![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/2-1.jpg\")
I betydelsen \u201dh\u00e4vda nyttjander\u00e4tten \u00f6ver ett omr\u00e5de\u201d har det hitintills mestadels g\u00e4llt n\u00f6tb\u00f6nders bruk av mark, vilket lett till en hel del dispyt. Vad betyder mark, vad innefattar ett omr\u00e5de: Ett gods, revir, hemman, skifteslag; en trakt, bygd, nejd, dom\u00e4n? Nu ger H\u00f6gsta domstolen (HD) det tills nu om inte f\u00f6rlegade s\u00e5 med 1972 \u00e5rs jordabalk slumrande r\u00e4ttsbegreppet en uppdatering och till\u00e4mplig praxis p\u00e5 renn\u00e4ringen. Men \u00e4r det ett prejudikat?<\/p>\n\n\n\n
Fast\u00e4n HD h\u00e4nvisar till s\u00e5v\u00e4l Svea rikes lag (urminnes h\u00e4vd) som ILO-konventionens artikel 169 (ursprungsfolks besittnings- och mark\u00e4gander\u00e4tt) som sk\u00e4l att ogilla statens \u00f6verklagan mot Girjas sameby lyckas den samtidigt med m\u00e4sterstycket att inte ber\u00f6ra samernas forntida markr\u00e4ttigheter inom S\u00e1pmi.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r sk\u00f6nt<\/b> att f\u00e5 ett avslut. Nu har HD sagt sitt och vi vet vad som g\u00e4ller.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 s\u00e4ger statens f\u00f6retr\u00e4dare och regeringens h\u00f6gsta ombud, justitiekansler Mari Heidenborg, om domen. De f\u00f6rra f\u00f6retr\u00e4darnas spr\u00e5kbruk \u2013 den av JK anlitade advokatbyr\u00e5n Eversheds sade konsekvent \u201dlappar\u201d under f\u00f6rhandlingarna \u2013 och koloniala h\u00e4rskarteknik i r\u00e4tten v\u00e4ckte anst\u00f6t l\u00e5ngt utanf\u00f6r samiska kretsar.<\/p>\n\n\n\n
Fast fr\u00e5gan \u00e4r hur m\u00e5nga som vet vad som verkligen g\u00e4ller? Klart \u00e4r emellertid att domen s\u00e4tter renn\u00e4ringen f\u00f6re jakten och fisket och dess f\u00f6rs\u00e4ljning av licenser \u2013 och att HD d\u00e4rigenom st\u00e4rker den samiska r\u00e4ttskampen att f\u00e5 den svenska regeringen, och staten, att slutligen skriva under ILO 169 i likhet med Danmark och Norge.<\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga med Girjas samebys ordf\u00f6rande Matti Blind-Berg tror att domen rent allm\u00e4nt f\u00f6rst\u00e4rker samers r\u00e4ttigheter:<\/p>\n\n\n\n
\u2013 I ett politiskt perspektiv hoppas jag att det h\u00e4r p\u00e5 n\u00e5got vis st\u00e4rker den samiska r\u00e4tten generellt.<\/p>\n\n\n\n
Att ratificeringsfr\u00e5gan<\/b> dragits i l\u00e5ngb\u00e4nk av flera regeringar, fr\u00e5n h\u00f6ger till v\u00e4nster, har flera sk\u00e4l. Os\u00e4kerhet: Hur ska artikel 169 tolkas, vad inneb\u00e4r den f\u00f6r Sverige och S\u00e1pmi? Imperialism: Staten f\u00f6rlorar helt enkelt enorma arealer mark om den \u00e5terb\u00f6rdar S\u00e1pmi. Ekonomi: Samisk mark \u00e4r l\u00f6nsam.<\/p>\n\n\n\n
Den nuvarande r\u00f6dgr\u00f6na regeringen har signifikativt nog dr\u00f6jt med beslutet om det brittiska bolaget Beowulf Minings tillst\u00e5nd att bryta malm i G\u00e1llok (Jokkmokks kommun). Men nu st\u00e5r regeringen med ryggen mot v\u00e4ggen. Om HD \u00e5beropar ILO 169 kan regeringen knappast g\u00f6ra annorledes. Framf\u00f6r allt inte med tanke p\u00e5 Isabella L\u00f6vins (MP) ministerposter (milj\u00f6- och vice statsminister) och milj\u00f6r\u00f6relsens engagemang i Kallakkampen.<\/p>\n\n\n\n
Girjasdomen f\u00e5r stor betydelse f\u00f6r ett annat uppm\u00e4rksammat m\u00e5l, Vapsten vs Vapsten, d\u00e4r tv\u00e5 olika samiska grupper i hundra \u00e5r stridit om r\u00e4tten till rensk\u00f6tsel och med den, \u00e5terigen, jakt- och fisker\u00e4ttigheter i T\u00e4rnabyomr\u00e5det. \u00c4ven h\u00e4r \u00e4r urminnesh\u00e4vden central, liksom statens roll.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r staten tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttade samer p\u00e5 1920- och 1930-talet hamnade ett par familjer fr\u00e5n Karesuando (Kiruna kommun) i Vapsten (Storumans kommun). Dessa organiserade sig i Vapsten sameby efter den nya renn\u00e4ringslagen 1971. Medan det 20-\u2009tal \u00e4ttlingar till de rensk\u00f6tande samerna som redan befann sig i omr\u00e5det och med s\u00e4kert tusen\u00e5riga anor, kyrkobokf\u00f6ringen p\u00e5bj\u00f6ds f\u00f6rst p\u00e5 1640-talet, inte inkluderades i samebyn.<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/1-1.jpg\")
Vaapsten Sijte menar att den utsattes f\u00f6r en kupp, organiserad av l\u00e4nsstyrelsen och d\u00e5varande renn\u00e4ringsdirekt\u00f6r, och att deras rensk\u00f6tsel tr\u00e4ngts undan av Vapsten sameby som i sin tur h\u00e4vdar att den f\u00f6rra aldrig bedrivit renn\u00e4ring i n\u00e5gon n\u00e4mnv\u00e4rd utstr\u00e4ckning.<\/p>\n\n\n\n
1998 st\u00e4mde runt<\/b> 120 fastighetsinnehavare i Nordmalings kommun tre av fyra fj\u00e4llsamebyar i V\u00e4sterbottens l\u00e4n, d\u00e4ribland Vapsten sameby, f\u00f6r renarnas \u00e5verkan p\u00e5 mark och tr\u00e4d samt p\u00e5verkan p\u00e5 jakten. Ume\u00e5 tingsr\u00e4tt ogillade fastighets\u00e4garnas st\u00e4mning i januari 2006.<\/p>\n\n\n\n
Domen fastst\u00e4lldes av Hovr\u00e4tten f\u00f6r \u00d6vre Norrland 2007. Och 2011 slog HD fast att renarna har r\u00e4tt att beta p\u00e5 jordbruksfastigheterna vintertid. Det var ett prejudikat. Urminnesh\u00e4vden var huvudsk\u00e4let. Den kan \u00e5beropas om, i det h\u00e4r fallet, rensk\u00f6tsel bedrivits i omr\u00e5det minst 90 \u00e5r tillbaka.<\/p>\n\n\n\n
Men Vapsten vs Vapsten visar i all tydlighet att fr\u00e5gan om urminnes h\u00e4vd splittrar rensk\u00f6tande och icke-rensk\u00f6tande samer, liksom Sametinget. Vapstensdomen kommer att ge en fingervisning hur pass prejudicerande Girjasdomen \u00e4r. Efter \u00e5ratal av f\u00f6rhandlingar, domar och \u00f6verklaganden skulle dom ha fallit i Lycksele tingsr\u00e4tt den 31 januari men har, tr\u00e4ffande nog, skjutits upp en m\u00e5nad och l\u00e4r g\u00e5 vidare b\u00e5de till Hovr\u00e4tten och HD.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 S\u00e5som m\u00e5let \u00e4r utformat s\u00e5 \u00e4r det riktat ocks\u00e5 emot best\u00e4mmelser i Europakonventionen om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Det \u00e4r tydligt att man har tagit takh\u00f6jd f\u00f6r att m\u00e5let kan g\u00e5 \u00e4nda dit, menar Sameradions expertkommentator Eivind Torp.<\/p>\n\n\n\n
Till saken h\u00f6r<\/b> att b\u00e4gge samebyarna tillsammans med n\u00e4tverket Stoppa gruvan i R\u00f6nnb\u00e4ck fick r\u00e4tt i H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen (HFD) 2012. Bergsstaten hade beviljat det kanadensiskt-norska bolaget Nickel Mountain tillst\u00e5nd att bryta mineraler i Storumans kommun. Parterna l\u00e4mnade in en \u00f6verklagan till n\u00e4ringsdepartementet, som avslog den. Domstolen upph\u00e4vde s\u00e5ledes departementets beslut som, menade HFD, brast i konsekvensanalysen. Detsamma torde g\u00e4lla G\u00e1llokgruvan.<\/p>\n\n\n\n
Men om Sveriges domstolar vill vara i fas med europeiska och internationella konventioner om urfolksr\u00e4ttigheter tycks inte svenska medier vilja det. M\u00e5ngen ledarskribent och sj\u00e4lvutn\u00e4mnd expert har kommenterat domen \u2013 inom s\u00e5v\u00e4l public service som de stora koncernerna Schibsted och Bonniers och de mindre (allra mest i NSD, Norrl\u00e4ndska Socialdemokraten, NTM-koncernen) \u2013 utan tanke p\u00e5 att ord b\u00f6r gjuta olja p\u00e5 v\u00e5gorna, inte ant\u00e4nda dem.<\/p>\n\n\n\n
Girjasdomen v\u00e4cker ont blod hos en del. Rasismens fula tryne visar sig igen. Efter domen fylldes sociala medier med d\u00f6dshot, inte bara mot renarna utan \u00e4ven \u00e4garna. Samiska v\u00e4gskyltar har rivits ned och Baste samebys ordf\u00f6rande Lars-Ola Jannok har personligen blivit hotad ute i skogen. Norrbottenspolisen har mottagit ett tiotal anm\u00e4lningar om hot.<\/p>\n\n\n\n
Men s\u00e4ger sig i likhet med kollegan Erik (Rolf Lassg\u00e5rd) i Kjell Sundvalls J\u00e4garna (1996) ta allvarligt p\u00e5 h\u00e4ndelserna. Filmen har ansetts som kr\u00e4nkande gentemot norrbottningen; den grundar sig dock p\u00e5 den faktiska \u201dKalixh\u00e4rvan\u201d d\u00e4r ett g\u00e4ng bedrev tjuvjakt\/lustmord p\u00e5 ren och \u00e4lg.<\/p>\n\n\n\n
M\u00e5tte inte fallet upprepa sig nu n\u00e4r lokala j\u00e4gare m\u00e5st ta h\u00e4nsyn till renarna och inte tv\u00e4rtom. I Centerpolitikern och Akademiledamoten Per-Olof Sundmans novellsvit J\u00e4garna (1957) \u00e4r det i st\u00e4llet m\u00e4nniskor som jagar m\u00e4nniskor. Omd\u00f6mesl\u00f6sa m\u00e4n med vapen, oavsett var de dyker upp, \u00e4r en farlig kombination.<\/p>\n\n\n\n
Nidbild eller inte<\/b>, med korten p\u00e5 bordet, bara att syna, \u00e4r de sv\u00e5ra att bortse fr\u00e5n. Faktum \u00e4r att alltfler gemensamma drag mellan Norrland och Nordamerika framtr\u00e4der med tiden. Att vita kolonisat\u00f6rer anser sig ha r\u00e4tt att jaga urskillningsl\u00f6st \u2013 med f\u00f6rdrivning\/utrotning av ren\/bison som f\u00f6ljd \u2013 p\u00e5 urfolkens mark \u00e4r uppenbart.<\/p>\n\n\n\n
Fast lika uppenbar \u00e4r kolonialstatens autokratiska \u201dr\u00e4tt\u201d att expropriera och exploatera ursprungsbefolkningens mark. Vad betyder urminnesh\u00e4vden d\u00e5? D\u00e5 Nordmaling och R\u00f6nnb\u00e4ck inte riktigt lyckades bryta fram kan Girjas och G\u00e1llok bli den isbrytare som Sverige och S\u00e1pmi s\u00e5 innerligen beh\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Utfallet av den uppm\u00e4rksammade domen (23\/1) i m\u00e5let Girjas vs staten s\u00e4tter fingret p\u00e5 ett flertal f\u00f6reteelser i f\u00f6rh\u00e5llandet mellan<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":22667,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,34,35,5,17,27,4],"tags":[],"yoast_head":"\n