M\u00e5nga av oss konsumenter \u00e4r inte medvetna om hur v\u00e5r mat egentligen produceras. Storskaliga djurfabriker, enorma monokulturer, l\u00e4ckage av n\u00e4rings\u00e4mnen och klimatgaser, skogssk\u00f6vling och flitig anv\u00e4ndning av fossila br\u00e4nslen \u2013 vardag i det moderna industrijordbruket. <\/p>\n\n\n\n
\u00c4nnu f\u00e4rre vet hur mycket mat som sl\u00e4ngs av butiker, grossister och producenter. Enligt en internationell studie utf\u00f6rd av SIK gick 1,3 miljarder ton \u00e4tlig mat till spillo globalt \u00e5r 2010 i matf\u00f6rs\u00f6rjningskedjans alla steg. Det motsvarar en tredjedel av den globala matproduktionen f\u00f6r m\u00e4nsklig f\u00f6rbrukning. Samtidigt lider cirka 850 miljoner m\u00e4nniskor av sv\u00e4lt, den fr\u00e4msta d\u00f6dsorsaken i v\u00e4rlden. Om svinnet i livsmedelskedjan halverades skulle mat tillr\u00e4cklig f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja en miljard m\u00e4nniskor r\u00e4ddas.<\/p>\n\n\n\n
FN:s Globala m\u00e5l<\/b> i Agenda 2030 har tagit fasta p\u00e5 ovan n\u00e4mnda statistik. En del i m\u00e5l 12, att s\u00e4kerst\u00e4lla h\u00e5llbara konsumtions- och produktionsm\u00f6nster, lyder: Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet l\u00e4ngs hela livsmedelskedjan, \u00e4ven f\u00f6rlusterna efter sk\u00f6rd. FN \u00e4r noga med att skilja p\u00e5 f\u00f6rluster av mat i olika delar av logistikkedjan. Mat som f\u00f6rg\u00e5s i logistiken (efter sk\u00f6rd) kallas \u201cFood loss\u201d (matf\u00f6rlust), medan mat som g\u00e5r till spillo hos distribut\u00f6rer och konsumenter kallas \u201cFood waste\u201d (matavfall). I utvecklingsl\u00e4nder beror oftast svinnet p\u00e5 bristf\u00e4llig f\u00f6rvaring och hantering av matprodukterna tidigt i f\u00f6rs\u00f6rjningskedjan. <\/p>\n\n\n\n
I utvecklade l\u00e4nder sker det mesta svinnet i distributions- och konsumtionsledet. Detta beskrivs av Food Waste Index, som h\u00e5ller p\u00e5 att sammanst\u00e4llas av FN-organet UNEP (UN Environment Programme). I den ovan n\u00e4mnda studien om 2010 \u00e5rs globala matsvinn medtas alla led fr\u00e5n sk\u00f6rd till och med konsumtion. <\/p>\n\n\n\n
Vi skriver \u00e5r 2020<\/b> och matsvinnet b\u00f6rjar uppm\u00e4rksammas i medierna. Tv, dagspress och radio rapporterar om dumpstrare som lever gott p\u00e5 s\u00e5 kallat matavfall. Vad \u00e4r d\u00e5 anledningen bakom matsvinnet i ett rikt land som Sverige? <\/p>\n\n\n\n
Som alla dumpstrare vet \u00e4r \u00e4gg ett vanligt fynd i butikernas sopk\u00e4rl under nattliga bes\u00f6k. Ofta ligger d\u00e4r ett tiopack med lite kladd i ena h\u00f6rnet fr\u00e5n ett sprucket \u00e4gg. Paketet har kanske f\u00e5tt en st\u00f6t i butiken. Det enklaste f\u00f6r butikspersonalen \u00e4r d\u00e5 att sl\u00e4nga hela f\u00f6rpackningen, inklusive nio hela \u00e4gg. Men ibland hittas ett helt 12-pack intakta \u00e4gg i samma sopk\u00e4rl. I det fallet har B\u00e4st F\u00f6re-datumet g\u00e5tt ut. Som tur \u00e4r duger s\u00e5dana \u00e4gg f\u00f6r konsumtion ytterligare tv\u00e5 m\u00e5nader enligt Livsmedelsverket. EU-regler g\u00f6r g\u00e4llande att \u00e4gg ska m\u00e4rkas med B\u00e4st F\u00f6re-datum inom 28 dagar fr\u00e5n v\u00e4rpning. Detta kan ju vara relevant i Sydeuropa, d\u00e4r \u00e4gg vanligen f\u00f6rvaras okylda och kan inneh\u00e5lla salmonella. Men i Sverige \u00e4r situationen den motsatta. Salmonella \u00e4r v\u00e4ldigt ovanligt och svenska \u00e4gg kan \u00e4tas r\u00e5a enligt branschorganisationen Svenska \u00e4gg. <\/p>\n\n\n\n
Ett annat vanligt fynd<\/b> i butikernas sopk\u00e4rl \u00e4r flerpack av frukt och gr\u00f6nsaker. S\u00e5 fort en av de ing\u00e5ende frukterna har b\u00f6rjat m\u00f6gla sl\u00e4ngs hela f\u00f6rpackningen. I detta sammanhang kan ytterligare en s\u00e4rskiljning g\u00f6ras: oundvikligt kontra on\u00f6digt matavfall. Den m\u00f6gliga frukten \u00e4r exempel p\u00e5 den f\u00f6rra kategorin, medan dess kamrater i f\u00f6rpackningen \u00e4r on\u00f6digt matavfall. <\/p>\n\n\n\n
Sj\u00e4lvklart kan inte livsmedelsindustrin, butiker eller hush\u00e5ll klandras f\u00f6r att en del oundvikligt matavfall uppkommer i hanteringen. Men d\u00e4remot borde det on\u00f6diga matavfallet uppm\u00e4rksammas och motarbetas. Tyv\u00e4rr anses det alltf\u00f6r arbetsintensivt och tidskr\u00e4vande att ta vara p\u00e5 de fr\u00e4scha delarna av ett flerpack. Matsvinnet kan minskas om butikerna upph\u00f6r med flerpack av frukt och gr\u00f6nt. En svensk unders\u00f6kning visar att ungef\u00e4r en fj\u00e4rdedel av hush\u00e5llens matsvinn \u00e4r kopplat till f\u00f6rpackningsstorleken. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r det g\u00e4ller siffror<\/b> f\u00f6r matsvinnet i Sverige h\u00e4nvisar m\u00e5nga till Naturv\u00e5rdsverket. Deras senaste rapport visar att det \u00e5r 2016 uppstod n\u00e4stan 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige och att 75 procent uppstod i hush\u00e5llen. Det inneb\u00e4r att jordbruk, fiske, livsmedelsindustri, butiker, stork\u00f6k samt restauranger endast st\u00e5r f\u00f6r en fj\u00e4rdedel av Sveriges matsvinn. Matavfall hos grossisterna inkluderades inte i rapporten. Bilden tecknas av en v\u00e4lfungerande logistikkedja med internationellt f\u00f6red\u00f6mligt l\u00e5gt svinn, som levererar matvaror till de mest sl\u00f6saktiga hush\u00e5ll. <\/p>\n\n\n\n
Rapporten uppskattar livsmedelsbutikernas matavfall till endast 30000 ton. N\u00e4r nu butikskedjan Lidl, som st\u00e5r f\u00f6r fem procent av marknaden, redovisar sitt matsvinn f\u00f6r verksamhets\u00e5ret 2018\/2019 uppg\u00e5r avfallsm\u00e4ngderna till 6\u2009400 ton. Om butikskedjan \u00e4r representativ f\u00f6r livsmedelsbutiker i allm\u00e4nhet skulle butikernas totala svinn uppg\u00e5 till 130000 ton \u00e5rligen. <\/p>\n\n\n\n
Ett annat problem \u00e4r att det oundvikliga matavfallet fr\u00e5n hush\u00e5llen inkluderas i rapporten, men inte det fr\u00e5n industrin. Hush\u00e5llens bortkastade kaffesump, apelsinskal med mera f\u00e5r allts\u00e5 kl\u00e4 skott f\u00f6r den statistik som krymper matbutikernas svinn till mindre \u00e4n en fj\u00e4rdedel av vad det rimligen kan uppskattas till. <\/p>\n\n\n\n
Vad b\u00f6r g\u00f6ras?<\/b><\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r de utvecklade l\u00e4nderna g\u00e4ller att \u00e4ndra b\u00e5de producenternas och konsumenternas beteende. Vid sidan av sina f\u00f6rtj\u00e4nster leder den fria marknaden ocks\u00e5 till en stor ineffektivitet n\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00f6rs\u00f6rja v\u00e4rlden med mat. En \u00f6kande v\u00e4rldsbefolkning f\u00f6rv\u00e4rrar problematiken med bristande resursutnyttjande i ett redan h\u00e5rt anstr\u00e4ngt livsmedelssystem. \u00c5r 2050 uppskattas jordens befolkning uppg\u00e5 till 9,7 miljarder. Hur ska jordbruket kunna f\u00f6rs\u00f6rja alla? En god b\u00f6rjan \u00e4r att sluta sl\u00f6sa med \u00e4tbar mat. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
M\u00e5nga av oss konsumenter \u00e4r inte medvetna om hur v\u00e5r mat egentligen produceras. Storskaliga djurfabriker, enorma monokulturer, l\u00e4ckage av n\u00e4rings\u00e4mnen<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":23672,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,34,5,17,15,28,23],"tags":[],"yoast_head":"\n