{"id":25223,"date":"2020-11-20T01:37:00","date_gmt":"2020-11-20T00:37:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25223"},"modified":"2020-11-18T14:40:16","modified_gmt":"2020-11-18T13:40:16","slug":"skogen-som-ger-hopp","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/","title":{"rendered":"Skogen som ger hopp"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"has-drop-cap\">\u201dDr\u00e4nk ingen i blommor \u2013 ge en skog i st\u00e4llet\u201d. Det \u00e4r rubriken p\u00e5 en artikel som skrevs \u00e5r 1982 av Sten Lundgren, journalist p\u00e5 tidningen Vi. Den handlade om att sk\u00e4nka pengar till tr\u00e4dplantering p\u00e5 h\u00f6gtidsdagar och begravningar i st\u00e4llet f\u00f6r att ge blommor och var fr\u00f6et till den i dag v\u00e4letablerade stiftelsen Vi-skogen.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignleft size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"267\" src=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-25224\"\/><figcaption>F\u00f6r tre \u00e5r sedan gick paret Benta Muga och Johan Oruko Vi-skogens utbildning i agroforestry f\u00f6r att kombinera tr\u00e4dplantering och odling av gr\u00f6dor p\u00e5 g\u00e5rden. H\u00e4r \u00e4r deras g\u00e5rd \u00e5r tv\u00e5 efter att de b\u00f6rjat plantera tr\u00e4d. I det tropiska klimatet kan tr\u00e4den v\u00e4xa \u00e5tskilliga meter varje \u00e5r.<br>Foto: Amunga Eshuchi<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>L\u00e4sarnas respons p\u00e5 artikeln var stor och id\u00e9n om att starta en insamling f\u00f6ddes. 1983 lanserades insamlingen av tidningen och pengarna gick till ett tr\u00e4dplanteringsprojekt i West Pokot District i nordv\u00e4stra Kenya. N\u00e5gra \u00e5r senare registrerades Vi-skogen som en egen organisation i Kenya och 1991 expanderade verksamheten till Masaka i Uganda. \u00c5ret efter etablerades Vi-skogen i Musoma i Tanzania och 2004 i Kagera i Rwanda.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Under \u00e5ren har <\/strong>arbetet utvecklats. Fr\u00e5n att ha delat ut plantor till b\u00f6nder b\u00f6rjade r\u00e5d delas ut i st\u00e4llet. Konceptet agroforestry introducerades. Detta koncept arbetar Vi-skogen med \u00e4n i dag, och tillsammans med b\u00f6nder och deras organisationer sprids kunskaperna vidare. En del av Vi-skogens arbete g\u00e5r allts\u00e5 ut p\u00e5 att st\u00e4rka de lokala bondeorganisationerna s\u00e5 att de kan tillgodose sina medlemmars behov p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Fokus ligger p\u00e5 demokrati, planering och uppf\u00f6ljning. Stiftelsen arbetar ocks\u00e5 utifr\u00e5n ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektiv i allt den g\u00f6r. Anledningen \u00e4r enkel: Att se till att kvinnor har samma r\u00e4ttigheter som m\u00e4n \u00e4r inte bara en r\u00e4ttvisefr\u00e5ga, det \u00e4r \u00e4ven effektiv fattigdomsbek\u00e4mpning, menar man. N\u00e4r kvinnor f\u00e5r samma tillg\u00e5ng till utbildning och resurser som m\u00e4n \u00f6kar sk\u00f6rdarna.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"272\" src=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/VI-SKOGEN2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-25225\"\/><figcaption>Trycker du p\u00e5 bist\u00e5ndsknappen n\u00e4r du pantar burkar g\u00f6r du en dubbel insats.<br>Foto: Marcus Lundstedt<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p><strong>N\u00e4r det kommer<\/strong> till fattigdomsbek\u00e4mpning i \u00f6stra Afrika \u00e4r tr\u00e4d ett fantastiskt verktyg. Tr\u00e4d g\u00f6r att livl\u00f6sa jord\u00e5krar \u00e5terf\u00e5r sin naturliga b\u00f6rdighet samt skyddar mot erosion och br\u00e4nnande sol. De ger frukter, n\u00e4ring och mat p\u00e5 borden och de anv\u00e4nds som byggnadsmaterial och skapar nya f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter. Tr\u00e4d f\u00f6r\u00e4ndrar \u00e4ven djupt rotade samh\u00e4llsstrukturer och bidrar till ett mer j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle. Vi-skogen kallar tr\u00e4den f\u00f6r bist\u00e5ndets superhj\u00e4ltar, eftersom metoden att plantera tr\u00e4d tillsammans med gr\u00f6dor i jordbruket sl\u00e5r tv\u00e5 flugor i en sm\u00e4ll: minskad fattigdom och b\u00e4ttre klimat. Alla tr\u00e4d som planteras genom Vi-skogen \u00e4r allts\u00e5 s\u00e5 kallade agroforestry-tr\u00e4d. Det inneb\u00e4r att de \u00e4r anpassade efter f\u00f6rh\u00e5llandena och milj\u00f6n i de omr\u00e5den de planteras f\u00f6r att g\u00f6ra b\u00e4st nytta. Metoden g\u00e5r ut p\u00e5 att l\u00e5ta tr\u00e4d v\u00e4xa bland gr\u00f6dor och boskap s\u00e5 att alla parter kan dra nytta av varandra. Tr\u00e4den ger bland annat skugga, foder till djuren, kompostmaterial \u2013 och faktiskt \u00e4ven fukt i marken. Ett agroforestrytr\u00e4d bidrar n\u00e4mligen med mer vatten \u00e4n det sj\u00e4lvt konsumerar. Agroforestry bidrar till att \u00e5terskapa ett naturligt ekosystem. Resultatet blir st\u00f6rre sk\u00f6rdar, ett behagligare klimat och \u00f6kad motst\u00e5ndskraft mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter.<\/p>\n\n\n\n<p>En bidragande orsak till v\u00e4xthuseffekten \u00e4r avskogning. Mer \u00e4n 20 procent av klimatf\u00f6r\u00e4ndringen beror p\u00e5 avskogningen; mellan en och tv\u00e5 procent av skogen i v\u00e4rlden f\u00f6rsvinner varje \u00e5r. Att skogen huggs ner beror bland annat p\u00e5 en v\u00e4xande befolkning som beh\u00f6ver mer resurser och ytor f\u00f6r att exempelvis odla mat och f\u00f6da upp djur p\u00e5. M\u00e5nga platser i Afrika saknar elektricitet och skog huggs d\u00e4rf\u00f6r ner f\u00f6r att anv\u00e4ndas till ved att elda med, exempelvis n\u00e4r man lagar mat eller v\u00e4rmer vatten.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna sl\u00e5r<\/strong> h\u00e5rdast mot fattiga b\u00f6nder i \u00f6stra Afrika \u2013 m\u00e4nniskor som redan lever utan n\u00e5gra marginaler. Genom tr\u00e4dplantering och agroforestry kan b\u00f6nderna forts\u00e4tta att utveckla sitt jordbruk trots torka och \u00f6versv\u00e4mningar, och metoden s\u00e4krar familjernas tillg\u00e5ng till mat. Genom att odla tr\u00e4d tillsammans med gr\u00f6dor i jordbruket kan familjer tj\u00e4na pengar att investera f\u00f6r framtiden. Tr\u00e4den har en avg\u00f6rande roll f\u00f6r klimatet d\u00e5 de motverkar extrem torka och \u00f6versv\u00e4mningar. De st\u00e5r emot jordskred och skuggar marken och ger ocks\u00e5 m\u00e4nniskor i utsatta omr\u00e5den f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett b\u00e4ttre liv. Tr\u00e4dplantering bidrar till att barn ges en ljusare framtid, fri fr\u00e5n fattigdom och or\u00e4ttvisor.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignleft size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-25226\"\/><figcaption>Tr\u00e4d kan f\u00f6r\u00e4ndra djupt rotade samh\u00e4llsstrukturer och bidra till ett mer j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle.<br>Foto: Vi-skogen<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Barnen \u00e4r inte skyldiga till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Men de f\u00e5r ta konsekvenserna. Kraftiga skyfall, torka och hunger leder till att barn d\u00f6r, h\u00e4mmas i utvecklingen och hindras fr\u00e5n att leva ett bra liv. I dag lever 160 miljoner barn i omr\u00e5den som riskerar sv\u00e5r torka, merparten av dem bor i Afrika. Men med st\u00f6d fr\u00e5n Vi-skogen kan barnen \u00e4ndra utvecklingen. Vi-skogen jobbar med att utbilda skolelever i klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter. P\u00e5 stiftelsens tr\u00e4dklubbar l\u00e4r sig skolbarnen att plantera tr\u00e4d som skyddar mot torka, \u00f6versv\u00e4mningar och hunger. De f\u00e5r kunskaper om att tr\u00e4d \u00f6kar sk\u00f6rdarna och ger pengar till utbildning. Tr\u00e4den kan vara startskottet f\u00f6r en gr\u00f6nare framtid, trots klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator\"\/>\n\n\n\n<p><strong>Fakta: Vi-skogen<\/strong> \u00e4r en svensk bist\u00e5ndsorganisation som planterar tr\u00e4d i Kenya, Rwanda, Uganda och Tanzania. Fyra l\u00e4nder som \u00e4r h\u00e5rt drabbade av avskogningen och som under m\u00e5nga \u00e5r levt med dess f\u00f6r\u00f6dande effekter f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniskor och natur. Organisationens vision \u00e4r \u201dEn h\u00e5llbar milj\u00f6 m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r kvinnor och m\u00e4n som lever i fattigdom att f\u00f6rb\u00e4ttra sina liv\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi-skogen \u00e4r en stiftelse, d\u00e4r styrelsen och ordf\u00f6rande utses av Kooperativa F\u00f6rbundet f\u00f6r en tid av ett \u00e5r. I styrelsen ska tidningen Vi:s chefredakt\u00f6r ing\u00e5. Styrelsen utser inom sig vice ordf\u00f6rande och verkst\u00e4llande direkt\u00f6r. Styrelsen sammantr\u00e4der p\u00e5 kallelse av ordf\u00f6randen minst tre, helst fyra g\u00e5nger per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p>Avslutningsvis kan s\u00e4gas att Vi-skogen och dess givare g\u00f6r en oerh\u00f6rt v\u00e4rdefull insats. B\u00e5de f\u00f6r klimatet och f\u00f6r m\u00e5nga utsatta, fattiga m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden. H\u00e4r f\u00f6ljer ett citat ang\u00e5ende stiftelsens motto fr\u00e5n dess hemsida:<\/p>\n\n\n\n<p>\u201dVi har bara ett jordklot, som vi m\u00e5ste vara r\u00e4dda om. Alla m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden m\u00e5ste tillsammans arbeta f\u00f6r att skapa r\u00e4ttvisa och v\u00e4rna om v\u00e5r gemensamma milj\u00f6. Som vanlig liten m\u00e4nniska finns det massor du kan g\u00f6ra. Det allra f\u00f6rsta \u00e4r att tro att det du g\u00f6r faktiskt spelar roll\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att veta mer och st\u00f6dja Vi-skogen g\u00e5 in p\u00e5: <a href=\"https:\/\/www.viskogen.se\">www.viskogen.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u201dDr\u00e4nk ingen i blommor \u2013 ge en skog i st\u00e4llet\u201d. Det \u00e4r rubriken p\u00e5 en artikel som skrevs \u00e5r 1982<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25226,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,31,5,17,15,13,11,18],"tags":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v20.1 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\n<title>Skogen som ger hopp - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Skogen som ger hopp - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u201dDr\u00e4nk ingen i blommor \u2013 ge en skog i st\u00e4llet\u201d. Det \u00e4r rubriken p\u00e5 en artikel som skrevs \u00e5r 1982\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-11-20T00:37:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-11-18T13:40:16+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"400\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"300\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"6 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/\",\"name\":\"Skogen som ger hopp - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2020-11-20T00:37:00+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-18T13:40:16+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Skogen som ger hopp\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Skogen som ger hopp - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Skogen som ger hopp - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"\u201dDr\u00e4nk ingen i blommor \u2013 ge en skog i st\u00e4llet\u201d. Det \u00e4r rubriken p\u00e5 en artikel som skrevs \u00e5r 1982","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2020-11-20T00:37:00+00:00","article_modified_time":"2020-11-18T13:40:16+00:00","og_image":[{"width":400,"height":300,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"6 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/","name":"Skogen som ger hopp - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2020-11-20T00:37:00+00:00","dateModified":"2020-11-18T13:40:16+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/20\/skogen-som-ger-hopp\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Skogen som ger hopp"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6yP","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",400,300,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",400,300,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",400,300,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3-300x225.jpg",300,225,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",400,300,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",400,300,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",400,300,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",400,300,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",150,113,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",400,300,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",400,300,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3.jpg",400,300,false],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3-285x300.jpg",285,300,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/vi-skogen3-400x198.jpg",400,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/direkt\/\" rel=\"category tag\">Direkt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/manskliga-rattigheter\/\" rel=\"category tag\">M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/utrikes\/\" rel=\"category tag\">Utrikes<\/a>","rttpg_excerpt":"\u201dDr\u00e4nk ingen i blommor \u2013 ge en skog i st\u00e4llet\u201d. Det \u00e4r rubriken p\u00e5 en artikel som skrevs \u00e5r 1982","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25223"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25223"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25223\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25226"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25223"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25223"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25223"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}