{"id":25402,"date":"2021-02-12T04:00:00","date_gmt":"2021-02-12T03:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25402"},"modified":"2021-02-10T16:20:27","modified_gmt":"2021-02-10T15:20:27","slug":"sveriges-utslapp-och-klimatmal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/","title":{"rendered":"Sveriges utsl\u00e4pp och klimatm\u00e5l"},"content":{"rendered":"\n<p><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1000\" height=\"564\" src=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-25420\"\/><figcaption>Redan 1990 n\u00e5dde den danska \u00f6n Sams\u00f6 100 procent f\u00f6rnybar energi. Fj\u00e4rrv\u00e4rmen kommer fr\u00e5n halmeldning och solv\u00e4rmt vatten och lagras i en stor silo.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"has-drop-cap\">V\u00e4xthusgaser eller klimatgaser p\u00e5verkar klimatet genom att de sl\u00e4pper igenom kortv\u00e5gig str\u00e5lning fr\u00e5n solen som v\u00e4rmer jorden. V\u00e4rmestr\u00e5lningen som s\u00e4nds ut absorberas till viss del. Kvar blir ett v\u00e4rme\u00f6verskott som h\u00f6jer temperaturen. Av v\u00e5ra nuvarande klimatp\u00e5verkande utsl\u00e4pp svarar koldioxid (CO2) f\u00f6r cirka 76 procent av effekten, f\u00f6ljt av metan (CH4), cirka 16 procent, lustgas (N2O) sex procent samt fluorerade gaser tv\u00e5 procent. Dessutom finns ett bidrag till uppv\u00e4rmningen fr\u00e5n ozon och partiklar. Gasernas samlade effekt brukar anges som koldioxidekvivalenter (CO2e).<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Aktuellt bas\u00e5r f\u00f6r <\/strong>ber\u00e4kning av utsl\u00e4ppen av klimatgaser \u00e4r 1990. Det \u00e5ret var utsl\u00e4ppen i Sverige 71,2 miljoner ton. Utsl\u00e4ppen \u00f6kade med sex miljoner ton till 1996. Utvecklingen d\u00e4refter visas i diagrammet nedan. I stort sett \u00e4r det en j\u00e4mn \u00e5rlig minskning med 1,4 procent per \u00e5r. Under finanskrisen 2008\u20132009 blev minskningen st\u00f6rre genom inskr\u00e4nkningar i industrin. Det \u00e5tertogs 2010 n\u00e4r krisen var \u00f6ver. \u00c5r 2019 blev utsl\u00e4ppen 50,9 miljoner ton, en minskning med 2,4 procent fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p>Historiskt har utsl\u00e4ppen \u00f6kat sedan slutet av 1860-talet, d\u00e5 vi b\u00f6rjade anv\u00e4nda stenkol. Det blev sedan v\u00e5r viktigaste energik\u00e4lla \u00e4nda fram till 1950. Tempor\u00e4ra minskningar intr\u00e4ffade bara under v\u00e4rldskrigen n\u00e4r kolimporten str\u00f6ps.<\/p>\n\n\n\n<p>I b\u00f6rjan av 1950-talet ersattes kolet alltmer av olja. \u00c5r 1970, d\u00e5 oljan svarade f\u00f6r 76 procent av v\u00e5r energitillf\u00f6rsel, hade vi de st\u00f6rsta utsl\u00e4ppen av koldioxid. Den f\u00f6rsta oljekrisen 1973, som gav stora prish\u00f6jningar p\u00e5 olja, satte fart p\u00e5 en enorm omst\u00e4llning. Framf\u00f6r allt var det f\u00f6r&nbsp; uppv\u00e4rmning, d\u00e4r oljan byttes ut mot biomassa och avfall samt el fr\u00e5n k\u00e4rnkraft. \u00c4ven stora satsningar p\u00e5 effektivare anv\u00e4ndning av energin gjordes. Det f\u00f6r\u00e4ndrade hela bilden av energibehovet. Fram till 1970 hade vi haft en kraftig \u00e5rlig \u00f6kning av energianv\u00e4ndningen. Efter 1970 har vi inte \u00f6kat v\u00e5r energif\u00f6rbrukning alls, om man bortser fr\u00e5n kylvattnet fr\u00e5n k\u00e4rnkraften som sl\u00e4pps ut i haven. Eftersom befolkningen \u00f6kat inneb\u00e4r det en kontinuerlig s\u00e4nkning av energibehovet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt statistik fr\u00e5n V\u00e4rldsbanken (tabellen till h\u00f6ger) sl\u00e4ppte vi i Sverige 1970 ut 11,49 ton koldioxid per capita. &nbsp; \u00c5r 2014 hade utsl\u00e4ppen minskat till 4,48 ton, en minskning med&nbsp; 61 procent. Det \u00e4r allts\u00e5 m\u00f6jligt att minska utsl\u00e4ppen rej\u00e4lt. Tabellen visar hur vi minskat utsl\u00e4ppen j\u00e4mf\u00f6rt med de l\u00e4nder som vi har de st\u00f6rsta ekonomiska f\u00f6rbindelserna med.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignleft size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"223\" src=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Utsla\u0308pp-va\u0308xthusgaser-webb.gif\" alt=\"\" class=\"wp-image-25414\"\/><figcaption>De totala territoriella utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser de senaste 24 \u00e5ren fram till 2019. Utsl\u00e4ppen \u00e4r angivna i ton koldioxidekvivalenter som \u00e4r en sammanr\u00e4kning av de gaser som ger st\u00f6rst klimatavtryck.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Vi i Sverige <\/strong>har haft den st\u00f6rsta minskningen och har nu de l\u00e4gsta utsl\u00e4ppen av dessa l\u00e4nder. V\u00e5ra utsl\u00e4pp ligger nu under medeltalet f\u00f6r v\u00e4rldens l\u00e4nder. Danmark har ocks\u00e5 minskat sina utsl\u00e4pp rej\u00e4lt. Det \u00e4r imponerande f\u00f6r Danmark har inte de stora tillg\u00e5ngar av bioenergi fr\u00e5n skogen som vi har i Sverige. Men Danmark har \u00e4nd\u00e5 en avsev\u00e4rd andel bioenergi, bland annat halm och biogas. Vindkraften \u00e4r ocks\u00e5 viktig. \u00c5r 2020 uppn\u00e5ddes n\u00e4ra 50 procent av landets elbehov. Man har ocks\u00e5 satsat p\u00e5 solenergi f\u00f6r fj\u00e4rrv\u00e4rme. D\u00e4r \u00e4r Danmark v\u00e4rldsledande. \u00c5r 2019 hade man 1,6 miljoner kvadratmeter solf\u00e5ngare f\u00f6r fj\u00e4rrv\u00e4rme installerade.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Norge och Finland har \u00e4nnu inte genomf\u00f6rt den energiomst\u00e4llning som Sverige och Danmark gjort. Det \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nande eftersom b\u00e5da l\u00e4nderna har goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att \u00f6ka sina andelar f\u00f6rnybar energi.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Kina \u00e4r det <\/strong>landsom \u00f6kat sina koldioxidutsl\u00e4pp mest. Utsl\u00e4ppen har \u00e5ttadubblats sedan 1970. Kina hade ett l\u00e5gt utg\u00e5ngsv\u00e4rde och har haft en enorm \u00f6kning av industriproduktion och ekonomi. Det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 det land som satsat mest p\u00e5 vindkraft, solenergi och elbilar de senaste \u00e5ren, men det har inte r\u00e4ckt f\u00f6r att utsl\u00e4pps\u00f6kningen ska upph\u00f6ra.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven 2020 \u00f6kade utsl\u00e4ppen fr\u00e5n Kinas tunga industri med tv\u00e5 procent. Globalt minskade klimatutsl\u00e4ppen med cirka fem procent under corona\u00e5ret 2020. Fr\u00e5gan \u00e4r nu om vi kommer att beh\u00e5lla och forts\u00e4tta minskningen n\u00e4r pandemikrisen \u00e4r \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p>Globalt har utsl\u00e4ppen per capita \u00f6kat med 24 procent enligt V\u00e4rldsbankens statistik. Ser man p\u00e5 hela \u00f6kningen s\u00e5 \u00e4r den avsev\u00e4rt st\u00f6rre eftersom befolkningen ocks\u00e5 \u00f6kat kraftigt. F\u00f6r att klara Parisavtalets gr\u00e4ns f\u00f6r temperatur\u00f6kningen p\u00e5 1,5\u20132 grader s\u00e5 brukar man&nbsp; uppskatta att utsl\u00e4ppen ska vara h\u00f6gst ett ton CO2-utsl\u00e4pp per capita.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>De utsl\u00e4pp av<\/strong> klimatgaser som sker inom Sveriges gr\u00e4nser brukar ben\u00e4mnas territoriella utsl\u00e4pp. Utsl\u00e4ppen ber\u00e4knas fr\u00e5n en detaljerad statistik \u00f6ver alla de aktiviteter i Sverige som ger utsl\u00e4pp.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan metod f\u00f6r ber\u00e4kning av utsl\u00e4ppen \u00e4r att ber\u00e4kna de konsumtionsbaserade utsl\u00e4ppen. Den inkluderar utsl\u00e4pp som sker b\u00e5de i Sverige och utomlands f\u00f6r att klara konsumtionen i Sverige. Enligt statistiken var utsl\u00e4ppen \u00e5r 2018 fr\u00e5n konsumtionen 82 miljoner ton. Av dessa skedde 35 ton i Sverige och 47 ton i andra l\u00e4nder. En nackdel med m\u00e5ttet \u00e4r att den klimatnytta som den svensk exporten ger i andra l\u00e4nder inte finns med i statistiken.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ett exempel: F\u00f6r att tillverka en personbil f\u00f6rbrukas cirka 4000 kWh elenergi. Att generera en kWh elenergi&nbsp; ger i Sverige utsl\u00e4pp av 13 gram koldioxid. I Tyskland \u00e4r utsl\u00e4ppen 400 gram\/kWh. Om en tysk k\u00f6per en Volvo&nbsp; ger det 1548 kg mindre utsl\u00e4pp fr\u00e5n elanv\u00e4ndningen i Tyskland \u00e4n om k\u00f6paren v\u00e4ljer en tysk BMW.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat exempel: \u00c5r 2019 exporterade Sverige 15 TWh elenergi till Finland. Om elenergin ersatte inhemsk produktion baserad p\u00e5 kol och naturgas med ett medelv\u00e4rde f\u00f6r utsl\u00e4ppen p\u00e5 650 g\/kWh s\u00e5 minskade utsl\u00e4ppen i Finland med cirka tio miljoner ton. Sammanr\u00e4knat l\u00e4r de utsl\u00e4ppsminskningar som den svenska exporten ger vara av samma storleksordning som de utsl\u00e4pps\u00f6kningar som den svensk konsumtionen av utl\u00e4ndska produkter ger.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"211\" src=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/tabell1-webb.gif\" alt=\"\" class=\"wp-image-25417\"\/><figcaption>Koldioxidutsl\u00e4ppen per capita i Sverige och hos v\u00e5ra viktigaste handelspartners. Utvecklingen mellan 1970 och 2014 visas. K\u00e4lla: V\u00e4rldsbanken<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Om v\u00e5ra importl\u00e4nder hade samma utsl\u00e4pp per capita som Sverige skulle ocks\u00e5 utsl\u00e4ppen fr\u00e5n import och export vara lika stora och d\u00e4rmed ocks\u00e5 de territoriella utsl\u00e4ppen och utsl\u00e4ppen fr\u00e5n konsumtion.<\/p>\n\n\n\n<p>Om man skulle undvika att importera fr\u00e5n l\u00e4nder med stora utsl\u00e4pp hj\u00e4lper inte det heller f\u00f6r att minska de globala utsl\u00e4ppen. Skulle vi inte importera s\u00e5 kan vi inte heller exportera.<\/p>\n\n\n\n<p>Skillnaden mellan de konsumtionsbaserade och territoriella utsl\u00e4ppen \u00e4r allts\u00e5 egentligen ett m\u00e4tt p\u00e5 hur mycket l\u00e4gre v\u00e5ra utsl\u00e4pp \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rt med v\u00e5ra handelparters.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>N\u00e5gra exempel p\u00e5 <\/strong>hur vi kan bidra till minskade globala utsl\u00e4pp \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 Minska v\u00e5ra territoriella utsl\u00e4pp i Sverige. V\u00e5ra m\u00e5l beskrivs nedan.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 Vi kan ocks\u00e5 styra en del v\u00e5rt bist\u00e5nd till U-l\u00e4nder till f\u00f6rnybara energiprojekt, s\u00e5 att de slipper komma i v\u00e5r situation med f\u00f6r stora utsl\u00e4pp. Exempel \u00e4r lokala solcellssystem f\u00f6r elektrifiering&nbsp; eller effektiva eldst\u00e4der f\u00f6r matlagning (90 procent av biobr\u00e4nslet kan sparas).<\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 Minska v\u00e5ra resor till utlandet. Det g\u00e4ller speciellt flygresorna som f\u00f6rutom utsl\u00e4pp fr\u00e5n br\u00e4nslet \u00e4ven ger en h\u00f6gh\u00f6jdseffekten som f\u00f6rst\u00e4rker klimatp\u00e5verkan. Effekten finns kvar \u00e4ven med biobr\u00e4nsle.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 Inf\u00f6rande av koldioxidbaserade tullar p\u00e5 v\u00e5r import. Exempelvis kan tullen fr\u00e5n USA vara dubbet s\u00e5 h\u00f6g som tullen fr\u00e5n Finland, medan det n\u00e4stan inte finns n\u00e5gon tull alls p\u00e5 danska varor. Ett s\u00e5dant system m\u00e5ste naturligtvis bygga p\u00e5 internationella \u00f6verenskommelser.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Sverige har som <\/strong>m\u00e5l att utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser ska n\u00e5 nettonoll senast \u00e5r 2045. F\u00f6r att vi ska n\u00e5 detta m\u00e5l beh\u00f6ver utsl\u00e4ppen mellan 2019 och 2045 minska med mellan sex och tio procent per \u00e5r enligt Naturv\u00e5rdsverkets ber\u00e4kningar.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rutom utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser har vi ocks\u00e5 ett upptag av v\u00e4xthusgaser i mark och v\u00e4xtlighet.&nbsp; Inlagring av kol sker framf\u00f6r allt p\u00e5 skogsmark och fr\u00e4mst i tr\u00e4d och v\u00e4xter samt mineraljord. Men marken kan ocks\u00e5 ge utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser,&nbsp; till exempel koldioxid och lustgas fr\u00e5n dr\u00e4nerade torvjordar. Under perioden 1990\u20132019 har nettoupptaget varierat mellan 31,4 och 42,8 miljoner ton. Medelv\u00e4rdet under perioden \u00e4r knappt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Variationerna beror p\u00e5 hur stor v\u00e4xtligheten \u00e4r under olika \u00e5r beroende p\u00e5 v\u00e4xlingar i temperaturer och nederb\u00f6rd. Nettonollutsl\u00e4pp betyder att utsl\u00e4ppen inte ska vara st\u00f6rre \u00e4n det som tas upp.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>I Sverige har <\/strong>upptaget \u00f6kat de senaste \u00e5ren eftersom biomassan i skogen \u00f6kat. Det \u00e4r naturligtvis en f\u00f6rdel f\u00f6r oss om detta forts\u00e4tter. Det \u00e4r viktigt att v\u00e4rnar om v\u00e5ra skogar. Globalt \u00e4r situationen annorlunda. De \u00f6kade sk\u00f6vlingarna av skogar som sker i m\u00e5nga l\u00e4nder leder till&nbsp; minskande upptag i mark och v\u00e4xtlighet, vilket sp\u00e4der p\u00e5 v\u00e4xthuseffekten. &nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V\u00e4xthusgaser eller klimatgaser p\u00e5verkar klimatet genom att de sl\u00e4pper igenom kortv\u00e5gig str\u00e5lning fr\u00e5n solen som v\u00e4rmer jorden. V\u00e4rmestr\u00e5lningen som s\u00e4nds<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":25420,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[34,16,5,15,4],"tags":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v20.1 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\n<title>Sveriges utsl\u00e4pp och klimatm\u00e5l - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Sveriges utsl\u00e4pp och klimatm\u00e5l - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"V\u00e4xthusgaser eller klimatgaser p\u00e5verkar klimatet genom att de sl\u00e4pper igenom kortv\u00e5gig str\u00e5lning fr\u00e5n solen som v\u00e4rmer jorden. V\u00e4rmestr\u00e5lningen som s\u00e4nds\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-02-12T03:00:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-02-10T15:20:27+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"564\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Charlotte Wikholm\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Charlotte Wikholm\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"8 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/\",\"name\":\"Sveriges utsl\u00e4pp och klimatm\u00e5l - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2021-02-12T03:00:00+00:00\",\"dateModified\":\"2021-02-10T15:20:27+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/faf0c8321419548890ab3f9b59f7de2a\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sveriges utsl\u00e4pp och klimatm\u00e5l\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/faf0c8321419548890ab3f9b59f7de2a\",\"name\":\"Charlotte Wikholm\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/charlotte-wikholm\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Sveriges utsl\u00e4pp och klimatm\u00e5l - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Sveriges utsl\u00e4pp och klimatm\u00e5l - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"V\u00e4xthusgaser eller klimatgaser p\u00e5verkar klimatet genom att de sl\u00e4pper igenom kortv\u00e5gig str\u00e5lning fr\u00e5n solen som v\u00e4rmer jorden. V\u00e4rmestr\u00e5lningen som s\u00e4nds","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2021-02-12T03:00:00+00:00","article_modified_time":"2021-02-10T15:20:27+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":564,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Charlotte Wikholm","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Charlotte Wikholm","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"8 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/","name":"Sveriges utsl\u00e4pp och klimatm\u00e5l - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2021-02-12T03:00:00+00:00","dateModified":"2021-02-10T15:20:27+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/faf0c8321419548890ab3f9b59f7de2a"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2021\/02\/12\/sveriges-utslapp-och-klimatmal\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sveriges utsl\u00e4pp och klimatm\u00e5l"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/faf0c8321419548890ab3f9b59f7de2a","name":"Charlotte Wikholm","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/charlotte-wikholm\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6BI","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg",1000,564,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg",1000,564,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg",1000,564,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red-300x169.jpg",300,169,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg",800,451,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg",1000,564,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg",1000,564,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg",150,85,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red.jpg",1000,564,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Samso\u0308-solfa\u030angare-red-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Charlotte Wikholm","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/charlotte-wikholm\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/analys\/\" rel=\"category tag\">Analys<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/energi\/\" rel=\"category tag\">Energi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"V\u00e4xthusgaser eller klimatgaser p\u00e5verkar klimatet genom att de sl\u00e4pper igenom kortv\u00e5gig str\u00e5lning fr\u00e5n solen som v\u00e4rmer jorden. V\u00e4rmestr\u00e5lningen som s\u00e4nds","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25402"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25402"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25402\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25420"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25402"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25402"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25402"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}