{"id":25428,"date":"2021-02-19T02:44:00","date_gmt":"2021-02-19T01:44:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25428"},"modified":"2021-02-17T15:59:00","modified_gmt":"2021-02-17T14:59:00","slug":"flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/","title":{"rendered":"Flera studier visar: Matsystemet driver p\u00e5 massutrotningen"},"content":{"rendered":"\n

Vi blir allt fler m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden och v\u00e5ra matvanor blir allt mer resurskr\u00e4vande. De senaste m\u00e5naderna har det publicerats flera rapporter som visar att det globala matsystemet m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras i grunden f\u00f6r att motverka klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och begr\u00e4nsa massutrotningen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Enligt en studie kan 90 procent av alla landlevande djur ha f\u00f6rlorat hela eller delar av sin livsmilj\u00f6 \u00e5r 2050 som en konsekvens av den expanderande livsmedelssektorn.
(Foto: MattysFlicks<\/a> \/ CC BY<\/a>)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

I september sl\u00e4pptes WWF:s Living Planet Report som tar tempen p\u00e5 den biologiska m\u00e5ngfalden och tillst\u00e5ndet f\u00f6r vilda populationer i v\u00e4rlden. \u00c5rets upplaga visar en kraftig minskning av vilda ryggradsdjur globalt \u2013 \u201dskr\u00e4mmande l\u00e4sning\u201d, enligt generalsekreterare H\u00e5kan Wirt\u00e9n:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Trenden g\u00e5r k\u00e4ppr\u00e4tt \u00e5t fel h\u00e5ll och pressen p\u00e5 naturresurserna \u00f6kar. Kurvan \u00f6ver v\u00e4rldens populationer av ryggradsdjur visar p\u00e5 en genomsnittlig minskning p\u00e5 hela 68 procent f\u00f6r de unders\u00f6kta best\u00e5nden av f\u00e5glar, fiskar, d\u00e4ggdjur, grod- och kr\u00e4ldjur mellan 1970 och 2016. Den st\u00f6rsta negativa p\u00e5verkan \u00e4r f\u00f6rlust av livsmilj\u00f6er, som avskogning och storskalig mark-omvandling f\u00f6r jordbruk, s\u00e4ger han i ett pressmeddelande.<\/p>\n\n\n\n

Enligt Louise Carlsson<\/strong>, biolog och naturv\u00e5rdsexpert p\u00e5 WWF, \u00e4r populationer i s\u00f6tvattensmilj\u00f6er v\u00e4rst drabbade och har minskat med i snitt 84 procent. Orsakerna \u00e4r flera, men fr\u00e4mst r\u00f6r det sig om \u00f6verfiske och f\u00f6rsvinnande livsmilj\u00f6er n\u00e4r kraftverksdammar byggs ut. Runt 85 procent av v\u00e5tmarkerna p\u00e5 planeten har dessutom f\u00f6rsvunnit, skriver f\u00f6rfattarna. V\u00e5tmarker \u00e4r viktiga klimatreglerare och spelar en avg\u00f6rande roll i m\u00e5nga ekosystem.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Med ett tydligt fokus p\u00e5 b\u00e5de dj\u00e4rvare och mer ambiti\u00f6sa bevarandeinsatser och en medveten omst\u00e4llning av till exempel produktion och konsumtion av mat, g\u00e5r det att bromsa och v\u00e4nda f\u00f6rlusten av biologisk m\u00e5ngfald till 2030, s\u00e4ger Louise Carlsson.<\/p>\n\n\n\n

Rapporten tas fram av Zoological Society of London i samarbete med WWF och sl\u00e4pps vartannat \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare en studie<\/strong>, publicerad i Nature Sustainability, visar p\u00e5 behovet av ett nytt matsystem. Enligt forskarna kan s\u00e5 mycket som 90 procent av alla landlevande djur ha f\u00f6rlorat hela eller delar av sin livsmilj\u00f6 \u00e5r 2050, som en konsekvens av den expanderande livsmedelssektorn.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndra vad vi \u00e4ter och hur maten produceras om vi ska kunna skydda vilda djur p\u00e5 en global skala, sade David Williams, en av forskarna bakom rapporten.<\/p>\n\n\n\n

Studien, som leddes av forskare fr\u00e5n universiteten i Leeds och Oxford, visar att det framf\u00f6r allt \u00e4r ekosystemen i Afrika s\u00f6der om Sahara och Sydamerika som \u00e4r hotade av det expanderande jordbruket.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00f6rhindra<\/strong> utvecklingen kr\u00e4vs omfattande reformer i det globala matsystemet \u2013 med allt fr\u00e5n minskad k\u00f6ttkonsumtion och matsvinn till \u00e5tg\u00e4rder som \u00f6kar sk\u00f6rdar och effektiviteten. Forskarna har tagit fram en flexibel modell som \u00e4r anpassad efter olika regioners sociala och naturliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

I v\u00e4stv\u00e4rlden \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att minska k\u00f6ttkonsumtionen och \u00e4ta mer gr\u00f6nt, medan det inte \u00e4r en \u00e5tg\u00e4rd som rekommenderas f\u00f6r regioner med svag ekonomi och otrygg livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning. Ett s\u00e5dant exempel \u00e4r Afrika s\u00f6der om Sahara, d\u00e4r det i st\u00e4llet \u00e4r av yttersta vikt att \u00f6ka sk\u00f6rdarna och effektivisera produktionen s\u00e5 att mindre ny mark beh\u00f6ver tas i anspr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi beh\u00f6ver g\u00f6ra allt det h\u00e4r, ingen \u00e5tg\u00e4rd \u00e4r tillr\u00e4cklig p\u00e5 egen hand. Men med global koordinering och snabbt handlande b\u00f6r vi kunna producera nyttig och fullv\u00e4rdig mat till v\u00e4rldens befolkning utan storskaliga f\u00f6rluster av naturliga milj\u00f6er, sade forskaren Michael Clark till The Guardian.<\/p>\n\n\n\n

Men det expanderande matsystemet \u00e4r inte bara ett hot mot ekosystemen och den biologiska m\u00e5ngfalden. De v\u00e4xthusgaser som livsmedelssektorn ger upphov till \u00f6kar stadigt och kan ensamt leda till en temperaturh\u00f6jning p\u00e5 1,5 grader till \u00e5r 2060 \u2013 \u00e4ven om alla fossila br\u00e4nslen fasas ut. Det visar en ny rapport framtagen av universitetet i Oxford.<\/p>\n\n\n\n

Jordbrukets utsl\u00e4pp \u00e4r <\/strong>inte fr\u00e4mst fossila, utan best\u00e5r av lustgas (N2O) \u2013 fr\u00e4mst fr\u00e5n g\u00f6dsling, metan (CH4) fr\u00e5n idisslande djur och risodlingar, samt koldioxid fr\u00e5n obevuxen \u00e5kermark. V\u00e4rldens befolkning v\u00e4xer och \u00e4ter i snitt mer klimatskadlig mat som k\u00f6tt och mejeriprodukter, vilket leder till att dessa utsl\u00e4pp \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n

Trenden g\u00e5r k\u00e4ppr\u00e4tt \u00e5t fel h\u00e5ll och pressen p\u00e5 naturresurserna \u00f6kar.
\u2013 H\u00e5kan Wirt\u00e9n<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

F\u00f6r att r\u00e5da bot p\u00e5 problemen f\u00f6resl\u00e5r \u00e4ven dessa forskare \u00e5tg\u00e4rder som minskad animaliekonsumtion, minskat matsvinn och b\u00e4ttre g\u00f6dslingsmetoder. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan jordbrukets klimatavtryck minskas med bibeh\u00e5llen eller \u00f6kad m\u00e4ngd producerad mat. Om \u00e5tg\u00e4rderna genomf\u00f6rs p\u00e5 ett bra s\u00e4tt kan de till och med leda till negativa utsl\u00e4pp genom kollagring och rewilding.<\/p>\n\n\n\n

Nyligen presenterade Naturv\u00e5rdsverket statistik f\u00f6r det svenska utsl\u00e4pps\u00e5ret 2019. Utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser minskade med 2,4 procent och f\u00f6ljer en l\u00e5ng trend av minskade utsl\u00e4pp inom landets gr\u00e4nser, men minskningen sker inte i alla sektorer.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Utsl\u00e4ppen fr\u00e5n jordbruket kommer ligga kvar p\u00e5 den niv\u00e5n som vi har i dag \u2013 eller kanske till och med \u00f6ka \u2013 i och med att vi samtidigt har en livsmedelsstrategi om att \u00f6ka sj\u00e4lvhush\u00e5llningen i Sverige, s\u00e4ger Jonas Allerup.<\/p>\n\n\n\n

Enligt LRF finns<\/strong> det dock andra faktorer som p\u00e5verkar utfallet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det g\u00e5r inte att j\u00e4mf\u00f6ra tv\u00e5 extrem\u00e5r. 2018 hade vi den extrema torkan, samtidigt som 2019 var ett rekord\u00e5r. Man m\u00e5ste ocks\u00e5 ta h\u00e4nsyn till att jordbruket \u00e4r en sektor som ocks\u00e5 binder kol, s\u00e4ger LRF:s f\u00f6rbundsordf\u00f6rande Palle Borgstr\u00f6m till SVT Nyheter.<\/p>\n\n\n\n

Sveriges territoriella utsl\u00e4pp minskar med tiden, men det g\u00e5r f\u00f6r l\u00e5ngsamt. F\u00f6r att n\u00e5 nettonollutsl\u00e4pp till 2045 kr\u00e4vs en genomsnittlig minskning med 6\u201310 procent, d\u00e5 kr\u00e4vs att alla sektorer st\u00e4ller om och i h\u00f6gre takt \u00e4n i dag.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi blir allt fler m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden och v\u00e5ra matvanor blir allt mer resurskr\u00e4vande. De senaste m\u00e5naderna har det publicerats<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25429,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,34,12,5,4],"tags":[],"yoast_head":"\nFlera studier visar: Matsystemet driver p\u00e5 massutrotningen - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Flera studier visar: Matsystemet driver p\u00e5 massutrotningen - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Vi blir allt fler m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden och v\u00e5ra matvanor blir allt mer resurskr\u00e4vande. De senaste m\u00e5naderna har det publicerats\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-02-19T01:44:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-02-17T14:59:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"400\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"267\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"5 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/\",\"name\":\"Flera studier visar: Matsystemet driver p\u00e5 massutrotningen - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-02-19T01:44:00+00:00\",\"dateModified\":\"2021-02-17T14:59:00+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Flera studier visar: Matsystemet driver p\u00e5 massutrotningen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Flera studier visar: Matsystemet driver p\u00e5 massutrotningen - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Flera studier visar: Matsystemet driver p\u00e5 massutrotningen - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Vi blir allt fler m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden och v\u00e5ra matvanor blir allt mer resurskr\u00e4vande. De senaste m\u00e5naderna har det publicerats","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2021-02-19T01:44:00+00:00","article_modified_time":"2021-02-17T14:59:00+00:00","og_image":[{"width":400,"height":267,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"5 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/","name":"Flera studier visar: Matsystemet driver p\u00e5 massutrotningen - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2021-02-19T01:44:00+00:00","dateModified":"2021-02-17T14:59:00+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/19\/flera-studier-visarmatsystemet-driver-pa-massutrotningen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Flera studier visar: Matsystemet driver p\u00e5 massutrotningen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6C8","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",400,267,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",400,267,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",400,267,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla-300x200.jpg",300,200,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",400,267,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",400,267,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",400,267,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla-392x267.jpg",392,267,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",400,267,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",150,100,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",400,267,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",400,267,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla.jpg",400,267,false],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla-285x267.jpg",285,267,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/humla-400x198.jpg",400,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/analys\/\" rel=\"category tag\">Analys<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ekologi\/\" rel=\"category tag\">Ekologi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"Vi blir allt fler m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden och v\u00e5ra matvanor blir allt mer resurskr\u00e4vande. De senaste m\u00e5naderna har det publicerats","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25428"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25428"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25428\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25429"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25428"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25428"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25428"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}