{"id":25450,"date":"2021-03-05T04:01:00","date_gmt":"2021-03-05T03:01:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25450"},"modified":"2021-03-03T17:15:35","modified_gmt":"2021-03-03T16:15:35","slug":"det-lilla-foregangslandet-i-syd","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/","title":{"rendered":"Det lilla f\u00f6reg\u00e5ngslandet i syd"},"content":{"rendered":"\n

Nya Zeeland m\u00e5 vara litet, det m\u00e5 g\u00e5 tio f\u00e5r p\u00e5 varje m\u00e4nniska, det m\u00e5 ha v\u00e4rldens sydligaste huvudstad och i viss m\u00e5n vara isolerat \u2013 men det \u00e4r ett f\u00f6reg\u00e5ngsland p\u00e5 fler \u00e4n ett s\u00e4tt. Ett land som lyckats \u00f6verbrygga kulturkrockar och samh\u00e4llshot genom snabba, smidiga och respektfulla \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
En replika av Endeavour, James Cooks skepp.<\/em>
(Foto: John Hill<\/a> \/ CC BY-SA<\/a>)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

F\u00f6rsta europeiska kontakt (l\u00e4s: kulturkrock) skedde 1642 d\u00e5 nederl\u00e4ndaren Abel Tasman en route till Sydkontinenten gjorde strandhugg p\u00e5 dagens Tasmanien, p\u00e5 ett par tre av Tonga- och Fiji\u00f6arna samt p\u00e5 endera av Nya Zeelands \u00f6ar (under landets f\u00f6rvaltning st\u00e5r ett antal \u00f6ar, de flesta obebodda). Maorierna, som fr\u00e5n olika delar av den polynesiska arkipelagen anl\u00e4nt l\u00e5ngt f\u00f6re europ\u00e9erna, namngav landmassan Aotearoa.<\/p>\n\n\n\n

Tasman ville inr\u00e4tta ett Nova Hollanda i Polynesien; fast koloniseringen skulle inledas f\u00f6rst den 8 oktober 1769: HMS Endeavour ankrade utanf\u00f6r Gisborne p\u00e5 Nord\u00f6ns nordostkust. Kapten James Cook var ute p\u00e5 sin f\u00f6rsta S\u00f6derhavsresa. Det var inget strandhugg. Union Jack hissades och Cook gjorde \u00e5 den engelska kronan anspr\u00e5k p\u00e5 Aotearoa som kronkoloni. Landet bytte env\u00e4ldigt namn till New Zealand; huvudstaden fick senare namn efter Arthur W. Wellington, \u201dhj\u00e4lten\u201d fr\u00e5n slaget vid Waterloo som v\u00e4grade vidk\u00e4nnas sitt irl\u00e4ndska ursprung.<\/p>\n\n\n\n

Cook, och linn\u00e9l\u00e4rljungen Daniel Solander som \u00e5tf\u00f6ljde expeditionen till \u201dTerra Australis Incognita\u201d som forskare, blev kvar i ett halv\u00e5r och hann genomf\u00f6ra omfattande kartl\u00e4ggningsarbeten. Bland annat att Nord- och Syd\u00f6n inte alls var en del av Antarktis \u2013 som Tasman trodde \u2013 och att de faktiskt \u00e5tskiljdes av vatten, d\u00e4rav Cooks sund. N\u00e4r en replik av Endeavour seglade genom Poverty Bay, eller Taranganui-a-kiwa, i oktober 2019 f\u00f6r att h\u00f6gtidligh\u00e5lla 250-\u00e5rsdagen av kolonisationen m\u00f6tte det massiva protester i maorisamfundet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst de europeiska<\/strong> uppt\u00e4cktsresandena och forskarna och sedermera milit\u00e4rerna och kolonisat\u00f6rerna slogs av vilken framst\u00e5ende och utvecklad kultur maorifolket f\u00f6restod. Rej\u00e4la timmerhus som kunde st\u00e5 emot cykloner och orkaner och med uts\u00f6kt snickargl\u00e4dje d\u00e4rtill, m\u00f6nster med viktiga kosmologiska och mytologiska betydelser. Stridsb\u00e5tarna m\u00e4tte hela 20 meter i l\u00e4ngd och hade en praktfullt snidad st\u00e4v som p\u00e5minde om vikingarnas.<\/p>\n\n\n\n

Ett \u00f6verfl\u00f6d av fisk och skaldjur, frukter och en b\u00f6rdig jordm\u00e5n f\u00f6r rotfrukter hade skapat ett k\u00e4rnfriskt och storv\u00e4xt folk. Egendomsf\u00f6rh\u00e5llandena hos stammarna i byarna var som hos m\u00e5nga urfolk i stort egalit\u00e4ra och autonoma. Och som hos legio andra urfolk var animismen p\u00e5taglig \u2013 det vill s\u00e4ga att se naturen som \u201dandlig\u201d och djuren som \u201dbesj\u00e4lade\u201d. Ansiktstatueringarna, som i f\u00f6rstone kunde verka s\u00e5 avskr\u00e4ckande, visade sig vara adelsm\u00e4rken.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Picasa 2.7<\/span> All Blacks g\u00f6r en haka f\u00f6re en match mot Frankrike, 2006.<\/em>
(Foto: Sonya & Jason Hills<\/a> \/ CC BY-SA<\/a>)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I j\u00e4mf\u00f6relse med <\/strong>Australiens ursprungsbefolkning aboriginerna \u2013 allt \u00e4r relativt, tasmanierna utrotades ju helt \u2013 har maorierna de jure bra mycket st\u00f6rre r\u00e4ttigheter och befogenheter. Exempelvis f\u00e5r the muttonbird (kortstj\u00e4rtad lira) endast plockas av maorier p\u00e5 Rakiura (Stewart Island) under vissa \u00e5rstider och premisser f\u00f6r att inte utrotas likt j\u00e4ttemoaf\u00e5geln \u2013 eller pungvargen i Tasmanien & Australien \u2013 vilka sk\u00f6ts en masse av r\u00e4dsla, vidskepelse och\/eller hunger.<\/p>\n\n\n\n

Till skillnad fr\u00e5n australiensiska Wallabies och sydafrikanska Springbooks i stort sett helvita laguppst\u00e4llningar har landets stolthet All Blacks en klar majoritet maorier i laget. S\u00e5ledes inleds varje rugbymatch med en skr\u00e4ckinjagande och rytmisk Haka, en traditionell strids- och uppvisningsdans p\u00e5 samma g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Detta har inte skett utan kamp. P\u00e5 Tasmans och Cooks bes\u00f6k f\u00f6ljde talrika uppror p\u00e5 Nord\u00f6n, d\u00e4r lejonparten av maorierna bor, varav det st\u00f6rsta inleddes 1859 och varade i hela elva \u00e5r, mycket i samband med att britterna uppt\u00e4ckt guldfyndigheter. 1907 erh\u00f6ll Nya Zeeland vad som inom statsvetenskapen tituleras en dominost\u00e4llning i brittiska imperiet (efter dominium, besittningsr\u00e4tt, herrav\u00e4lde).<\/p>\n\n\n\n

De f\u00f6rsta mission\u00e4rerna kom till \u00f6n 1814, och 1951 ans\u00e5gs maorierna vara helt kristnade. Flest blev anglikaner, f\u00f6ljt av katoliker och presbyterianer. Under de senaste decennierna har emellertid allt fler \u00e5terg\u00e5tt till den ursprungliga animismen. Efter mission\u00e4rerna b\u00f6rjade kolonisat\u00f6rerna, som mestadels bestod av engelska straff\u00e5ngar och irl\u00e4ndska antirojalister, anl\u00e4nda i stort antal varf\u00f6r dagens befolkning till tv\u00e5 tredjedelar best\u00e5r av vita.<\/p>\n\n\n\n

1951 fanns bland den enda kammarens 97 ledam\u00f6ter endast fyra maorier; 70 \u00e5r senare \u00e4r den siffran \u00e5tminstone uppe i det dubbla. 1951 ingick landet i ANZUS-pakten; 35 \u00e5r senare f\u00f6rklarades Nya Zeeland som k\u00e4rnvapenfri zon varf\u00f6r relationerna med Australien blev frostiga och med USA i praktiken upph\u00f6rde.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Jacinda Ardern \u00e4r Nya Zeelands premi\u00e4rminister.<\/em>
(Foto: Eesan1969<\/a>)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Dekretet grundades i mycket p\u00e5 de franska s\u00e4kerhetsagenternas s\u00e4nkning av MS Rainbow Warrior i Aucklands hamn 1985. Greenpeaceskeppet var p\u00e5 v\u00e4g till Moruroa-atollen f\u00f6r att blockera Frankrikes omstridda k\u00e4rnvapentest d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Politiken domineras av <\/strong>ett tv\u00e5partisystem via Labour och National Party. Den senaste nyzeel\u00e4ndska premi\u00e4rministern Jacinda Ardern (Arbetarpartiet) har visat sig vara ett f\u00f6red\u00f6me. Hon agerar snabbt, brett och modigt; hon f\u00f6rs\u00f6ker inkludera s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt i sina regeringsbeslut och f\u00e5r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u2013 oftast \u2013 med sig b\u00e5de parlamentet och folket.<\/p>\n\n\n\n

Exempel: som ett av de f\u00f6rsta l\u00e4nderna i v\u00e4rlden gav Nya Zeeland en flod (Wanganui) juridiska r\u00e4ttigheter. Efter massakern i mars 2019 d\u00e5 en terrorist mejade ner 51 och skadade 50 muslimer vid tv\u00e5 mosk\u00e9er i Christchurch p\u00e5 Syd\u00f6n fattade parlamentet p\u00e5 Arderns och Arbetarpartiets initiativ ett omfattande f\u00f6rbud mot alla hel- och halvautomatiska vapen.<\/p>\n\n\n\n

Landet var f\u00f6rst p\u00e5 b\u00e5ten med att bryta alla diplomatiska f\u00f6rbindelser med Myanmar efter milit\u00e4rjuntans statskupp den 1 februari, som visade sig bli blodig. Efter Skottland och \u00d6ster\u00e5kers kommun var Nya Zeeland f\u00f6rst i v\u00e4rlden med att erbjuda unga kvinnor mensskydd \u2013 om m\u00e4n haft mens hade det implementerats f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Och den senaste coronapandemin har landet klarat av f\u00f6red\u00f6mligt genom intelligenta beslut och kvicka \u00e5tg\u00e4rder. I skrivande stund (2 mars) har Nya Zeeland endast 26 rapporterade d\u00f6dsfall p\u00e5 en befolkning p\u00e5 drygt fem miljoner inv\u00e5nare.<\/p>\n\n\n\n

Fast kulturkrockar kan fortfarande uppst\u00e5. En \u00e4gde rum i mitten av februari n\u00e4r ledamoten Rawiri Waititi, ena spr\u00e5kr\u00f6ret i Maoripartiet (v\u00e4nster\/center), i st\u00e4llet f\u00f6r bruklig slips kom ikl\u00e4dd en traditionell hei-tiki \u2013 ett smycke, ofta i jade, som b\u00e4r samma m\u00f6nster som husen, b\u00e5tarna och tatueringarna. Talmannen Trevor Mallard sade att dylika \u201dMaori business attire\u201d inte var till\u00e5tna i parlamentet varp\u00e5 Waititi replikerade att slipsen symboliserar en \u201dkolonial strypsnara\u201d. Waititi blev k\u00f6rd p\u00e5 porten och l\u00e4mnade kammaren med orden \u201dDet handlar inte om slipsar \u2013 det handlar om kulturell identitet, mate!\u201d<\/p>\n\n\n\n

Bara ett par dagar senare hade en parlamentarisk kommitt\u00e9 slagit fast att slipstv\u00e5nget inte l\u00e4ngre skulle anses obligatoriskt. S\u00e5 arbetar en regering och ett parlament valt av och f\u00f6r folket. Ett mandat v\u00e4rt namnet. Khia-haka, allt gott, \u00e4r det nya hakuna matata.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nya Zeeland m\u00e5 vara litet, det m\u00e5 g\u00e5 tio f\u00e5r p\u00e5 varje m\u00e4nniska, det m\u00e5 ha v\u00e4rldens sydligaste huvudstad och<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25451,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[34,5,27,4,18],"tags":[],"yoast_head":"\nDet lilla f\u00f6reg\u00e5ngslandet i syd - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Det lilla f\u00f6reg\u00e5ngslandet i syd - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Nya Zeeland m\u00e5 vara litet, det m\u00e5 g\u00e5 tio f\u00e5r p\u00e5 varje m\u00e4nniska, det m\u00e5 ha v\u00e4rldens sydligaste huvudstad och\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-03-05T03:01:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-03-03T16:15:35+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"640\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"433\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"6 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/\",\"name\":\"Det lilla f\u00f6reg\u00e5ngslandet i syd - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-03-05T03:01:00+00:00\",\"dateModified\":\"2021-03-03T16:15:35+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Det lilla f\u00f6reg\u00e5ngslandet i syd\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Det lilla f\u00f6reg\u00e5ngslandet i syd - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Det lilla f\u00f6reg\u00e5ngslandet i syd - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Nya Zeeland m\u00e5 vara litet, det m\u00e5 g\u00e5 tio f\u00e5r p\u00e5 varje m\u00e4nniska, det m\u00e5 ha v\u00e4rldens sydligaste huvudstad och","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2021-03-05T03:01:00+00:00","article_modified_time":"2021-03-03T16:15:35+00:00","og_image":[{"width":640,"height":433,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"6 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/","name":"Det lilla f\u00f6reg\u00e5ngslandet i syd - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2021-03-05T03:01:00+00:00","dateModified":"2021-03-03T16:15:35+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/03\/05\/det-lilla-foregangslandet-i-syd\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Det lilla f\u00f6reg\u00e5ngslandet i syd"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6Cu","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg",640,433,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg",640,433,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg",640,433,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown-300x203.jpg",300,203,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg",640,433,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg",640,433,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg",640,433,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg",640,433,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg",150,101,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg",640,433,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown.jpg",640,433,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown-285x433.jpg",285,433,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/640px-HM_Bark_Endeavour_replica_in_Cooktown-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/analys\/\" rel=\"category tag\">Analys<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/kronikor\/\" rel=\"category tag\">Kr\u00f6nikor<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/utrikes\/\" rel=\"category tag\">Utrikes<\/a>","rttpg_excerpt":"Nya Zeeland m\u00e5 vara litet, det m\u00e5 g\u00e5 tio f\u00e5r p\u00e5 varje m\u00e4nniska, det m\u00e5 ha v\u00e4rldens sydligaste huvudstad och","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25450"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25450"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25450\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25451"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25450"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25450"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25450"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}