![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/jemenberg.jpg\")
Fr\u00e5n huvudstaden Sanaa<\/strong> gav vi oss ut i delad taxi runt landet som d\u00e5 hette Nordjemen. Det var l\u00e4tt att ordna. Vi hittade hotell och s\u00e5g mycket. Jag antecknade mycket om vackra gr\u00f6na landskap, terrassodlingar och h\u00f6ga berg. Om m\u00e4n i h\u00f6ftskynken, st\u00e4ndigt med en krokig dolk p\u00e5 magen, och kvinnor med helsvart t\u00e4ckning. N\u00e4r de r\u00e4knade de tjocka sedelbuntarna p\u00e5 banken s\u00e5g man bara stora svarta fl\u00f6rtiga \u00f6gon. Om husen i Sanaa som ser ut som pepparkakshus med vita b\u00e5rder runt alla \u00f6ppningar. Marknaderna var helt \u00f6verv\u00e4ldigande. M\u00e5nga milj\u00f6er verkade sagolika, som p\u00e5 medeltiden. I Hodeida badade vi i R\u00f6da Havet.<\/p>\n\n\n\n Jag bes\u00f6kte n\u00e5gra f\u00f6re detta kollegor inom sjukv\u00e5rden i Taiz som ber\u00e4ttade om undern\u00e4rda barn, men s\u00e5dana fanns \u00f6verallt i Afrika ocks\u00e5. Liksom fattigdom. Men landet fungerade. Nu efter\u00e5t \u00e4r det sl\u00e5ende att vi aldrig k\u00e4nde oss otrygga. M\u00e4nniskor var nyfikna, s\u00e4rskilt p\u00e5 v\u00e5ra tre sm\u00e5 barn, men v\u00e4nliga och hj\u00e4lpsamma. Kanske n\u00e5gon sk\u00f6rtade upp oss men det ingick i bilden.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r var det verkligen b\u00e4ttre f\u00f6rr. I dag finns bara fattigdom och krig och sv\u00e4lt i Jemen. I Hodeida strider man f\u00f6r att s\u00e4kra \u2013 eller stoppa \u2013 inf\u00f6rseln av f\u00f6rn\u00f6denheter till landet. Fr\u00e5n Taiz rapporterade Sveriges Radios korrespondent nyligen att frontlinjen g\u00e5r tv\u00e4rs genom staden och sk\u00e4r av sjukhuset som beh\u00f6vs f\u00f6r att v\u00e5rda offren f\u00f6r krypskyttarna. Och detta krig verkar s\u00e5 on\u00f6digt.<\/p>\n\n\n\n Jemen ligger i ett h\u00f6rn<\/strong> av den arabiska halv\u00f6n, och det \u00e4r i stort sett bara d\u00e4r som man kan leva naturligt av vad marken ger. Resten \u00e4r som bekant mest \u00f6ken (och oljetorn och artificiella st\u00e4der som bygger p\u00e5 att oljan fl\u00f6dar). L\u00e4get \u00e4r ocks\u00e5 ypperligt i inloppet till R\u00f6da havet, d\u00e4r handelsv\u00e4garna mellan Indien, Mellan\u00f6stern och Europa m\u00f6ts. H\u00e4r finns en l\u00e5ng historia som f\u00f6rlorar sig i myter: F\u00f6rmodligen kom drottningen av Saba h\u00e4rifr\u00e5n. Hon som upps\u00f6kte den vise Salomo i Jerusalem med rika g\u00e5vor av \u00e4dla stenar och kryddor och kanske f\u00f6rf\u00f6rde honom (eller vice versa). Om han \u00f6ver huvud taget har existerat \u2013 det \u00e4r os\u00e4kert \u00e4ven om b\u00e5de Bibeln och Koranen och judisk tradition ber\u00e4ttar historien.<\/p>\n\n\n\n Under mer \u00e4n tusen \u00e5r var Jemen en sj\u00e4lvst\u00e4ndig teokrati. De nordjemenitiska stammarna blev k\u00e4nda f\u00f6r sitt h\u00e5rdnackade motst\u00e5nd mot fr\u00e4mmande makter, och det osmanska riket fick aldrig mer \u00e4n en nominell \u00f6verh\u00f6ghet. Liksom Afghanistan har man lyckats avvisa otaliga inkr\u00e4ktare \u2013 landet har beskrivits som \u201dimperiers gravplats\u201d.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n Jemen kommer ocks\u00e5<\/strong> kaffet som n\u00e5dde Europa \u2013 via hamnstaden Mocka \u2013 p\u00e5 1500-talet \u00f6ver Kairo och Bagdad. Rikedomar fr\u00e5n handel och odling har bekostat en \u00f6verd\u00e5dig arkitektur. H\u00e4r finns flera v\u00e4rldsarv och mycket att beundra f\u00f6r en turist. Sanaa p\u00e5st\u00e5s ha 100 mosk\u00e9er och 6\u2009000 hus daterade till 1400-talet (eller kanske 1000-talet \u2013 uppgifterna varierar). Staden har j\u00e4mf\u00f6rts i betydelse med Konstantinopel.<\/p>\n\n\n\n \u00d6sterns mystik har ocks\u00e5 lockat europ\u00e9er. P\u00e5 1700-talet bekostade den danske kungen en uppt\u00e4cktsresa som har beskrivits i den enast\u00e5ende boken Det lyckliga Arabien av Thorkild Hansen. Resan blev dramatisk. Deltagarna blev osams, de blev lurade och sjuka och bara en av dem lyckades ta sig hem. Man ritade unika kartor och studerade spr\u00e5k och vardagsliv. Med p\u00e5 resan fanns \u00e4ven en svensk Linn\u00e9l\u00e4rjunge, Peter Forssk\u00e5l, som samlade hundratals \u00f6rter och fr\u00f6n och stoppade djur i sprit. Men det mesta f\u00f6rst\u00f6rdes, antingen n\u00e4r det skulle skeppas hem eller av illvilliga kolleger d\u00e4r hemma. Det \u00e4r en sorglustig l\u00e4sning. Forssk\u00e5l dog i Jemen i malaria, en f\u00f6r expeditionen ok\u00e4nd sjukdom. P\u00e5 det magra nationalmuseet i Sanaa utg\u00f6r expeditionens material i dag en viktig pusselbit i landets historia.<\/p>\n\n\n\n Myten om det lyckliga Arabien<\/strong> kunde man i alla fall vederl\u00e4gga. Det p\u00e5st\u00e5s till och med vara en feltolkning och bara syfta p\u00e5 v\u00e4derstrecken enligt arabisk tradition.<\/p>\n\n\n\n I dag \u00e4r Jemen inte bara farligt utan ocks\u00e5 ett av v\u00e4rldens fattigaste l\u00e4nder. Och mest \u201doutvecklade\u201d om ordet f\u00e5r anv\u00e4ndas. BNP \u00e4r en br\u00e5kdel av andra arabstaters. Politiken och ekonomin \u00e4r n\u00e4stan oskiljbara och beh\u00e4rskas av ett f\u00e5tal familjer; korruptionen total. Kapitalflykten \u00e4r enorm \u2013 varje bist\u00e5ndskrona motsvaras av ett tv\u00e5\u2013tre g\u00e5nger st\u00f6rre utfl\u00f6de. Befolkningstillv\u00e4xten \u00e4r katastrofal. N\u00e4r vi var d\u00e4r, f\u00f6r 40 \u00e5r sedan, hade Sverige \u00e5tta miljoner inv\u00e5nare och Jemen sju. I dag \u00e4r man uppe i 30 miljoner (medan Sverige har tio). Huvudstaden Sanaa hade 150\u2009000 inv\u00e5nare n\u00e4r vi beundrade den. I dag \u00e4r de tv\u00e5 miljoner.<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven om det regnar i landet och det finns floder s\u00e5 rinner de aldrig ut i havet utan torkar in i den torra och heta \u00f6knen l\u00e4ngs kusten. I dag har man mindre \u00e4n en tiondel av det vatten som anses inneb\u00e4ra \u201dvattenstress\u201d. 90 procent av vattnet anv\u00e4nds i jordbruket. H\u00e4lften av det anv\u00e4nds f\u00f6r att odla kat (qat), den inhemska, ganska milda drogen som inte minst d\u00e4mpar hungerk\u00e4nslan (och som f\u00e5r m\u00e4nnen att se ut som de hade akut p\u00e5ssjuka).<\/p>\n\n\n\n Dagens Jemen t\u00e4cker en stor del<\/strong> av arabiska halv\u00f6ns sydkust, men de allra flesta bor i de b\u00f6rdiga h\u00f6gl\u00e4nderna i det klassiska Jemen i v\u00e4ster, Nordjemen. H\u00e4r f\u00f6rdes p\u00e5 1960-talet m\u00e5nga blodiga inb\u00f6rdes strider. Jemen \u00e4r ett klansamh\u00e4lle och det pr\u00e4glar politiken med en st\u00e4ndig maktkamp mellan olika fraktioner. Egypten satte in stora truppstyrkor medan Saudiarabien st\u00f6dde motsidan. Slagna motst\u00e5ndare (eller deras huvuden) h\u00e4ngdes upp p\u00e5 allm\u00e4n plats i Sanaa. H\u00f6glandsstammarna r\u00e5dde man inte p\u00e5. Jemen har kallats \u201dEgyptens Vietnam\u201d sedan de invaderande trupperna tvingats dra sig ur.<\/p>\n\n\n\n Resten av landet, \u00f6knen i s\u00f6der, var ganska ointressant f\u00f6r omv\u00e4rlden tills det brittiska imperiets \u00e5ngb\u00e5tar b\u00f6rjade g\u00e5 genom Suezkanalen. P\u00e5 v\u00e4g till och fr\u00e5n Indien beh\u00f6vde de bunkra kol. D\u00e4rf\u00f6r ockuperade britterna den s\u00f6mniga staden Aden och f\u00f6rvandlade den till en st\u00f6djepunkt. Under andra v\u00e4rldskriget var det en av v\u00e4rldens livligaste hamnar. Resten av omr\u00e5det f\u00f6rvandlade de till ett brittiskt protektorat. F\u00f6rst p\u00e5 1960-talet kastades britterna ut. D\u00e5 fick arabv\u00e4rlden sin f\u00f6rsta socialistiska stat, Sydjemen, med omfattande st\u00f6d fr\u00e5n Sovjetunionen. Efter Sovjets uppl\u00f6sning blev landet snart bankrutt. D\u00e5 gick man, fast\u00e4n motvilligt, ihop med Nordjemen till ett land.<\/p>\n\n\n\n Det krig som b\u00f6rjade f\u00f6r sex \u00e5r sedan tar allts\u00e5 vid efter decennier av statskupper och konflikter. Det har utvecklats till en o\u00f6versk\u00e5dlig massa konflikter mellan grupperingar, fraktioner, stammar, miliser och gangstergrupper. I princip st\u00e5r huthierna (som kallas rebeller och \u00e4r ett slags shiamuslimer) mot den st\u00f6rtade regeringen som g\u00e5tt i exil. Media rapporterar mest om det sunnitrogna Saudiarabiens bombangrepp. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r detta knappast ett religionskrig. P\u00e5 marken tycks man ha k\u00f6rt fast \u2013 som alla andra som f\u00f6rs\u00f6kt er\u00f6vra h\u00f6glandet. Huthierna verkar i samma tradition som krigiska stammar f\u00f6re dem i omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n I koalition med Saudiarabien finns ett aggressivt F\u00f6renade Arabemiraten som bidragit med trupper, vapen och pengar. Det sker delvis i konflikt eller \u00e5tminstone konkurrens med partnern eftersom man vill st\u00e4rka sitt inflytande i omr\u00e5det. USA (och andra v\u00e4stl\u00e4nder) har tagit tydlig st\u00e4llning f\u00f6r den st\u00f6rtade regeringen och koalitionen. Dessutom verkar USA p\u00e5 egen hand f\u00f6r att \u201dbek\u00e4mpa terrorister\u201d (\u00e4ven under Obamas tid). Alla motiverar sina insatser med att s\u00e4tta stopp f\u00f6r Irans inflytande. Det anses att Iran st\u00f6djer huthierna, \u00e4ven om bel\u00e4ggen \u00e4r ganska vaga, och i s\u00e5 fall bara med vapen och tr\u00e4ning (genom Hizbollah). Kanske kom de in f\u00f6rst i en senare fas, efter angreppen fr\u00e5n koalitionen. V\u00e5ra media i v\u00e4st har ju v\u00e4ldigt l\u00e4tt f\u00f6r att haka p\u00e5 anklagelser mot Iran.<\/p>\n\n\n\n I dag anses tv\u00e5\u2013tre miljoner barn vara undern\u00e4rda. Fyra av fem jemeniter beh\u00f6ver humanit\u00e4rt bist\u00e5nd eller skydd. Historiens v\u00e4rsta koleraepidemi har p\u00e5g\u00e5tt i flera \u00e5r. Det beror inte minst p\u00e5 att Saudiarabiens bomber slagit s\u00f6nder den infrastruktur som finns, bland annat tillg\u00e5ngen till vatten. \u00c4ven Sanaas medeltida hus bombas. Jemen \u00e4r en s\u00f6nderfallen stat.<\/p>\n\n\n\n Det var allts\u00e5 verkligen b\u00e4ttre f\u00f6rr<\/strong> \u2013 \u00e4ven om det st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5tt en maktkamp, mer eller mindre blodig. M\u00e4nniskor kunde dra sig fram, odla och \u00e4ta, g\u00e5 i skolan och r\u00f6ra sig ganska tryggt. Vi s\u00e5g inte fel f\u00f6r 40 \u00e5r sedan, \u00e4ven om det var mycket vi inte f\u00f6rstod.<\/p>\n\n\n\n Men nu \u00e4r Jemen inte bara krigsh\u00e4rjat utan ocks\u00e5 \u00f6verbefolkat eftersom naturresurserna inte r\u00e4cker. Fyra g\u00e5nger fler ska dela p\u00e5 samma m\u00e4ngd vatten som f\u00f6r 40 \u00e5r sedan. Globalt sett \u00e4r \u00f6verbefolkning ett mycket mindre problem \u00e4n \u00f6verkonsumtion. Men ett antal l\u00e4nder \u00e4r verkligen \u00f6verbefolkade och dit h\u00f6r Jemen. Och med maktkampen kom de m\u00e5nga vapnen i landet i bruk. Det blev ett krig med ombud genom att stormakterna grep in. De flygbombade s\u00f6nder landet och gjorde det obeboeligt. Vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen f\u00f6rst\u00f6rdes och livsmedelsimporten via Hodeida st\u00e4ngdes. Kriget f\u00f6rr\u00e5ades med terror, avr\u00e4ttningar och barnsoldater.<\/p>\n\n\n\n Sedan vore det naturligtvis b\u00e4ttre om man odlade mat i st\u00e4llet f\u00f6r kat \u2013 hellre \u00e4ta sig m\u00e4tt \u00e4n d\u00e4mpa hungerk\u00e4nslan \u2013 men det \u00e4r sv\u00e5rt att klandra odlarna. Precis som i Colombia och Afghanistan \u00e4r det kunderna \u2013 mest i v\u00e4st \u2013 som driver produktionen av droger.<\/p>\n\n\n\n N\u00e5got lyckligt Arabien<\/strong> har kanske aldrig funnits. Men i dag \u00e4r Jemen s\u00f6nderslaget d\u00e4rf\u00f6r att Saudiarabien, F\u00f6renade Arabemiraten, USA och Iran k\u00e4mpar om herrav\u00e4ldet i regionen. Kriget som det ondas moder. Vem kan r\u00e5 p\u00e5 det?<\/p>\n\n\n\n Christer Sanne<\/strong> \u00e4r samh\u00e4llsforskare, civilingenj\u00f6r och fil dr, docent (pensionerad fr\u00e5n Kungliga Tekniska h\u00f6gskolan) samt f\u00f6rfattare. Han har skrivit flera b\u00f6cker om arbetstidsfr\u00e5gan och om h\u00e5llbar utveckling.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Var det b\u00e4ttre f\u00f6rr? Jag minns att Hans Rosling inte t\u00e5lde att fr\u00e5gan st\u00e4lldes och br\u00f6t kontakten n\u00e4r jag tvivlade<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25482,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,4,23,29,18],"tags":[],"yoast_head":"\n![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/jemenkniv.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/sanaa.jpg\")
\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/christer_sanne.jpg\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\n