{"id":25200,"date":"2020-11-13T00:15:00","date_gmt":"2020-11-12T23:15:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25200"},"modified":"2020-11-11T14:16:51","modified_gmt":"2020-11-11T13:16:51","slug":"konsumtionens-utslapp-behover-minska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/","title":{"rendered":"Konsumtionens utsl\u00e4pp beh\u00f6ver minska"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"has-drop-cap\">De klimatm\u00e5l Sverige har i dag omfattar bara de utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser som genereras inom landet, de s\u00e5 kallade territoriella utsl\u00e4ppen. Sveriges konsumtion orsakar omkring 70 procent s\u00e5 stora utsl\u00e4pp, men varken m\u00e5l eller \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r minskning av dessa utsl\u00e4pp omfattas p\u00e5 n\u00e5got direkt s\u00e4tt av regeringens klimatpolitik. Omkring 60 procent av de utsl\u00e4pp som konsumtionen orsakar sker i andra l\u00e4nder som varor och produkter importeras fr\u00e5n. De senaste tv\u00e5 decennierna har utsl\u00e4ppen som v\u00e5r konsumtion orsakar i andra l\u00e4nder \u00f6kat med n\u00e4stan 50 procent, medan de konsumtionsbaserade utsl\u00e4ppen som sker i Sverige har minskat med 30 procent.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/03\/Roger_Bydle2r.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-22988\" width=\"323\" height=\"182\"\/><figcaption>Roger Bydler.<br>(Foto: Milj\u00f6partiet)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p><strong>Fokus beh\u00f6vs \u00e4ven<\/strong> p\u00e5 de konsumtionsbaserade utsl\u00e4ppen, och det \u00e4r vi som enskilda medborgare som p\u00e5verkar dem. Om utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser ska kunna minska kr\u00e4vs att v\u00e5ra konsumtions- och mobilitetsm\u00f6nster \u00e4ndras. Inom den offentliga sektorn beh\u00f6ver upphandlingar och investeringar ske p\u00e5 ett mycket mer klimatv\u00e4nligt s\u00e4tt \u00e4n vad som sker i dag.<\/p>\n\n\n\n<p>Och det \u00e4r inga sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar det \u00e4r fr\u00e5ga om f\u00f6r att vi ska ge v\u00e5rt bidrag till klimatm\u00e5len att h\u00e5lla oss under maximalt tv\u00e5 graders global uppv\u00e4rmning, som Parisavtalet anger. Vi i Sverige orsakar i dag utsl\u00e4pp p\u00e5 omkring 9 ton CO2e \u2013 koldioxidekvivalenter \u2013 per person och \u00e5r. F\u00f6r att h\u00e5lla oss under tv\u00e5gradersm\u00e5let beh\u00f6ver vi enligt Naturv\u00e5rdsverket ligga p\u00e5 i storleksordningen 1 ton CO2e per person och \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p>Nu har Milj\u00f6v\u00e5rdsberedningen f\u00e5tt ett till\u00e4ggsuppdrag av regeringen att f\u00f6resl\u00e5 en \u201dsamlad strategi f\u00f6r att minska klimatp\u00e5verkan fr\u00e5n konsumtion i syfte att n\u00e5 en klimatm\u00e4ssigt h\u00e5llbar konsumtion p\u00e5 ett kostnadseffektivt och samh\u00e4llsekonomiskt effektivt s\u00e4tt\u201d, som det st\u00e5r i direktiven. Uppdraget inneb\u00e4r inte i klartext att m\u00e5l ska tas fram f\u00f6r minskade utsl\u00e4pp av de konsumtionsbaserade utsl\u00e4ppen, vilket f\u00f6rst\u00e5s hade varit \u00f6nskv\u00e4rt. Nu anges att Milj\u00f6m\u00e5lsberedningen ska \u201dbereda fr\u00e5gan om m\u00e5l f\u00f6r konsumtionsbaserade klimatp\u00e5verkande utsl\u00e4pp och f\u00f6resl\u00e5 i vilken m\u00e5n det \u00e4r l\u00e4mpligt att inom ramen f\u00f6r milj\u00f6m\u00e5lssystemet precisera m\u00e5l och \u00e5taganden genom kvantitativa och kvalitativa etappm\u00e5l f\u00f6r konsumtionsbaserade utsl\u00e4pp\u201d. Vi f\u00e5r hoppas att Milj\u00f6m\u00e5lsberedningen kommer att f\u00f6resl\u00e5 tydliga m\u00e5l och skarpa \u00e5taganden.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>I till\u00e4ggsuppdraget ing\u00e5r<\/strong> \u00e4ven att analysera flygets och sj\u00f6fartens klimatp\u00e5verkan och m\u00f6jligheter till utsl\u00e4ppsminskningar. H\u00e4r skrivs att etappm\u00e5l ska f\u00f6resl\u00e5s f\u00f6r flygets klimatp\u00e5verkan, medan det f\u00f6r sj\u00f6farten \u00e4r begr\u00e4nsat till att m\u00f6jligheten till att ange etappm\u00e5l ska beredas. Internationellt flyg ing\u00e5r inte i de uppgifter som till exempel Naturv\u00e5rdsverket redovisar och allts\u00e5 inte heller i de utsl\u00e4pp p\u00e5 9 ton CO2e per person och \u00e5r som v\u00e5r konsumtion orsakar. Svenskars flygande orsakar utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser i samma storleksordning som personbilstrafiken p\u00e5 v\u00e4g och \u00e4r allts\u00e5 en stor utsl\u00e4ppsk\u00e4lla.<\/p>\n\n\n\n<p>Dessutom finns i dag egentligen inga alternativa drivmedel f\u00f6r flyget som kan ers\u00e4tta dagens fossila drivmedel. Samma g\u00e4ller i stort sett \u00e4ven f\u00f6r sj\u00f6farten, sett utifr\u00e5n de volymer det \u00e4r fr\u00e5ga om. Eftersom en stor del av den internationella handeln f\u00f6ruts\u00e4tter sj\u00f6fartstransporter kan omst\u00e4llningen h\u00e4r bli speciellt kritisk. Sett till det tidsperspektiv som vi har att r\u00f6ra oss med f\u00f6r en omst\u00e4llning till ett klimatneutralt samh\u00e4lle s\u00e5 blir d\u00e4rf\u00f6r dessa transportsektorer stora utmaningar. Den koldioxidbudget som g\u00e4ller f\u00f6r Sverige inneb\u00e4r att vi beh\u00f6ver vara nere p\u00e5 netto noll, det vill s\u00e4ga att utsl\u00e4ppen balanseras av upptagen av v\u00e4xthusgaser, omkring 2035.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Utredningen omfattar \u00e4ven<\/strong> att Milj\u00f6m\u00e5lsberedningen ska se \u00f6ver offentliga upphandlingars klimatp\u00e5verkan. H\u00e4r finns sannolikt en stor potential f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick de offentliga upphandlingarna 2017 till \u00f6ver 700 miljarder kronor. Till\u00e4ggsuppdraget till Milj\u00f6m\u00e5lsberedningen ska slutredovisas senast den 31 januari 2022.<\/p>\n\n\n\n<p>Om nu Milj\u00f6m\u00e5lsberedningen lyckas ta fram f\u00f6rslag till klimatm\u00e5l och \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r de konsumtionsbaserade utsl\u00e4ppen och transportsektorerna flyg och sj\u00f6fart s\u00e5 f\u00e5r vi ett helt\u00e4ckande underlag f\u00f6r Sveriges klimatpolitik. Eftersom tidsperspektivet \u00e4r mindre \u00e4n tv\u00e5 decennier f\u00f6r att h\u00e5lla oss inom det utsl\u00e4ppsutrymme som st\u00e5r oss till buds beh\u00f6ver \u00e5tg\u00e4rder s\u00e4ttas in mer eller mindre omedelbart \u00e4ven inom dessa omr\u00e5den. Vi f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r hoppas att Milj\u00f6m\u00e5lsberedningen lyckas med sitt uppdrag.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De klimatm\u00e5l Sverige har i dag omfattar bara de utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser som genereras inom landet, de s\u00e5 kallade territoriella<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25110,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,12,5,17,15,30,29],"tags":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v20.1 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\n<title>Konsumtionens utsl\u00e4pp beh\u00f6ver minska - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Konsumtionens utsl\u00e4pp beh\u00f6ver minska - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"De klimatm\u00e5l Sverige har i dag omfattar bara de utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser som genereras inom landet, de s\u00e5 kallade territoriella\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-11-12T23:15:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-11-11T13:16:51+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"400\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"223\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"4 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/\",\"name\":\"Konsumtionens utsl\u00e4pp beh\u00f6ver minska - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2020-11-12T23:15:00+00:00\",\"dateModified\":\"2020-11-11T13:16:51+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Konsumtionens utsl\u00e4pp beh\u00f6ver minska\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Konsumtionens utsl\u00e4pp beh\u00f6ver minska - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Konsumtionens utsl\u00e4pp beh\u00f6ver minska - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"De klimatm\u00e5l Sverige har i dag omfattar bara de utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser som genereras inom landet, de s\u00e5 kallade territoriella","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2020-11-12T23:15:00+00:00","article_modified_time":"2020-11-11T13:16:51+00:00","og_image":[{"width":400,"height":223,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png","type":"image\/png"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"4 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/","name":"Konsumtionens utsl\u00e4pp beh\u00f6ver minska - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2020-11-12T23:15:00+00:00","dateModified":"2020-11-11T13:16:51+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/11\/13\/konsumtionens-utslapp-behover-minska\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Konsumtionens utsl\u00e4pp beh\u00f6ver minska"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6ys","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-150x150.png",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-300x167.png",300,167,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-392x223.png",392,223,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-390x205.png",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-130x90.png",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",150,84,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-285x223.png",285,223,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-400x198.png",400,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ekologi\/\" rel=\"category tag\">Ekologi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ledare\/\" rel=\"category tag\">Ledare<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a>","rttpg_excerpt":"De klimatm\u00e5l Sverige har i dag omfattar bara de utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser som genereras inom landet, de s\u00e5 kallade territoriella","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25200"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25200"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25200\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25110"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}