![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Countries_by_GDP_Nominal.jpg\")
(Karta: Ali Zifan)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n
Allt detta \u00e4r faktorer som p\u00e5verkar bland annat vilken forskning som bedrivs, vilka innovationer som f\u00e5r ekonomiskt st\u00f6d och de strategier som inverkar p\u00e5 samh\u00e4llets utveckling och v\u00e4rlden i stort. S\u00e5 n\u00e4r tillv\u00e4xtbegreppet anv\u00e4nds \u00e4r det viktigt att vi f\u00f6rst\u00e5r vad det betyder och inneb\u00e4r. Det \u00e4r en fr\u00e5ga om inkludering, inflytande och \u00e4ven en demokratisk fr\u00e5ga. Om vi inte f\u00f6rst\u00e5r den information vi f\u00f6rs\u00f6ker tillgodog\u00f6ra oss blir det sv\u00e5rt att ta st\u00e4llning och fatta kloka beslut som inverkar p\u00e5 v\u00e5ra liv.<\/p>\n\n\n\n
Den h\u00e4r texten <\/strong>handlar om tillv\u00e4xtbegreppet och dess betydelser, s\u00e4rskilt n\u00e4r det kommer till det som vanligen anses spegla den ekonomiska tillv\u00e4xten, BNP. L\u00e5t oss b\u00f6rja med en historisk blick p\u00e5 BNP, eller bruttonationalprodukten, som f\u00f6ddes som begrepp p\u00e5 1930-talet i samband med den ekonomiska depressionen och det andra v\u00e4rldskriget. Syftet var inledningsvis att m\u00e4ta produktionsniv\u00e5n f\u00f6r att s\u00e4tta in r\u00e4tt stimulanser i krisbek\u00e4mpningen, och strax d\u00e4refter blev det anv\u00e4ndbart f\u00f6r att uppskatta ett lands produktionsf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r milit\u00e4ra \u00e4ndam\u00e5l. BNP-tillv\u00e4xt blev snart ett officiellt m\u00e5l f\u00f6r politiken i m\u00e5nga v\u00e4stl\u00e4nder, och i L\u00e5ngtidsutredningen 1955 anges i Sverige f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen tillv\u00e4xt som m\u00e5l f\u00f6r den ekonomiska politiken tillsammans med prisstabilitet och full syssels\u00e4ttning. Med hj\u00e4lp av rekonstruktioner har historiker konstaterat att det var f\u00f6rst under 1800-talet (efter den industriella revolutionen) som n\u00e5gon betydande l\u00e5ngsiktig BNP-tillv\u00e4xt b\u00f6rjade ske i v\u00e4rlden, men d\u00e4refter och i synnerhet efter andra v\u00e4rldskriget har det skett en tydlig upp\u00e5tg\u00e5ende trend med vissa sv\u00e4ngningar.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r vanligt att tillv\u00e4xt sammanl\u00e4nkas med BNP. Det \u00e4r \u00e4ven vanligt att begreppet tillv\u00e4xt kombineras med andra ord som till exempel gr\u00f6n tillv\u00e4xt, h\u00e5llbar tillv\u00e4xt och organisk tillv\u00e4xt. Men vad betyder tillv\u00e4xt i de h\u00e4r sammanhangen? Betyder det en \u00f6kning av BNP eller \u00e4r det n\u00e5got som handlar om milj\u00f6n, ekonomin eller n\u00e5got annat f\u00f6r den delen?<\/p>\n\n\n\n I svenska akademiens ordlista, SAOL, finns f\u00f6renklat tv\u00e5 huvudbetydelser av tillv\u00e4xt eller v\u00e4xande, d\u00e4r den ena kopplar till det icke-biologiska och den andra till det biologiska. Den ena syftar till att n\u00e5got \u00f6kar i omfattning eller storlek; den andra betydelsen handlar om att \u00e4ga livskraft. Att v\u00e4xa kan d\u00e5 helt enkelt betyda liv och existens \u2013 att det v\u00e4xer blommor i skogen betyder att blommorna finns d\u00e4r snarare \u00e4n att de \u00f6kar i storlek.<\/p>\n\n\n\n Att f\u00f6rst\u00e5 ordens definitioner \u00e4r en sak, men hur ord anv\u00e4nds i praktiken kan vara en annan. Det senare kan kallas f\u00f6r parole eller speach, vilket handlar om hur ord tar sig i uttryck n\u00e4r vi kommunicerar med varandra. Det h\u00e4r kan illustreras om vi st\u00e4ller upp tv\u00e5 typiska citat om tillv\u00e4xt mot varandra. I ett vittnesm\u00e5l inf\u00f6r kongressen 1973 gjorde ekonomen Kenneth Boulding ett bevingat uttalande: \u201dDen som tror att exponentiell tillv\u00e4xt kan forts\u00e4tta f\u00f6r evigt i en begr\u00e4nsad v\u00e4rld \u00e4r antingen en galning eller en ekonom.\u201d I en svensk kontext har ett citat av ekonomijournalisten Gunnar \u00d6rn ocks\u00e5 blivit n\u00e5got av en klassiker: \u201dAtt p\u00e5st\u00e5 att det finns gr\u00e4nser f\u00f6r den ekonomiska tillv\u00e4xten \u00e4r ungef\u00e4r lika klipskt som att p\u00e5st\u00e5 att det finns gr\u00e4nser f\u00f6r m\u00e4nniskans fantasi och uppfinningsrikedom.\u201d<\/p>\n\n\n\n Den som l\u00e4ser citaten sl\u00e5s troligen av of\u00f6renligheten, men ocks\u00e5 av m\u00f6jligheten att de talar om olika saker. Medan Boulding verkar h\u00e4nvisa till ekonomins fysiska storlek talar \u00d6rn i st\u00e4llet snarare om tillv\u00e4xt bortom det fysiska.<\/p>\n\n\n\n Hur vi tolkar <\/strong>och anv\u00e4nder begreppet tillv\u00e4xt kan p\u00e5verkas av v\u00e5ra yrkesroller och specialintressen. Enligt en artikel av Tomas K\u00e5berger, som publicerades i The Journal of Interdisciplinary Economics p\u00e5 1990-talet, tolkar ekonomer och ekologer tillv\u00e4xt p\u00e5 olika s\u00e4tt. N\u00e4r den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD f\u00f6r fram begreppet \u201dgr\u00f6n tillv\u00e4xt\u201d relaterar det framf\u00f6r allt till utveckling, arbetstillf\u00e4llen och v\u00e4lf\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r dock inte uppenbart att gr\u00f6n tillv\u00e4xt \u00e4ven handlar om BNP. Inte desto mindre har de ekologiska forskarnas kritik mot den gr\u00f6na tillv\u00e4xtstrategin n\u00e4rmast exploderat p\u00e5 senare \u00e5r. Senast i somras publicerade en forskargrupp en genomg\u00e5ng av 11500 artiklar p\u00e5 omr\u00e5det och argumenterar f\u00f6r att \u00f6kad BNP av allt att d\u00f6ma inte ser ut att vara f\u00f6renligt med en minskad milj\u00f6belastning i den utstr\u00e4ckning som kr\u00e4vs f\u00f6r en ekologiskt h\u00e5llbar utveckling.<\/p>\n\n\n\n Att f\u00f6rst\u00e5 vad tillv\u00e4xt betyder och inneb\u00e4r st\u00e4ller uppenbarligen stora krav p\u00e5 de kunskaper vi har inom det \u00e4mnesomr\u00e5de vi l\u00e4ser om; det kr\u00e4ver \u00e4ven stor kunskap om de olika yrkes- och intressegrupperna och de meningsskiljaktigheter som finns. Det h\u00e4r g\u00f6r begreppet komplext.<\/p>\n\n\n\n Till komplexiteten h\u00f6r att ekonomisk tillv\u00e4xt verkar ha ett f\u00f6rutbest\u00e4mt inneboende v\u00e4rde. Det belyser dramatikern Stina Oscarson i antologin Att Sv\u00e4ra i Kyrkan (2013), d\u00e4r hon ber\u00e4ttar att hon under en veckas tid noterade att orden ekonomisk tillv\u00e4xt f\u00f6rekom 3123 g\u00e5nger i v\u00e5ra fyra st\u00f6rsta dagstidningar.<\/p>\n\n\n\n Begreppet figurerade i en kontext som indikerade att tillv\u00e4xt \u00e4r bra. Tidvis anv\u00e4nds begreppet ocks\u00e5 p\u00e5 ett s\u00e4tt som indikerar en given omst\u00e4ndighet, ett orsakssamband, n\u00e4mligen att BNP f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka. Till exempel beskrivs p\u00e5 Statistiska Centralbyr\u00e5ns webbsida b\u00e5de BNP och tillv\u00e4xt: \u201dDet har dels varit perioder med mycket stark tillv\u00e4xt, och dels perioder d\u00e5 tillv\u00e4xten har fallit.\u201d<\/p>\n\n\n\n Under den p\u00e5g\u00e5ende pandemin kan vi l\u00e4sa om BNP-tillv\u00e4xt i Svenska aff\u00e4rer: \u201dV\u00e4rldsekonomin liksom den svenska ekonomin bed\u00f6ms g\u00e5 in i en l\u00e5gkonjunktur med en kraftigt negativ BNP-tillv\u00e4xt 2020.\u201d Om ingen \u00f6kning sker av BNP s\u00e5 blir tillv\u00e4xtbegreppet en oxymoron, allts\u00e5 n\u00e4r tv\u00e5 motsatsf\u00f6rh\u00e5llanden bildar ett ord, som i ordet j\u00e4tteliten. Det \u00e4r d\u00e5 vi pratar om tillv\u00e4xtfall, tillv\u00e4xtkrympning eller tillv\u00e4xtminsking. N\u00e4r ett begrepp anv\u00e4nds p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet st\u00e4ller det stora krav p\u00e5 v\u00e5ra spr\u00e5kkunskaper.<\/p>\n\n\n\n Men tillv\u00e4xtbegreppets<\/strong> komplexitet \u00e4r komplexare \u00e4n s\u00e5. F\u00f6r vi kan \u00e4ven se att begreppet tillv\u00e4xt ibland f\u00f6rekommer metaforiskt. Teoretiker som Lakoff och Johnsson beskriver hur metaforer anv\u00e4nds i v\u00e5rt spr\u00e5k. De ger bland annat exempel p\u00e5 metaforer som refererar till krig eller konflikt, som n\u00e4r en l\u00e4kare f\u00f6rklarar att immunf\u00f6rsvaret \u00e4r under attack eller att man \u00e4r i krig mot en sjukdom. Tillv\u00e4xt f\u00e5r en metaforisk betydelse n\u00e4r det till exempel kopplas till liv, som n\u00e4r f\u00f6retag uppvisar organisk tillv\u00e4xt, det vill s\u00e4ga expanderar av egen kraft, eller n\u00e4r verksamheter och regioner visar livskraftig tillv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r inte ovanligt att begreppet tillv\u00e4xt \u00e4ven kombineras med en f\u00e4rgsymbolik och en f\u00e4rgsemantik. Det framkommer bland annat n\u00e4r vi pratar om att tillv\u00e4xten \u00e4r gr\u00f6n, eller n\u00e4r vi f\u00e5r h\u00f6ra om Gr\u00f6n BNP (priss\u00e4ttning av ekosystemtj\u00e4nster) eller gr\u00f6n ekonomi. Ordet gr\u00f6nt f\u00e5r d\u00e5 en symbolisk betydelse som relaterar till bladverkens gr\u00f6nska, gr\u00f6nbete, gr\u00f6nsaker och s\u00e5 vidare. Att det finns politiska partier som anv\u00e4nder sig av gr\u00f6nf\u00e4rgade logotyper eller gula blommor \u00e4r ingen slump eftersom metaforer och symboler \u00e4ven kan vara visuella.<\/p>\n\n\n\n Vid det h\u00e4r laget v\u00e5gar vi nog s\u00e4ga att begreppet tillv\u00e4xt anv\u00e4nds p\u00e5 ett s\u00e5dant komplext s\u00e4tt att det ibland \u00e4r obegripligt. F\u00f6r n\u00e4r man talar om tillv\u00e4xt betyder det ibland BNP, ibland ett f\u00f6retags oms\u00e4ttning, ibland menar man att BNP har \u00f6kat eller minskat, ibland finns en f\u00f6rv\u00e4ntad \u00f6kning eller minskning. Ibland \u00e4r tillv\u00e4xt helt enkelt ett felaktigt ordval, exempelvis n\u00e4r man egentligen menar kreativitet eller inkrementella och radikala innovationer. Och ibland hamnar begreppet tillv\u00e4xt i ett metaforiskt sammanhang. S\u00e4rskilt d\u00e5 kan det vara v\u00e4rt att reflektera kring vad som h\u00e4nder med f\u00f6rst\u00e5elsen av begreppet n\u00e4r det sammanl\u00e4nkas med livet sj\u00e4lvt och det som \u00e4r av naturen kommet. Liv \u00e4r ett f\u00f6r\u00e4nderligt tillst\u00e5nd, inte evigt. S\u00e5 f\u00f6ljer att tillv\u00e4xt har en gr\u00e4ns, vilket K\u00e5berger menar i den tidigare n\u00e4mnda artikeln att vi kan tycka olika om beroende p\u00e5 yrkesroll och intresse. S\u00e5 om man inte tycker att BNP har en gr\u00e4ns b\u00f6r det kanske inte kombineras med ordet tillv\u00e4xt, i varje fall inte om man vill vara klar och tydligt med sitt budskap.<\/p>\n\n\n\n M\u00e4nniskor har r\u00e4tt <\/strong>att f\u00f6rst\u00e5 vad begreppet betyder och kan inneb\u00e4ra i de situationer det anv\u00e4nds; s\u00e4rskilt n\u00e4r det kommer till v\u00e5ra myndigheter, i v\u00e5ra riksdagsbeslut, regeringens strategier och i samh\u00e4llsdebatten. Oavsett om vi \u00e4r tillv\u00e4xtkritiker eller f\u00f6respr\u00e5kare \u00e4r det viktigt att definiera vad vi menar med tillv\u00e4xt n\u00e4r det v\u00e4l anv\u00e4nds. En s\u00e5dan tydlig och klar kommunikation \u00e4r inte bara en konst och en kunskap. F\u00f6r de som uttalar sig i dessa sammanhang b\u00f6r det \u00e4ven vara en sj\u00e4lvklarhet att g\u00f6ra information tillg\u00e4nglig f\u00f6r oss alla. Att detta begrepp f\u00f6rblir obegripligt leder till ett demokratiskt underskott n\u00e4r m\u00e4nniskor inte f\u00f6rst\u00e5r viktig samh\u00e4llsinformation.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det kan vara l\u00e4tt att tro n\u00e4r ett ord anv\u00e4nds upprepade g\u00e5nger att det till slut blir enkelt att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25209,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,34,35,5,29],"tags":[],"yoast_head":"\n![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/blom.jpg\")
( Foto: Herbie Pearthree<\/a> \/ CC BY<\/a> )<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/expo.jpg\")
( Foto: Harald Groven<\/a> \/ CC BY-SA<\/a> )<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n