![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/A\u030asa-Sohlgren-1024x1024.jpg\")
I rapporten konstateras att sjukfall relaterade till psykisk oh\u00e4lsa sedan 1990-talet utg\u00f6r en betydande del av alla p\u00e5g\u00e5ende sjukfall. F\u00f6rsta kvartalet 2020 stod dessa f\u00f6r hisnande 41,3 procent av de p\u00e5g\u00e5ende sjukfallen. Den stressrelaterade psykiska oh\u00e4lsan, som utmattningssyndrom, st\u00e5r f\u00f6r en allt st\u00f6rre andel av sjukskrivningarna i psykiatrisk diagnos. Kvinnor har 41 procents h\u00f6gre risk att drabbas av stressrelaterad psykisk oh\u00e4lsa \u00e4n m\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n
Om vi tar sjukskrivningar<\/strong> hos f\u00f6rskolepersonal som ett exempel s\u00e5 leder dessa till en ond cirkel eftersom m\u00e5nga flyr yrket, antingen frivilligt eller p\u00e5 uppmaning av F\u00f6rs\u00e4kringskassan. Kvar blir en arbetsgrupp med f\u00e4rre utbildade och erfarna. Stressade vuxna tar hand om stressade barn. Det \u00e4r inte f\u00f6r inte som det kryllar av uppror som F\u00f6rskoleupproret och Hemtj\u00e4nstupproret som k\u00e4mpar f\u00f6r sin r\u00e4tt till en god arbetssituation.<\/p>\n\n\n\n Enligt rapporten kan en stor del av sjukfr\u00e5nvaron kopplas till arbetsrelaterad stress och att den \u00f6kat \u00f6ver tid b\u00e5de i Sverige och i andra \u201dutvecklade ekonomier\u201d. Ett h\u00e5llbart arbetsliv minskar inte bara den arbetsrelaterade psykiska oh\u00e4lsan. Det \u00f6kar ocks\u00e5 m\u00f6jligheten till \u00e5terg\u00e5ng i arbete f\u00f6r den som drabbats av andra sk\u00e4l. Ett h\u00e5llbart arbetsliv \u00f6kar ocks\u00e5 m\u00f6jligheten f\u00f6r personer med psykiska eller fysiska funktionsvariationer att hitta sin plats i arbetslivet.<\/p>\n\n\n\n Det sistn\u00e4mnda leder<\/strong> oss in p\u00e5 en annan typ av stress, n\u00e4mligen den stress som kommer av att inte ha en sj\u00e4lvklar plats i det i mitt tycke fyrkantiga s\u00e4tt vi har att se p\u00e5 oss m\u00e4nniskor. Ramarna \u00e4r sn\u00e4va f\u00f6r vem som \u00e4r en resurs p\u00e5 arbetsmarknaden och vem som inte \u00e4r det. \u00c4r du effektiv? \u00c4r du social? V\u00e4lkommen! \u00c4r du lite l\u00e5ngsam och blyg? Tyv\u00e4rr. Vi har en stor grupp m\u00e4nniskor som inte kommer in p\u00e5 arbetsmarknaden. Kanske p\u00e5 grund av det uppskruvade tempot som ofta r\u00e5der d\u00e4r och de f\u00f6rdomar som trots allt finns om m\u00e4nniskor med psykisk oh\u00e4lsa och psykisk sjukdom eller som sticker ut p\u00e5 andra s\u00e4tt i st\u00e4llet f\u00f6r att se det som berikande med en person som kan tillf\u00f6ra andra perspektiv. Alla skulle gynnas av ett arbetsklimat som v\u00e4lkomnade olikheter.<\/p>\n\n\n\n Greta Thunberg sm\u00e4lte inte in i skolan utan blev hemmasittare som s\u00e5 m\u00e5nga andra med exempelvis autism. T\u00e4nk vad hon har \u00e5stadkommit tack vare att hon inte alltid t\u00e4nker som \u201dalla andra\u201d. Vad vore v\u00e4rlden i dag utan Greta Thunberg? Det t\u00e5l att t\u00e4nkas p\u00e5 nu n\u00e4r vi beh\u00f6ver g\u00f6ra \u201ddet om\u00f6jliga\u201d som ingen annan gjort. F\u00f6r att kunna l\u00f6sa problem och nya utmaningar kr\u00e4vs olikt\u00e4nkande m\u00e4nniskor som inte bara f\u00f6ljer flocken. Vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 bli b\u00e4ttre p\u00e5 att samarbeta och s\u00e4mre p\u00e5 att konkurrera med varandra.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan <\/strong>arbetade jag p\u00e5 en arbetsplats med ett enormt fokus p\u00e5 att m\u00e4ta handl\u00e4ggarnas jobb och att j\u00e4mf\u00f6ra deras prestation. Det var viktigare med kvantitet \u00e4n kvalitet och viktigare att sj\u00e4lv f\u00e5 en bra statistik \u00e4n att hj\u00e4lpa andra. Vi skulle fylla i rapporter varje dag om vad vi lade tid p\u00e5 som underlag f\u00f6r att se hur snabba vi var. Dessa rapporter fylldes inte alltid i helt sanningsenligt, men det var ett av de mindre problemen p\u00e5 den arbetsplatsen.<\/p>\n\n\n\n Ett annat problem var att det bara anst\u00e4lldes personal med samma bakgrund, \u00e5lder etcetera. M\u00e5nga vantrivdes och gick in i v\u00e4ggen. Lite som n\u00e4r l\u00e4nder p\u00e5 v\u00e5r planet g\u00f6r gl\u00e4djekalkyler \u00f6ver sina egna utsl\u00e4pp och fokuserar p\u00e5 sitt eget lands konkonkurrenskraft i st\u00e4llet f\u00f6r att samarbeta p\u00e5 riktigt f\u00f6r att l\u00f6sa milj\u00f6- och klimatfr\u00e5gorna.<\/p>\n\n\n\n Det enklaste s\u00e4ttet att bli klimatsmart p\u00e5 \u00e4r att ha lite pengar att r\u00f6ra sig med. \u00c4nd\u00e5 drar vi ned p\u00e5 det humana och klimatsmarta \u2013 att ta hand om dem som inte kan arbeta sj\u00e4lva s\u00e5som barn och gamla. \u00c4r det inte rimligare att l\u00e4gga pengar p\u00e5 exempelvis skola och naturv\u00e5rd \u00e4n p\u00e5 privatkonsumtion som mobiltelefoner till barn och weekendresor med flyg? Och att det vi k\u00f6per ska vara h\u00e5llbart och inte subventioneras av dem som tillverkar prylarna i form av exempelvis tv\u00e5ngsarbete inom bomullsindustrin. Med mer tid och ork \u00e4r det mer troligt att vi v\u00e5rdar det vi har.<\/p>\n\n\n\n Med mycket stress p\u00e5 jobbet finns ocks\u00e5 mindre tid och ork f\u00f6r politiskt eller annat ideellt engagemang p\u00e5 fritiden efter att hem och eventuella barn tagits om hand. Vi ser att allt f\u00e4rre blir medlemmar eller aktiva i politiska partier. F\u00f6r h\u00e5rd arbetsbelastning skulle d\u00e4rf\u00f6r kunna bli ett hot mot demokratin. Dessutom blir det sv\u00e5rt att orka jobba i s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r som vi f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r mycket arbete <\/strong>g\u00f6r oss sjuka och f\u00f6r lite arbete kan ocks\u00e5 g\u00f6ra oss sjuka eftersom vi d\u00e5 k\u00e4nner att vi saknar ett sammanhang. Det finns ett tydligt samband mellan arbetsl\u00f6shet, sjukskrivning och sj\u00e4lvmord. S\u00e5 ocks\u00e5 mellan mobbing och sj\u00e4lvmord. F\u00f6rutom lidande kostar detta i form av sjukers\u00e4ttning och arbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttning. Samh\u00e4llets kostnader f\u00f6r suicid och sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k bed\u00f6mdes 2001 uppg\u00e5 till cirka 5,5 miljarder kronor enligt en rapport fr\u00e5n Myndigheten f\u00f6r Samh\u00e4llsskydd och Beredskap (MSB). F\u00f6r individer som drabbas kan katastrofen inte r\u00e4knas i pengar. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi bli fler som delar p\u00e5 jobben och vi beh\u00f6ver bli b\u00e4ttre p\u00e5 att uppskatta olikheter.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 h\u00e4r st\u00e5r det i en rapport fr\u00e5n Naturv\u00e5rdsverket (2012) aprop\u00e5 att vi i Sverige konsumerar tio g\u00e5nger mer \u00e4n vad som \u00e4r h\u00e5llbart. \u201dVi borde se p\u00e5 arbetet som ett beting att klara en viss arbetsuppgift, en rimlig f\u00f6rs\u00f6rjning och n\u00e4r det \u00e4r gjort avst\u00e5 fr\u00e5n mer arbete. Vi kan v\u00e4xla \u00f6kad effektivitet i kortare arbetstid, som vi gjort under en stor del av 1900-talet. Vi kan \u00e4nd\u00e5 leva v\u00e4l, och v\u00e4lf\u00e4rden \u00f6kar n\u00e4r alla som \u00e4r tidspressade f\u00e5r mer tid. Samtidigt bidrar det till att r\u00e4dda milj\u00f6n.\u201d<\/p>\n\n\n\n Jordens resurser \u00e4r inte o\u00e4ndliga, inte de m\u00e4nskliga heller. Nu g\u00e4ller det att vi hj\u00e4lps \u00e5t f\u00f6r att r\u00e4dda oss sj\u00e4lva och alla andra varelser p\u00e5 v\u00e5r jord.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Nyligen kom en ny rapport fr\u00e5n F\u00f6rs\u00e4kringskassan som bekr\u00e4ftar att vi i allt h\u00f6gre grad br\u00e4nner ut oss, inte minst<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25110,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[14,37,5,30],"tags":[],"yoast_head":"\n