapportens reformer motsvarar de f\u00f6rv\u00e4ntningarna. Men det ska onekligen bli intressant att se vilket avtryck denna rapport kommer att f\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I sin senaste bok Kapitalet och Ideologin skriver den franske nationalekonomen Thomas Piketty att klimatkrisen och oj\u00e4mlikheten \u00e4r de st\u00f6rsta<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25110,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,17,15,30,11],"tags":[],"yoast_head":"\nReformisternas En Gr\u00f6n Ny Giv f\u00f6r Sverige - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Reformisternas En Gr\u00f6n Ny Giv f\u00f6r Sverige - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"I sin senaste bok Kapitalet och Ideologin skriver den franske nationalekonomen Thomas Piketty att klimatkrisen och oj\u00e4mlikheten \u00e4r de st\u00f6rsta\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-04-15T21:17:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-04-14T11:22:03+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"400\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"223\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"4 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/\",\"name\":\"Reformisternas En Gr\u00f6n Ny Giv f\u00f6r Sverige - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-04-15T21:17:00+00:00\",\"dateModified\":\"2021-04-14T11:22:03+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Reformisternas En Gr\u00f6n Ny Giv f\u00f6r Sverige\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Reformisternas En Gr\u00f6n Ny Giv f\u00f6r Sverige - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Reformisternas En Gr\u00f6n Ny Giv f\u00f6r Sverige - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"I sin senaste bok Kapitalet och Ideologin skriver den franske nationalekonomen Thomas Piketty att klimatkrisen och oj\u00e4mlikheten \u00e4r de st\u00f6rsta","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2021-04-15T21:17:00+00:00","article_modified_time":"2021-04-14T11:22:03+00:00","og_image":[{"width":400,"height":223,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png","type":"image\/png"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"4 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/","name":"Reformisternas En Gr\u00f6n Ny Giv f\u00f6r Sverige - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2021-04-15T21:17:00+00:00","dateModified":"2021-04-14T11:22:03+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/04\/15\/reformisternas-en-gron-ny-giv-for-sverige\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Reformisternas En Gr\u00f6n Ny Giv f\u00f6r Sverige"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6DU","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-150x150.png",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-300x167.png",300,167,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-392x223.png",392,223,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-390x205.png",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-130x90.png",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",150,84,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-285x223.png",285,223,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-400x198.png",400,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ledare\/\" rel=\"category tag\">Ledare<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a>","rttpg_excerpt":"I sin senaste bok Kapitalet och Ideologin skriver den franske nationalekonomen Thomas Piketty att klimatkrisen och oj\u00e4mlikheten \u00e4r de st\u00f6rsta","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25538"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25538"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25538\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25110"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25538"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25538"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25538"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}