Europa har blivit centrum f\u00f6r coronakrisen. Men EU spelar knappast n\u00e5gon roll i krishanteringen. Krisen visar att de viktigaste politiska, finansiella, juridiska och kulturella resurserna f\u00f6r statligt handlande fortfarande ligger hos nationalstaterna.<\/p>\n\n\n\n
Det fanns 149\u2009186 bekr\u00e4ftade coronainfektioner och 8\u2009265 d\u00f6dsfall i EU n\u00e4r denna artikel avslutades p\u00e5 kv\u00e4llen den 22 mars, och det v\u00e4rsta \u00e4r \u00e4nnu framf\u00f6r oss. Det \u00e4r redan klart att siffrorna kommer att bli mycket h\u00f6gre till slut \u2013 ocks\u00e5 mycket h\u00f6gre \u00e4n i Kina, som nu verkar ha sjukdomen under kontroll.<\/p>\n\n\n\n
Nu sl\u00e5r den illa dolda sj\u00e4lvtillr\u00e4ckligheten tillbaka, som den kinesiska epidemin och krishanteringen bem\u00f6ttes av i v\u00e4st. \u201dDetta \u00e4r inte m\u00f6jligt hos oss!\u201d \u2013 s\u00e5 l\u00e4t den kollektiva irrfarelsen hos de h\u00e4rskande eliterna och deras media. Det var f\u00f6rst n\u00e4r helvetet br\u00f6t loss i Lombardiet som tsunamin tr\u00e4ffade oss. Men v\u00e4rdefull tid var redan bortkastad. Du bygger en ark innan floden kommer.<\/p>\n\n\n\n
Medan EU-kommissionens PR-maskin fortfarande var upptagna med att skjuta in sig p\u00e5 Boris Johnson f\u00f6r Brexit-f\u00f6rhandlingarna br\u00f6t ett feberartad hektiskt agerande ut i medlemsl\u00e4nderna. Gr\u00e4nserna st\u00e4ngdes ensidigt. \u00c5tg\u00e4rder beslutades tagna ur krishanteringens arsenal som bryter mot det offentliga livet, ekonomin och individuella friheter, som det inte har gjorts sedan kriget. Samtidigt tillk\u00e4nnagavs enorma st\u00f6dpaket, och den franska presidenten utnyttjade m\u00f6jligheten att utan att tappa ansiktet stryka sin nyliberala pensionsreform, som hade lett till spektakul\u00e4rt motst\u00e5nd i veckor.<\/p>\n\n\n\n
Efter den islamistiska<\/b> terrorismen och kraschen f\u00f6r finanskapitalismen 2008 har en m\u00f6rk sida av globaliseringen brutit igenom med all sin kraft. EU, som alltid har varit en av dess mest angel\u00e4gna anh\u00e4ngare och p\u00e5drivare, kommer sannolikt att vara en av f\u00f6rlorarna i den nya krisen. \u00c5terigen \u00e4r det uppenbart att dess strukturer, dess instrument och dess beslutsf\u00f6rfaranden \u00e4r en konstruktion f\u00f6r goda tider som inte l\u00e4ngre kan klara de stora utmaningarna i v\u00e5r tid \u2013 \u00e4n mindre en extraordin\u00e4r kris som denna pandemi.<\/p>\n\n\n\n
Som f\u00f6rv\u00e4ntat klagar anh\u00e4ngare av \u201dMer Europa!\u201d bittert \u00f6ver att Bryssel st\u00e4lls \u00e5t sidan i hanteringen av coronakrisen. Med \u201dN\u00e4r det blir tufft \u00e4r nationell sj\u00e4lviskhet i Europa fortfarande starkare \u00e4n n\u00e5gon internationell appell f\u00f6r solidaritet \u201duttrycker Martina Meister i dagstidningen Die Welt den 20 mars dessa anh\u00e4ngares tankar.<\/p>\n\n\n\n
Bortsett fr\u00e5n antagandet att EU \u00e4r Europa, \u00e4r det grundl\u00e4ggande misstaget som upprepas i s\u00e5 m\u00e5nga europeiska politiska debatter den att EU \u00e4r en stat som USA, Kina, Indien, Ryssland och har motsvarande handlingsalternativ.<\/p>\n\n\n\n
Men man kan inte upprepa<\/b> det tillr\u00e4ckligt ofta: EU \u00e4r inte en stat utan en struktur sui generis, en unik konstruktion. I termer av statsteori \u00e4r det varken fisk eller k\u00f6tt, best\u00e5ende av tv\u00e5 grundl\u00e4ggande komponenter: \u00e5 ena sidan en allians av nationalstater \u2013 vilket inte \u00e4r n\u00e5got speciellt och \u00e4ven finns p\u00e5 andra platser \u2013 och \u00e5 andra sidan \u00f6verstatliga komponenter, till exempel den inre marknaden eller s\u00e5 kallade politikomr\u00e5den, som jordbruk eller handel.<\/p>\n\n\n\n
Denna kombination leder till en komplex hybridkonstruktion. Ursprungligen skulle detta bara vara en \u00f6verg\u00e5ngsfas, i slutet av den fanns en riktig territoriell stat, Europas F\u00f6renta staterna. Det \u00e4r nu uppenbart att det inte blir s\u00e5. Integrationen har fastnat och i dag dominerar motsatta tendenser. Britterna br\u00f6t sig ur och de inre mots\u00e4ttningarna f\u00f6rdjupades: mellan \u00f6st och v\u00e4st, norr och s\u00f6der, Frankrike och Tyskland, euro och icke euro-medlemmar, stora och sm\u00e5, f\u00f6r och mot migration, nettobetalare och mottagare. Interna sp\u00e4nningar och centrifugalkrafter \u00f6kar. I denna situation bryter nu den nya krisen ut.<\/p>\n\n\n\n
Dessutom \u00e4r h\u00e4lsopolitiken inte gemensam, det vill s\u00e4ga den faller inte under EU:\u2009s \u00f6verstatliga befogenheter, utan \u00e4r medlemsstaternas ansvar. Vilket inte utesluter det faktum att Bryssel anv\u00e4nder andra spakar f\u00f6r att indirekt p\u00e5verka nationella h\u00e4lsosystem, till exempel genom konkurrenslagstiftning. Tidigare har detta upprepade g\u00e5nger skapat press f\u00f6r att privatisera tj\u00e4nster i gemensamma v\u00e4lf\u00e4rden och d\u00e4rmed ocks\u00e5 g\u00f6ra h\u00e4lsa till en vara.<\/p>\n\n\n\n
Naturligtvis \u00e4r varken EU eller kapitalismen ansvariga f\u00f6r utvecklingen av viruset. Men of\u00f6rm\u00e5gan hos ett h\u00e4lsosystem att hantera en pandemi har mycket att g\u00f6ra med den nyliberala kapitalismen, som EU \u00e4r en stor anh\u00e4ngare av.<\/p>\n\n\n\n
Krisen \u00e4r nationalstatens timme.<\/b> Den visar att de viktigaste ekonomiska, juridiska, politiska och kulturella resurserna fortfarande \u00e4r koncentrerade i dess h\u00e4nder. Tesen att globaliseringen har gjort nationalstaten f\u00f6r\u00e5ldrad har \u00e5terigen avvisats av verkligheten.<\/p>\n\n\n\n
Man beh\u00f6ver inte gilla nationalstaten. Men man m\u00e5ste se realistiskt p\u00e5 att det hittills inte finns n\u00e5gon form av socialisering av stora kollektiv som har s\u00e5 mycket potential f\u00f6r att forma handlande. Dessutom har det hittills varit den enda formen av socialisering som m\u00f6jligg\u00f6r parlamentarisk demokrati och v\u00e4lf\u00e4rdsstaten. Allts\u00e5 alla saker som EU inte erbjuder.<\/p>\n\n\n\n
I vilket fall som helst \u00e4r EU:\u2009s m\u00e5l inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt att \u00f6vervinna nationalstaten, som m\u00e5nga EU-fans fr\u00e5n v\u00e4nsterliberala och v\u00e4nsterspektrat tror. Det skenbart s\u00e5 h\u00f6gt st\u00e5ende m\u00e5let att bilda Europas F\u00f6renta Stater \u00e4r inte att \u00f6vervinna nationalstaten utan att \u00e5terskapa den i stormaktsformat.<\/p>\n\n\n\n
Pandemin i sig ger en p\u00e5tr\u00e4ngande illustration av detta: Medan man \u00e5 ena sidan klagar \u00f6ver bristen p\u00e5 solidaritet utf\u00e4rdar kommissionen p\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r den f\u00f6rfogar \u00f6ver makt \u2013 som handelspolitiken \u2013 ett skarpt exportf\u00f6rbud f\u00f6r respiratorer och annan medicinsk utrustning f\u00f6r att bek\u00e4mpa sjukdomen. Var \u201dde andra\u201d hamnar ska nu st\u00e5 klart \u2013 EU first! D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste till exempel Serbien, grannland till EU och kandidatland, k\u00f6pa medicinsk utrustning fr\u00e5n Kina.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r naturligtvis r\u00e4tt att nationalstaten ocks\u00e5 b\u00e4r risker med sig. Det \u00e4r en stat och d\u00e4rf\u00f6r alltid kopplad till makt och h\u00e4rskande. Det blir s\u00e4rskilt farligt n\u00e4r regeringsmakten kopplas ihop med tilltro till den egna \u00f6verl\u00e4gsenheten och nedv\u00e4rderingen av andra, det vill s\u00e4ga med nationalismens ideologi. Men detta \u00e4r inte automatiskt. Inte varje nationalstat har inlett tv\u00e5 v\u00e4rldskrig och m\u00f6rdat sex miljoner judar.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4ven om nationalstaten \u00e4r den<\/b> viktigaste faktorn f\u00f6r att \u00f6vervinna krisen betyder det inte att internationellt samarbete \u00e4r \u00f6verfl\u00f6digt. Tv\u00e4rtom, det \u00e4r mer n\u00f6dv\u00e4ndigt \u00e4n n\u00e5gonsin. Och inte bara n\u00e4r det g\u00e4ller coronakrisen, utan ocks\u00e5 f\u00f6r de globala problemen med klimat och milj\u00f6, internationella ekonomiska f\u00f6rbindelser, f\u00f6r att s\u00e4kra fred och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n
Men f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00e5ste man befria sig fr\u00e5n supernationalismens tv\u00e5ngstr\u00f6ja och bryta med den nyliberala tv\u00e5ngstr\u00f6jan som EU-f\u00f6rdragen uppr\u00e4tth\u00e5ller. Fr\u00e5gan \u00e4r om pandemin kommer att m\u00f6jligg\u00f6ra det sedan l\u00e4nge f\u00f6rsenade paradigmskiftet i den ekonomiska politiken.<\/p>\n\n\n\n
Corona kommer definitivt att leda till en sv\u00e5r l\u00e5gkonjunktur. De ekonomiska konsekvenserna kommer att forts\u00e4tta ha inverkan under l\u00e5ng tid. Det var d\u00e4rf\u00f6r r\u00e4tt att vissa medlemsl\u00e4nder, inklusive tungviktarna Italien, Frankrike och Tyskland, p\u00e5 egen hand tillk\u00e4nnagett stora r\u00e4ddningspaket. Det \u00e4r uppenbart att Maastricht-kriterierna kan gl\u00f6mmas f\u00f6r tillf\u00e4llet, liksom den svarta nollan i stabilitetspakten. Kommissionen upph\u00e4vde sedan officiellt stabilitetspakten. Chansen att zombien sedan \u00e5teruppst\u00e5r efter krisen \u00e4r ganska liten.<\/p>\n\n\n\n
Europeiska Centralbanken ECB har ocks\u00e5 antagit ett n\u00f6dprogram f\u00f6r euroomr\u00e5det v\u00e4rt 750 miljarder euro, vilket s\u00e4kert kommer att h\u00f6jas inom kort. Vi kommer att se hur centralbanken st\u00e4ller outt\u00f6mliga medel tillg\u00e4ngliga p\u00e5 ett mycket oortodoxt s\u00e4tt. Man beh\u00f6ver inte ens trycka pengarna l\u00e4ngre, allt detta g\u00f6rs digitalt i dag. L\u00e4nderna som st\u00e5r utanf\u00f6r euron har \u00e5 sin sida b\u00f6rjat anv\u00e4nda sin valutasuver\u00e4nitet f\u00f6r stora r\u00e4ddningspaket.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r fortfarande os\u00e4kert om ESM (Europeiska stabilitetspakten) ocks\u00e5 kan mobiliseras f\u00f6r att f\u00f6rhindra statliga konkurser i euroomr\u00e5det. Dess f\u00f6rdelning av medel \u00e4r kopplad till villkor f\u00f6r \u00e5tstramningar. \u00c5 andra sidan ligger fonden utanf\u00f6r EU:\u2009s regleringssystem. Det bygger p\u00e5 ett rent mellanstatligt avtal och kan d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4tt \u00e4ndras.<\/p>\n\n\n\n
Statlig interventionism kommer d\u00e4rf\u00f6r att uppleva en aldrig tidigare sk\u00e5dad ren\u00e4ssans, medan marknadsfundamentalism \u00e4r p\u00e5 defensiven. Den sp\u00e4nnande fr\u00e5gan \u00e4r om detta kan v\u00e4ndas tillbaka efter krisen.<\/p>\n\n\n\n
\u00d6verallt h\u00f6r man meningar<\/b> som:\u201dOch efter denna kris \u2013 s\u00e5 mycket \u00e4r klart \u2013 kommer v\u00e4rlden inte att vara densamma som den var innan.\u201d Det skulle vara trevligt, men kan man vara s\u00e5 s\u00e4ker? Citatet kommer fr\u00e5n en intervju ur Der Spiegel den 29 september 2008 med den d\u00e5varande tyska finansministern Peer Steinbr\u00fcck. Vi vet nu att inte mycket har f\u00f6r\u00e4ndrats. Men kanske kommer det att fungera den h\u00e4r g\u00e5ngen, och Bertolt Brechts dikt fr\u00e5n 1952 visar sig \u00e4ntligen bli ett misstag: \u201dM\u00e4nskligt minne f\u00f6r uth\u00e4rdat lidande \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt kort.\u201d <\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/Ska\u0308rmavbild-2020-03-30-kl.-15.04.55.png\")