{"id":25108,"date":"2020-09-17T22:58:00","date_gmt":"2020-09-17T20:58:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=25108"},"modified":"2020-09-16T12:59:28","modified_gmt":"2020-09-16T10:59:28","slug":"vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/","title":{"rendered":"Vi m\u00e5ste st\u00e4rka tilliten mellan de nordiska l\u00e4nderna"},"content":{"rendered":"\n

F\u00f6r det nordiska samarbetet har coronaviruset varit en v\u00e4ckarklocka. Fr\u00e5nvaron av koordinering blev, liksom flyktingkrisen 2015, ett bakslag f\u00f6r den nordiska gemenskapen. F\u00f6r att kunna m\u00f6ta framtida gr\u00e4ns\u00f6verskridande utmaningar med enad nordisk front m\u00e5ste vi hitta tillbaka till det som svetsar oss samman \u2013 en gemensam v\u00e4rdegrund, historia och kultur. Nu \u00e4r det viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin att satsa p\u00e5 program och projekt som st\u00e4rker det nordiska samarbetet.<\/p>\n\n\n\n

Tillit till varandra <\/strong>och till myndigheter brukar anses h\u00f6ra till de \u201dnordiska v\u00e4rderingar\u201d som skiljer v\u00e5r region fr\u00e5n de flesta andra. Enligt en rapport (2017) fr\u00e5n Nordiska ministerr\u00e5det \u00e4r tillit Nordens guld. Tilliten till nationella myndigheter har visserligen varit fortsatt stark i alla nordiska l\u00e4nder sedan krisen br\u00f6t ut, men tilliten mellan de nordiska l\u00e4nderna, s\u00e5v\u00e4l stater som befolkningar, har kraftigt f\u00f6rsvagats. Den politiska debatten, liksom samtalet i sociala medier, har varit dyster l\u00e4sning och nordisk gemenskap har lyst med sin fr\u00e5nvaro.<\/p>\n\n\n\n

Statsministrarna efterlyste h\u00f6sten 2019 en ny vision f\u00f6r det nordiska samarbetet 2030, som de nordiska samarbetsministrarna och Nordiska ministerr\u00e5det nu utarbetat. Visionen \u00e4r att Norden ska vara v\u00e4rldens mest integrerade och h\u00e5llbara region 2030. Dess tre grundpelare \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

  1. Ett gr\u00f6nt Norden, en gr\u00f6n omst\u00e4llning av samh\u00e4llet som bygger p\u00e5 koldioxidneutralitet och en h\u00e5llbar, cirkul\u00e4r och biobaserad ekonomi.<\/li>
  2. Ett konkurrenskraftigt Norden, d\u00e4r gr\u00f6n tillv\u00e4xt baserad p\u00e5 forskning, innovation, mobilitet och digital integration fr\u00e4mjas.<\/li>
  3. Ett socialt h\u00e5llbart Norden som bygger p\u00e5 en inkluderande, j\u00e4mst\u00e4lld och sammanh\u00e4ngande region med gemensamma v\u00e4rderingar och st\u00e4rkt kulturutv\u00e4xling och v\u00e4lf\u00e4rd.<\/li><\/ol>\n\n\n\n

    Det \u00e4r en lovv\u00e4rd<\/strong> vision och en \u00f6nskv\u00e4rd v\u00e4g fram\u00e5t. Den kris vi befinner oss i har dock visat att det finns stora brister i det nordiska samarbetet. S\u00e5 vad kr\u00e4vs d\u00e5 f\u00f6r att visionen ska bli verklighet? Och hur ska f\u00f6rtroendet mellan de nordiska l\u00e4nderna och sj\u00e4lvstyrelseomr\u00e5dena \u00c5land och F\u00e4r\u00f6arna \u00e5teruppbyggas och tilliten st\u00e4rkas? F\u00f6reningarna Norden ser fem \u00e5tg\u00e4rder som kan st\u00e4rka det nordiska samarbetet s\u00e5 att vi st\u00e5r b\u00e4ttre rustade inf\u00f6r framtida kriser:<\/p>\n\n\n\n

    \u2022 Milj\u00f6- och klimatsamarbetet b\u00f6r st\u00e4rkas men inte p\u00e5 bekostnad av kultur och utbildning. F\u00f6r att visionen ska bli verklighet kr\u00e4vs st\u00e4rkt milj\u00f6- och klimatsamarbete, vilket i praktiken betyder stora omf\u00f6rdelningar i den nordiska samarbetsbudgeten. Dessv\u00e4rre nedprioriteras kultur- och utbildningsomr\u00e5det i budgetplanerna f\u00f6r 2021\u20132024. Enligt f\u00f6rslaget ska 23 procent av anslagen f\u00f6r det nordiska kultursamarbetet avskaffas och f\u00f6rdelas p\u00e5 milj\u00f6projekt i st\u00e4llet. Nedsk\u00e4rningarna ska genomf\u00f6ras etappvis. Kultursamarbetet f\u00f6rlorar cirka 12 miljoner euro och utbildningsomr\u00e5det 4,7 miljoner euro. Milj\u00f6samarbetet f\u00f6resl\u00e5s f\u00e5 ett till\u00e4ggsanslag p\u00e5 7,2 miljoner euro.<\/p>\n\n\n\n

    Sedan de f\u00f6rsta <\/strong>F\u00f6reningarna Norden grundades 1919 har de nordiska l\u00e4nderna ibland valt olika s\u00e4kerhetspolitiska och ekonomiska l\u00f6sningar. Sammanh\u00e5llningen och solidariteten har dock hela tiden vilat p\u00e5 en gemensam v\u00e4rdegrund, historia och kultur. I sviterna av coronakrisen \u00e4r det inte motiverat att f\u00f6rsvaga detta sammanh\u00e5llande kitt. Utan kunskap om och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r varandra \u00e4r det sv\u00e5rt att effektivisera samarbetet p\u00e5 nya omr\u00e5den. Milj\u00f6- och klimatsamarbetet ska naturligtvis st\u00e4rkas, men det f\u00e5r inte ske p\u00e5 bekostnad av kultur och utbildning. Risken \u00e4r stor att vi f\u00e5r se \u00e5tg\u00e4rder som skadar kultur- och utbildningsomr\u00e5det rej\u00e4lt, men som inneb\u00e4r liten eller ingen l\u00e5ngsiktig nytta p\u00e5 milj\u00f6- och klimatomr\u00e5det. Gemensamma nordiska gr\u00f6na l\u00f6sningar inom transport och infrastruktur kan \u00e4nd\u00e5 inte genomf\u00f6ras inom ramen f\u00f6r den officiella nordiska samarbetsbudgeten p\u00e5 drygt 129 miljoner euro, utan f\u00f6ruts\u00e4tter skilda satsningar fr\u00e5n varje land.<\/p>\n\n\n\n

    \u2022 G\u00f6r l\u00e5ngsiktiga investeringar i gr\u00f6na gr\u00e4ns\u00f6verskridande projekt. Det kr\u00e4vs l\u00e5ngsiktiga investeringar f\u00f6r att bygga ut gr\u00e4ns\u00f6verskridande gr\u00f6na projekt. H\u00e4r kunde regeringarna involvera Nordiska investeringsbanken och dess dotterbolag Nefco som b\u00e5da \u00e4r nordiska framg\u00e5ngssagor n\u00e4r det g\u00e4ller gr\u00f6na investeringar och gr\u00f6n tillv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n

    \u2022 Satsa p\u00e5 program och projekt som st\u00e4rker den nordiska gemenskapen. F\u00f6r att \u00e5teruppbygga tilliten mellan l\u00e4nderna kr\u00e4vs en medveten satsning p\u00e5 program och projekt som st\u00e4rker gemenskapen. F\u00f6reningarna Norden f\u00f6rvaltar tre betydelsefulla program:<\/p>\n\n\n\n

    \u2013 Nordjobb, en f\u00f6rmedling av s\u00e4songarbete, bostad och fritidsprogram \u00e5t nordiska ungdomar,<\/p>\n\n\n\n

    \u2013 Norden i skolan, en undervisningsplattform p\u00e5 fem huvudspr\u00e5k i Norden f\u00f6r att st\u00e4rka den skandinaviska spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5elsen,<\/p>\n\n\n\n

    \u2013 Litteraturveckan, som genom h\u00f6gl\u00e4sning lyfter fram nordisk litteratur i Norden och Baltikum.<\/p>\n\n\n\n

    Alla tre \u00e4r finansierade av Nordiska ministerr\u00e5det. Det \u00e4r en v\u00e4lfungerande trekl\u00f6ver som stimulerar mobiliteten i region, st\u00e4rker spr\u00e5kgemenskapen och kunskapen om grannl\u00e4ndernas kultur. Det sistn\u00e4mnda programmet har dessv\u00e4rre Ministerr\u00e5det f\u00f6r kultur strukit i sitt budgetf\u00f6rslag f\u00f6r 2021.<\/p>\n\n\n\n

    \u2022 \u00d6ka Nordiska ministerr\u00e5dets budget. Nordiskt samarbete beh\u00f6ver mer medel, inte mindre. Nordiska ministerr\u00e5dets budget har minskat under de senaste decennierna, i synnerhet j\u00e4mf\u00f6rt med tillv\u00e4xten i de nordiska l\u00e4ndernas BNP. I sj\u00e4lva verket \u00e4r Ministerr\u00e5dets budget h\u00e4lften s\u00e5 stor som f\u00f6r n\u00e5gra decennier sedan.<\/p>\n\n\n\n

    \u2022 Anv\u00e4nd befintliga arenor f\u00f6r att f\u00f6rdjupa samarbetet. De s\u00e5 kallade nordiska p\u00e4rlorna, de bilaterala m\u00f6tesplatserna Hanaholmen (Finland), Biskops Arn\u00f6 (Sverige), Voksen\u00e5sen och Lysebu (Norge) och Sch\u00e6fferg\u00e5rden (Danmark) \u00e4r l\u00e4mpliga forum f\u00f6r att f\u00f6rdjupa och f\u00f6rst\u00e4rka det nordiska samarbetet. Dessutom har Nordiska ministerr\u00e5det kulturinstitutioner i Helsingfors, Mariehamn, Reykjavik, T\u00f3rshavn och Nuuk. F\u00f6reningarna Norden t\u00e4cker hela regionen med sina distrikt och lokalf\u00f6reningar.<\/p>\n\n\n\n

    Coronakrisen har varit en t\u00f6rn mot den gemenskap som v\u00e5rt nordiska samarbete vilar p\u00e5. Men vi f\u00e5r inte gl\u00f6mma bort att vi har en solid grund att st\u00e5 p\u00e5. Att vi har mer gemensamt \u00e4n vad som skiljer oss \u00e5t. Vi beh\u00f6ver inte uppfinna hjulet p\u00e5 nytt. Med en vilja till f\u00f6r\u00e4ndring och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e5ra likheter och olikheter kan vi tillsammans m\u00f6ta framtida utmaningar. Vi har alla f\u00f6ruts\u00e4ttningar att lyckas om r\u00e4tt \u00e5tg\u00e4rder vidtas.<\/p>\n\n\n\n

    Hrannar Bj\u00f6rn Arnarsson<\/strong>
    Ordf\u00f6rande f\u00f6r F\u00f6reningen Norden Island och ordf\u00f6rande f\u00f6r F\u00f6reningarna Nordens F\u00f6rbund 2020<\/em><\/p>\n\n\n\n

    \u00c5sa Torstensson<\/strong>
    Ordf\u00f6rande f\u00f6r F\u00f6reningen Norden Sverige<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Marion Pedersen<\/strong>
    Ordf\u00f6rande f\u00f6r F\u00f6reningen Norden Danmark<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Juhana Vartiainen<\/strong>
    Ordf\u00f6rande f\u00f6r Pohjola-Norden<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Rune M\u00f8rck Wergeland<\/strong>
    Ordf\u00f6rande f\u00f6r F\u00f6reningen Norden Norge<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Turid Christophersen<\/strong>
    Ordf\u00f6rande f\u00f6r F\u00f6reningen Norden F\u00e4r\u00f6arna<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Majken Poulsen Englund<\/strong>
    Ordf\u00f6rande f\u00f6r F\u00f6reningen Norden \u00c5land<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Jens Kristian \u00d8vsteb\u00f8<\/strong>
    F\u00f6reningarna Nordens Ungdomsf\u00f6rbund<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    F\u00f6r det nordiska samarbetet har coronaviruset varit en v\u00e4ckarklocka. Fr\u00e5nvaron av koordinering blev, liksom flyktingkrisen 2015, ett bakslag f\u00f6r den<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":25110,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,5,17,30,29],"tags":[],"yoast_head":"\nVi m\u00e5ste st\u00e4rka tilliten mellan de nordiska l\u00e4nderna - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Vi m\u00e5ste st\u00e4rka tilliten mellan de nordiska l\u00e4nderna - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"F\u00f6r det nordiska samarbetet har coronaviruset varit en v\u00e4ckarklocka. Fr\u00e5nvaron av koordinering blev, liksom flyktingkrisen 2015, ett bakslag f\u00f6r den\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-09-17T20:58:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-09-16T10:59:28+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"400\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"223\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"6 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/\",\"name\":\"Vi m\u00e5ste st\u00e4rka tilliten mellan de nordiska l\u00e4nderna - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2020-09-17T20:58:00+00:00\",\"dateModified\":\"2020-09-16T10:59:28+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vi m\u00e5ste st\u00e4rka tilliten mellan de nordiska l\u00e4nderna\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Vi m\u00e5ste st\u00e4rka tilliten mellan de nordiska l\u00e4nderna - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Vi m\u00e5ste st\u00e4rka tilliten mellan de nordiska l\u00e4nderna - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"F\u00f6r det nordiska samarbetet har coronaviruset varit en v\u00e4ckarklocka. Fr\u00e5nvaron av koordinering blev, liksom flyktingkrisen 2015, ett bakslag f\u00f6r den","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2020-09-17T20:58:00+00:00","article_modified_time":"2020-09-16T10:59:28+00:00","og_image":[{"width":400,"height":223,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png","type":"image\/png"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"6 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/","name":"Vi m\u00e5ste st\u00e4rka tilliten mellan de nordiska l\u00e4nderna - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2020-09-17T20:58:00+00:00","dateModified":"2020-09-16T10:59:28+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/09\/17\/vi-maste-starka-tilliten-mellan-de-nordiska-landerna\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vi m\u00e5ste st\u00e4rka tilliten mellan de nordiska l\u00e4nderna"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6wY","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-150x150.png",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-300x167.png",300,167,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-392x223.png",392,223,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-390x205.png",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-130x90.png",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",150,84,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare.png",400,223,false],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-285x223.png",285,223,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/ledare-400x198.png",400,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ledare\/\" rel=\"category tag\">Ledare<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a>","rttpg_excerpt":"F\u00f6r det nordiska samarbetet har coronaviruset varit en v\u00e4ckarklocka. Fr\u00e5nvaron av koordinering blev, liksom flyktingkrisen 2015, ett bakslag f\u00f6r den","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25108"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25108"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25108\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25110"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25108"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25108"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25108"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}