{"id":24964,"date":"2020-07-31T00:51:18","date_gmt":"2020-07-30T22:51:18","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=24964"},"modified":"2020-07-29T13:52:03","modified_gmt":"2020-07-29T11:52:03","slug":"prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/","title":{"rendered":"ProSavana \u2013 hur Mo\u00e7ambiques civilsamh\u00e4lle vann kampen mot den globala sojaindustrin"},"content":{"rendered":"\n

Nacala-korridoren, norra Mo\u00e7ambique. Ett decentraliserat lokalsamh\u00e4lle med l\u00e5g utbildningsgrad m\u00f6ter multinationella f\u00f6retag och investerare som lovar guld och gr\u00f6na skogar \u2013 en vanligt f\u00f6rekommande ber\u00e4ttelse i v\u00e5r alltmer globaliserade v\u00e4rld \u2013 traditionella mindre samh\u00e4llen f\u00e5r ge vika inf\u00f6r de globala marknadskrafternas ob\u00f6nh\u00f6rliga logik. Men inte den h\u00e4r g\u00e5ngen, i Nacalakorridoren besegrade David Goliat. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
\u201dI Nacalakorridoren besegrade David Goliat.\u201d
( Bild: Osmar Schindler )<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

ProSavana \u00e4r ber\u00e4ttelsen om hur Afrikas st\u00f6rsta jordbruksprojekt kom av sig innan det ens hann b\u00f6rja. Det som skulle g\u00f6ra Mo\u00e7ambique till en global spelare p\u00e5 sojamarknaden och st\u00e4rka landets ursvaga ekonomi kollapsade i st\u00e4llet i ett haveri av d\u00e5ligt underbyggda beslut, hemlighetsmakeri, misstro och besvikelser.<\/p>\n\n\n\n

Historien om ett av kontinentens st\u00f6rsta jordbruksprojekt \u2013 eller landrov, beroende p\u00e5 perspektiv \u2013 b\u00f6rjar inte i Afrika eller Mo\u00e7ambique. I st\u00e4llet f\u00f6r den oss till regionen Mato Grosso i 1970-talets Brasilien. Landets d\u00e5varande milit\u00e4rdiktatur lyckades transformera den enorma och n\u00e4ringsfattiga cerradon (\u00e4ven k\u00e4nt som Brasiliens savann) till att bli en av v\u00e4rldens stora br\u00f6dkorgar. I dag str\u00e4cker sig milvis med sojaf\u00e4lt \u00f6ver omr\u00e5det som f\u00f6rser v\u00e4rldens v\u00e4xande djurindustri med proteinrikt foder. Mato Grosso st\u00e5r i dag f\u00f6r en tredjedel av Brasiliens sojaproduktion \u2013 ungef\u00e4r 30 miljoner ton per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Nu skulle sojarevolutionen i Mato Grosso \u00e5terupprepas p\u00e5 andra sidan Atlanten, n\u00e4rmare best\u00e4mt i Nacalakorridoren i norra Mo\u00e7ambique. Regionen ligger i samma breddgrad som cerradon och det sades att det fanns miljontals hektar oanv\u00e4nd mark d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Id\u00e9n till ProSavana f\u00f6ddes under G8-m\u00f6tet i L\u2019Aquila 2009 i privata m\u00f6ten mellan Japans d\u00e5varande premi\u00e4rminister Taro Aso och Brasiliens president Lula da Silva. Planen var tydlig: Med hj\u00e4lp av japansk och brasiliansk expertis skulle Nacalakorridorens enorma gr\u00e4smarker underkastas den globala sojamarknaden. Att just Japan var inblandat berodde p\u00e5 att landets ingenj\u00f6rer hade spelat en oumb\u00e4rlig roll under Mato Grossos omvandling 30 \u00e5r tidigare. N\u00e4r ProSavana f\u00f6rst presenterades var tanken att projektet skulle innefatta hela 35 miljoner hektar \u2013 ett omr\u00e5de lika stort som Finland (!).<\/p>\n\n\n\n

Det r\u00e5dde landrusningsfeber i Afrika vid den tiden. Den globala matkrisen 2008 hade lett till kraftigt h\u00f6jda priser p\u00e5 spannm\u00e5l och andra gr\u00f6dor, vilket i sin tur lockade utl\u00e4ndska investerare och spekulanter i jakt p\u00e5 en bra deal. De s\u00f6kte ny mark och fann den i Afrika s\u00f6der om Sahara. Sedan dess har hundratals miljoner hektar mark k\u00f6pts upp i l\u00e4nder som Etiopien, Kongo, Senegal och Sudan varefter den togs i bruk f\u00f6r den nya blomstrande exportmarknaden.<\/p>\n\n\n\n

Mo\u00e7ambique var inget undantag. Vid en internationell konferens i Riyadh 2010 erbj\u00f6d landets jordbruksminister Jos\u00e9 Pacheco mark f\u00f6r endast en dollar per hektar. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi tror p\u00e5 gemensam utveckling. Vi m\u00e5ste jobba tillsammans f\u00f6r att skapa en ny gr\u00f6n revolution, sade han.<\/p>\n\n\n\n

I en brasiliansk tidning ber\u00e4ttade flera entrepren\u00f6rer ivrigt om potentialen i det stora landet i s\u00f6dra Afrika. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Mo\u00e7ambique \u00e4r ett Mato Grosso mitt i Afrika, med fria marker, f\u00e5 milj\u00f6m\u00e4ssiga hinder och mycket l\u00e4gre fraktkostnader till Kina, sade Carlos Augustin, vd f\u00f6r Mato Grossos bomullsproducenter. Men det skulle snart visa sig att det inte riktigt var s\u00e5 enkelt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Vid en internationell konferens i Riyadh 2010 erbj\u00f6d Mocambiques jordbruksminister Jos\u00e9 Pacheco mark f\u00f6r endast en dollar per hektar.
Foto: F Mira<\/a> \/ CC BY-SA<\/a>)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Projektet verkade ha allt; brasiliansk och japansk expertis, en stor hamn mot Indiska Oceanen och Kina, en hungrande asiatisk marknad samt enorma ytor med till synes outnyttjad och glesbefolkad jordbruksmark redo att planteras med soja. Det var ett modernt partnerskap mellan l\u00e4nder i det Globala Syd som skulle skapa nya marknader, \u00f6ka produktiviteten och lyfta m\u00e4nniskor ur fattigdom; Ambitionerna var minst sagt storslagna. Men det fanns ett problem \u2013 ingen verkade ha koll p\u00e5 hur det verkligen f\u00f6rh\u00f6ll sig i Nacalakorridoren. <\/p>\n\n\n\n

Det visade sig n\u00e4mligen att regionen inte alls var s\u00e5 glesbefolkad som man tidigare h\u00e4vdat, tv\u00e4rtom. Marken h\u00e4r \u00e4r b\u00f6rdig, till skillnad fr\u00e5n den i Mato Grosso, vilket gjort Nacalakorridoren till landets mest t\u00e4tbefolkade landsbygdsregion. Mo\u00e7ambique har dessutom ett av Afrikas starkaste r\u00e4ttssystem kopplat till \u00e4gander\u00e4tt och jordbruksmark, s\u00e5 m\u00f6jligheten att tv\u00e5ngsf\u00f6rflytta eller p\u00e5 andra s\u00e4tt avl\u00e4gsna m\u00e4nniskor var minst sagt begr\u00e4nsad.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6retr\u00e4darna f\u00f6r ProSavana menade att projektet var n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r landets mats\u00e4kerhet. Merparten av landets b\u00f6nder anv\u00e4nder sig av traditionella metoder som inte ger lika h\u00f6g avkastning som det konventionella jordbruket i v\u00e4st. Enligt Antonio Limbau, en mo\u00e7ambikansk tj\u00e4nsteman med ansvar f\u00f6r ProSavana, m\u00e5ste lantbrukare g\u00e5 \u00f6ver till konstg\u00f6dsel och hybridfr\u00f6n s\u00e5 att \u201dsamma markyta ger mat till fler m\u00e4nniskor\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Men bland befolkningen finns en oro att dessa metoder kommer att f\u00f6ra med milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociala problem. Det blev dessutom alltmer tydligt att ProSavana fr\u00e4mst var till f\u00f6r att g\u00f6ra Mo\u00e7ambique till ett exportland, mats\u00e4kerheten var sekund\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Svenska Afrikagrupperna \u2013 en solidaritetsorganisation inriktad p\u00e5 situationen i s\u00f6dra Afrika \u2013 inst\u00e4mmer i den kritiken.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 ProSavana \u00e4r ett exempel p\u00e5 ett icke-inkluderande policyprogram som inte tar h\u00e4nsyn till lokalbefolkningens f\u00f6ruts\u00e4ttningar, behov eller viljor. Projektet skulle inneb\u00e4ra ett massivt infl\u00f6de av privata investeringar i en agribusinessmodell med ensidigt fokus p\u00e5 storskaliga monokulturer, fr\u00e4mst f\u00f6r den externa exportmarknaden, s\u00e4ger Gloria Jimwaga, policy advisor till Afrikagrupperna, till Mat och Klimat.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r nyheten om ProSavana n\u00e5dde Mo\u00e7ambiques befolkning \u2013 flera \u00e5r efter att planen f\u00f6rhandlats fram under det d\u00e4r G8-m\u00f6tet \u2013 m\u00f6ttes den av starka reaktioner. Det talades om nykolonialism och landrov. Landets m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer enades snabbt under parollen \u201dNao ao Prosavana\u201d (Nej till Prosavana) f\u00f6r att besegra jordbruksprojektet.<\/p>\n\n\n\n

Jeremias Vunjane \u00e4r en av frontfigurerna i kampen mot projektet. Han ber\u00e4ttar om upplevelsen i en intervju:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 F\u00f6rsta g\u00e5ngen vi h\u00f6rde talas om ProSavana var i augusti 2011, d\u00e5 v\u00e5r jordbruksminister Pacheco intervjuades i en brasiliansk tidning. Det kom som en chock. Regeringen ville s\u00e4lja v\u00e5ra tillg\u00e5ngar till utl\u00e4ndska k\u00f6pare utan att ha talat med oss f\u00f6rst. Det var en \u00f6gon\u00f6ppnare. Vi unders\u00f6kte saken och fann att syftet med projektet var att \u00f6ppna upp Mo\u00e7ambique f\u00f6r multinationella jordbruksf\u00f6retag. <\/p>\n\n\n\n

I den brasilianska tidningen beskrevs Mo\u00e7ambique som \u201dBrasiliens n\u00e4sta jordbruksfront\u201d och tv\u00e5 \u00e5r senare l\u00e4ckte ett detaljerat plandokument d\u00e4r det framgick tydligt att man f\u00f6rs\u00f6kte locka utl\u00e4ndska investeringar om tv\u00e5 miljarder dollar f\u00f6r att skapa en ny exportmarknad f\u00f6r afrikansk soja till Asien.<\/p>\n\n\n\n

Bristen p\u00e5 transparens sp\u00e4dde p\u00e5 misst\u00e4nksamheten och kritiken fortsatte att v\u00e4xa. Landets b\u00f6nder hade dessutom tidigare erfarenheter av brasiliansk inblandning som f\u00f6rv\u00e4rrade situationen ytterligare.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Mocambique \u00e4r ett land i syd\u00f6stra Afrika med runt 30 miljoner inv\u00e5nare. Ytan \u00e4r 801\u2009590 kvadratkilometer och landet gr\u00e4nsar till Malawi och Tanzania i norr, Zambia i nordv\u00e4st och Sydafrika, Swaziland och Zimbabwe i sydost.
(Bild: Alvaro1984 18)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Det brasiliansk-portugisiska f\u00f6retaget Agromoz lyckades 2012 \u00f6vertala sm\u00e5b\u00f6nder i Nakariri att ge upp sina landr\u00e4ttigheter f\u00f6r en billig peng, under 100 dollar, till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r f\u00f6retagets planerade sojaplantage. B\u00f6nderna h\u00e4r saknade skriv- och l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5ga och talade endast bristf\u00e4llig portugisiska. I dag producerar Agromoz soja p\u00e5 10\u2009000 hektar i omr\u00e5det och har med hj\u00e4lp av inhyrda vakter transformerat byn till ett sp\u00f6ksamh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Gr\u00e4srotsr\u00f6relsen hade vind i seglen efter dessa avsl\u00f6janden. 2014 skrev 23 nationella organisationer under ett brev d\u00e4r de uppmanade regeringarna i Japan, Brasilien och Mo\u00e7ambique att stoppa projektet. R\u00f6relsen blev snabbt global och fann st\u00f6d i 43 internationella milj\u00f6- och m\u00e4nniskor\u00e4ttsgrupper framf\u00f6rallt i Brasilien och Japan.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Protesterna spred sig i hela Mo\u00e7ambique. Vi organiserade kampanjer f\u00f6r att informera och uppmana lokalsamh\u00e4llet att inte tro p\u00e5 regeringens tomma l\u00f6ften. Det var slitsamt, men vi fick fantastiska resultat; f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen tvingades regeringen lyssna till folket som gjort det glasklart f\u00f6r dem att de inte accepterar en utvecklingsmodell som tvingas p\u00e5 dem uppifr\u00e5n, sade Vunjane.<\/p>\n\n\n\n

Intressenterna bakom ProSavana b\u00f6rjade dra sig ur en efter en. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi gjorde en grov felbed\u00f6mning, sade Hiroshi Yokoyama, som var ansvarig f\u00f6r projektets japanska gren.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi trodde att vi skulle kunna \u00e5terupprepa Mato Grosso-experimentet, men vi ins\u00e5g efter en tid att omr\u00e5dena skiljer sig \u00e5t mer \u00e4n vi trott.<\/p>\n\n\n\n

Brasilianska investerare drog sig \u00e4ven de ur projektet. Sedan Bolsonaro tog makten i landet har det \u00f6ppnats upp en stor potential f\u00f6r ut\u00f6kad sojaodling p\u00e5 hemmaplan s\u00e5 det \u00e4r inte troligt att de \u00e5terv\u00e4nder inom en snar framtid. <\/p>\n\n\n\n

ProSavana \u00e4r ett exempel p\u00e5 ett icke-inkluderande policyprogram som inte tar h\u00e4nsyn till lokalbefolkningens f\u00f6ruts\u00e4ttningar, behov eller viljor. <\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Men enligt f\u00f6retr\u00e4darna \u00e4r projektet inte helt d\u00f6tt. Det finns fortfarande f\u00f6rhoppningar om ett nytt ProSavana, med st\u00f6rre fokus p\u00e5 lokalbefolkningen och med mer \u00f6ppenhet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi vill ge dem [sm\u00e5b\u00f6nderna] de r\u00e4tta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att producera mer mat och st\u00e4rka den nationella mats\u00e4kerheten, sade Yokoyama.<\/p>\n\n\n\n

Den nya projektplanen \u00e4r fortfarande under utveckling och det \u00e4r oklart om den \u00f6ver huvud taget kommer att implementeras. Men den f\u00f6r\u00e4ndrade attityden \u00e4r n\u00e5got som v\u00e4lkomnas av Vunjane och andra involverade i kampen. Det som skulle bli kontinentens st\u00f6rsta jordbruksprojekt har i dag reducerats till ett litet kontor i jordbruksdepartementets periferi utan datorer eller telefoner, och n\u00e5gra mindre testplanteringar utanf\u00f6r staden Ribaue.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 [kampanjen] Nej till ProSavana \u00e4r en av Mo\u00e7ambiques mest lyckade civilr\u00e4ttsliga kamper och visar att ett samarbete mellan lokala grupper och internationella organisationer kan f\u00f6r\u00e4ndra inriktningen p\u00e5 politiken\u201d, s\u00e4ger Joseph Hanlon, expert p\u00e5 Mo\u00e7ambique p\u00e5 Open University of Milton Keynes, till Al Jazeera.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nacala-korridoren, norra Mo\u00e7ambique. Ett decentraliserat lokalsamh\u00e4lle med l\u00e5g utbildningsgrad m\u00f6ter multinationella f\u00f6retag och investerare som lovar guld och gr\u00f6na skogar<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":24965,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[34,24,35,5,11,4,29,18],"tags":[],"yoast_head":"\nProSavana \u2013 hur Mo\u00e7ambiques civilsamh\u00e4lle vann kampen mot den globala sojaindustrin - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"ProSavana \u2013 hur Mo\u00e7ambiques civilsamh\u00e4lle vann kampen mot den globala sojaindustrin - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Nacala-korridoren, norra Mo\u00e7ambique. Ett decentraliserat lokalsamh\u00e4lle med l\u00e5g utbildningsgrad m\u00f6ter multinationella f\u00f6retag och investerare som lovar guld och gr\u00f6na skogar\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-07-30T22:51:18+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-07-29T11:52:03+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1179\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1600\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/\",\"name\":\"ProSavana \u2013 hur Mo\u00e7ambiques civilsamh\u00e4lle vann kampen mot den globala sojaindustrin - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2020-07-30T22:51:18+00:00\",\"dateModified\":\"2020-07-29T11:52:03+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"ProSavana \u2013 hur Mo\u00e7ambiques civilsamh\u00e4lle vann kampen mot den globala sojaindustrin\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"ProSavana \u2013 hur Mo\u00e7ambiques civilsamh\u00e4lle vann kampen mot den globala sojaindustrin - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"ProSavana \u2013 hur Mo\u00e7ambiques civilsamh\u00e4lle vann kampen mot den globala sojaindustrin - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Nacala-korridoren, norra Mo\u00e7ambique. Ett decentraliserat lokalsamh\u00e4lle med l\u00e5g utbildningsgrad m\u00f6ter multinationella f\u00f6retag och investerare som lovar guld och gr\u00f6na skogar","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2020-07-30T22:51:18+00:00","article_modified_time":"2020-07-29T11:52:03+00:00","og_image":[{"width":1179,"height":1600,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/","name":"ProSavana \u2013 hur Mo\u00e7ambiques civilsamh\u00e4lle vann kampen mot den globala sojaindustrin - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2020-07-30T22:51:18+00:00","dateModified":"2020-07-29T11:52:03+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2020\/07\/31\/prosavana-hur-mocambiques-civilsamhalle-vann-kampen-mot-den-globala-sojaindustrin\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"ProSavana \u2013 hur Mo\u00e7ambiques civilsamh\u00e4lle vann kampen mot den globala sojaindustrin"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-6uE","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath.jpg",1179,1600,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath.jpg",1179,1600,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath.jpg",1179,1600,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-221x300.jpg",221,300,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-755x1024.jpg",755,1024,true],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath.jpg",1132,1536,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath.jpg",1179,1600,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath.jpg",111,150,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath.jpg",442,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-1155x480.jpg",1155,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Osmar_Schindler_-_David_und_Goliath-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/analys\/\" rel=\"category tag\">Analys<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/debatt\/\" rel=\"category tag\">Debatt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/demokrati\/\" rel=\"category tag\">Demokrati<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/utrikes\/\" rel=\"category tag\">Utrikes<\/a>","rttpg_excerpt":"Nacala-korridoren, norra Mo\u00e7ambique. Ett decentraliserat lokalsamh\u00e4lle med l\u00e5g utbildningsgrad m\u00f6ter multinationella f\u00f6retag och investerare som lovar guld och gr\u00f6na skogar","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24964"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24964"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24964\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/24965"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24964"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24964"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24964"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}