Utvecklingen av den fossilfria v\u00e4tgasen g\u00e5r snabbt. Fast\u00e4n v\u00e4tgasens potential och f\u00f6rh\u00e5llandevis rena energi har varit k\u00e4nd sedan 1700-talet \u00e4r det f\u00f6rst nu som storskalig produktion av v\u00e4tgasanl\u00e4ggningar kommit ig\u00e5ng. I Sverige p\u00e5g\u00e5r flera pilotprojekt.<\/b><\/p>\n\n\n\n
V\u00e4tgas \u00e4r ett f\u00f6rnybart energislag som endast sl\u00e4pper ut vatten i form av \u00e5nga. Det st\u00f6rsta och v\u00e5dligaste problemet uppst\u00e5r n\u00e4r v\u00e4tgas g\u00e5r ut i luften. Den blir d\u00e5 brandfarlig. V\u00e4te och syre bildar s\u00e5 kallad knallgas.<\/p>\n\n\n\n
D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs h\u00f6geffektiva detektorer och sensorer; instrument som kan m\u00e4ta halten v\u00e4tgas i atmosf\u00e4ren. Ett forskarteam vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola i G\u00f6teborg har tagit fram en sensor, den f\u00f6rsta i sitt slag, som motsvarar de rigor\u00f6sa krav som m\u00e5ste st\u00e4llas p\u00e5 exempelvis v\u00e4tgasbilar. <\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi har inte bara tagit fram v\u00e4rldens snabbaste v\u00e4tgassensor, utan ocks\u00e5 en sensor som \u00e4r stabil \u00f6ver tid och inte avaktiveras. Till skillnad fr\u00e5n dagens v\u00e4tgassensorer beh\u00f6ver den h\u00e4r inte kalibreras om lika ofta, eftersom den skyddas av plasten, s\u00e4ger Ferry Nugroho, forskare p\u00e5 Institutionen f\u00f6r fysik vid Chalmers, i ett pressmeddelande. <\/p>\n\n\n\n
Sensorn bygger p\u00e5<\/b> plasmoner som \u00e4ndrar f\u00e4rg efter m\u00e4ngden v\u00e4tgas. N\u00e4r nanopartiklar i metall belyses sker ett optiskt fenomen: de f\u00e5ngar samtidigt upp ljus p\u00e5 en viss v\u00e5gl\u00e4ngd. Den optiska sensorn best\u00e5r av miljontals s\u00e5dana partiklar med en legering, en blandning av palladium och guld, som suger upp v\u00e4tgasen lika effektivt \u201dsom en disktrasa\u201d, enligt pressmeddelandet. Effekten blir att sensorn \u00e4ndrar f\u00e4rg efter v\u00e4tgashalten i omgivningen.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 M\u00e4ngden v\u00e4tgas i v\u00e5r utandningsluft kan ge svar om till exempel inflammationer och f\u00f6do\u00e4mnesintoleranser. Vi hoppas att v\u00e5ra resultat ska kunna anv\u00e4ndas p\u00e5 bred front. Det h\u00e4r \u00e4r s\u00e5 mycket mer \u00e4n en vetenskaplig publikation, s\u00e4ger Christoph Langhammer, bitr\u00e4dande professor p\u00e5 Chalmers Institution f\u00f6r fysik, efter att teamet f\u00e5tt artikeln \u201dMetal \u2013 Polymer Hybrid Nanomaterials for Plasmonic Ultrafast Detection\u201d publicerad i Nature Materials. <\/p>\n\n\n\n
H\u00f6geffektiva v\u00e4tgassensorer efterfr\u00e5gas f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l eln\u00e4tet som inom kemi- och k\u00e4rnkraftsindustrin. Chalmers ligger ocks\u00e5 i framkant vad g\u00e4ller st\u00f6rre v\u00e4tgasanl\u00e4ggningar. I samarbete med Universit\u00e0 di Bologna och Siemens Industrial Turbomachinery ing\u00e5r h\u00f6gskolan i projektet ZEHTC (Zero Emission Hydrogen Turbine Center) som finansieras av Energimyndigheten via programmet ERA-Net Smart Energy System.<\/p>\n\n\n\n
En v\u00e4tgasanl\u00e4ggning med<\/b> ett enligt egen utsago utsl\u00e4ppsfritt energisystem ska p\u00e5 byggas i anslutning till Siemens gasturbinverkstad i Finsp\u00e5ngs kommun. <\/p>\n\n\n\n
\u2013 Markarbetena ber\u00e4knas b\u00f6rja i slutet p\u00e5 sommaren 2020. De st\u00f6rre komponenterna ber\u00e4knas anl\u00e4nda till Finsp\u00e5ng b\u00f6rjan av 2021, ber\u00e4ttar kommunikat\u00f6ren Madeleine Davidsson vid Siemens Energy f\u00f6r Milj\u00f6magasinet. <\/p>\n\n\n\n
Det kompletta systemet ska, f\u00f6rutom v\u00e4tgaslagring, omfatta elektrolys\u00f6rer, solpaneler, batterier, el- och r\u00f6rdragning samt kontrollutrustning att kopplas till den befintliga testanl\u00e4ggningen f\u00f6r gasturbiner i mikron\u00e4t.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 En gasturbin g\u00e5r \u00e4ven att k\u00f6ras p\u00e5 andra fossilfria br\u00e4nslen som biogas och biodiesel vilket g\u00f6r den flexibel f\u00f6r framtiden. Men den stora f\u00f6rdelen med v\u00e4tgas \u00e4r att den \u00e4r helt koldioxidfri vid f\u00f6rbr\u00e4nning, samtidigt som br\u00e4nslet l\u00e4mpar sig v\u00e4l f\u00f6r energilagring, s\u00e4ger civilingenj\u00f6r \u00c5sa Lyckstr\u00f6m vid Siemens Energy till tidningen Ny teknik.<\/p>\n\n\n\n
ZEHTC-projektet syftar till att demonstrera hur energilagring i v\u00e4tgas s\u00e5v\u00e4l som i gasturbiner kan samverka i och optimera ett komplext fast\u00e4n h\u00e5llbart energisystem samt, s\u00e5 sm\u00e5ningom, utg\u00f6ra en del av makron\u00e4tet. \u00d6sterg\u00f6tland, som landskap, har sagt att v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen ska ha minskat med 85 procent fr\u00e5n \u00e5r 1990 till 2045. En av huvudkomponenterna f\u00f6r att n\u00e5 det m\u00e5let \u00e4r ZEHTC. \u00c4ven i G\u00e4vle hamn \u00e4r en liknande anl\u00e4ggning p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4tgasanl\u00e4ggningar kan<\/b> utg\u00f6ra en annan viktig kugge i energimaskineriet vid k\u00e4rnkraftsavvecklingen genom att vara den buffert eller ackumulator som beh\u00f6vs n\u00e4r solen inte lyser och vinden inte bl\u00e5ser. I dag \u00e4r den svenska energif\u00f6rs\u00f6rjningen helt beroende av k\u00e4rn- eller vattenkraft. Den f\u00f6rsta \u00e4r direkt farlig och den andra milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6rande. Ingendera energik\u00e4lla \u00e4r s\u00e4rskilt ren eller h\u00e5llbar.<\/p>\n\n\n\n
Gasturbinen kan b\u00e5de generera el och balansera andra energislag, som sol- och vindkraft, samt verka som en stabilisator i eln\u00e4tet. V\u00e4tgasens potential togs upp i Vetenskapens v\u00e4rld (\u201dEnergirevolutionen\u201d, SVT 6\/4-20) men gavs inte h\u00e4lften s\u00e5 mycket utrymme som minireaktorer f\u00f6r k\u00e4rnkraft. Vilket v\u00e4ckte anst\u00f6t i klimatkretsar.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4tgasens potential<\/b> har varit k\u00e4nd l\u00e4nge: \u00c5r 1783 visade engelsmannen Henry Cavendish att endast vatten kommer ur v\u00e4tgasf\u00f6rbr\u00e4nningen; \u00e5ret efter lyckades fransmannen Antoine Lavoisier framst\u00e4lla v\u00e4tgas ur vatten\u00e5ngan, allts\u00e5 omv\u00e4nt; det var han som namngav den br\u00e4nnbara gasen hydrogen, \u201djag genererar vatten\u201d. <\/p>\n\n\n\n
\u201dV\u00e4tgas kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att lagra, transportera och tillhandah\u00e5lla energi. Flexibiliteten \u00e4r stor eftersom v\u00e4tgas kan produceras ur alla typer av energik\u00e4llor\u201d, skriver branschorganisationen V\u00e4tgas Sverige p\u00e5 sin hemsida. Fast\u00e4n v\u00e4tgasens klimatp\u00e5verkan \u00e4r l\u00e5g \u00e4r den inte helt problemfri och milj\u00f6v\u00e4nlig. Vatten\u00e5ngan som frig\u00f6rs vid f\u00f6rbr\u00e4nningen \u00e4r het och bidrar till den globala uppv\u00e4rmningen. <\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Utvecklingen av den fossilfria v\u00e4tgasen g\u00e5r snabbt. Fast\u00e4n v\u00e4tgasens potential och f\u00f6rh\u00e5llandevis rena energi har varit k\u00e4nd sedan 1700-talet \u00e4r<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":1235,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,16,5,17,11,4],"tags":[],"yoast_head":"\n