{"id":2231,"date":"2018-11-30T10:30:12","date_gmt":"2018-11-30T09:30:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=2231"},"modified":"2018-12-08T23:56:44","modified_gmt":"2018-12-08T22:56:44","slug":"117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/","title":{"rendered":"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

\u2013 Om ett norrl\u00e4ndskt sanatorium som lockade till sig den svenska kultureliten<\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

\u00d6ster\u00e5sens sanatorium, eller \u201dKungliga\nNorrl\u00e4ndska Lungsotssanatoriet\u201d, som det egentligen hette, blev den mest efterfr\u00e5gade\ninstitutionen bland TBC-sjuka f\u00f6rfattare, konstn\u00e4rer och musiker, framf\u00f6rallt\nunder den konstintresserade \u00f6verl\u00e4kare Helge Dahlsteds tid, mellan \u00e5ren\n1919-1951.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

Den vackra, slottslika\nhuvudbyggnaden med l\u00e5nga sidoflyglar, i huvudsak av tr\u00e4, \u00e4r liksom annexen\nljusgul till f\u00e4rgen. Det ritades av arkitekt Fredrik Liljeqvist och anses ha\nstora likheter med slott Runsa i Uppland. Den varsamt restaurerade anl\u00e4ggningen\nmed gr\u00f6na d\u00f6rrposter och vita lister \u00e4r idag ett historiskt byggnadsminne.\nSanatoriet byggdes \u00e5ren 1897-1901 och invigdes av riksmarskalk Fredrik von\nEssen den 1 augusti 1901. Kung Oscar II kom p\u00e5 bes\u00f6k den 1 juli 1902 och skrev\nsitt namn p\u00e5 en stor sten i parken. Idag finns f\u00f6rutom hans kungasten \u00e4ven Karl\nXVI Gustafs samt Kronprinsessan Victorias stenar med respektive namnteckningar.\n\u00c4ven andra medlemmar ur kungahuset har varit p\u00e5 bes\u00f6k.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

I dag fi nns h\u00e4r landets enda\nlandstingsdrivna h\u00e4lsohem, \u00d6ster\u00e5sens H\u00e4lsohem, som sedan 1981 erbjuder ett\nbrett utbud av livstilsmedicinsk rehabilitering. \u00d6ster\u00e5sen anses mycket riktigt\nvara en av \u00c5dalens vackraste platser. Den h\u00e4nf\u00f6rande utsikten \u00f6ver \u00c5ngerman\u00e4lven\nmed det unika niplandskapet har inspirerat m\u00e5nga konstn\u00e4rer. I 117 \u00e5r har man\nverkat f\u00f6r en b\u00e4ttre folkh\u00e4lsa och verksamhetens l\u00e5nga historia \u00e4r unik och\nintressant.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

 <\/o:p><\/span><\/p>

Kanske var det Lars<\/o:p><\/span><\/b><\/p>

Widding i romanen Visst g\u00f6r\ndet ont <\/i>som b\u00f6rjade kalla sanatoriet f\u00f6r \u201dSlottet Sn\u00f6frid\u201d. F\u00f6rfattare\nJosef Kjellgren l\u00e4r fi nnas i handlingen och en av de ber\u00f6mda \u201dsotarna\u201d h\u00e4r.\n\u201dSotarna\u201d var ett anv\u00e4nt slangord f\u00f6r de lungsjuka vid sanatoriet. Det fanns\nandra slangord som \u201dkl\u00f6vra\u201d, vilket betydde att ha s\u00e4llskap med n\u00e5gon av det\nmotsatta k\u00f6net. Sven Wallmark, patient p\u00e5 1940-talet och en k\u00e4nd radioprofi l,\nsade om att bes\u00f6ka den s\u00e5 kallade H\u00e5rn\u00e5lstallen med sitt s\u00e4llskap eller sitt\npromenadkl\u00f6ver:<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

\u201dD\u00e4r hade nyshinglade,\nemanciperade unga damer p\u00e5 1920- talet med hj\u00e4lp av sina promenadkl\u00f6ver spikat\nupp de \u00f6verfl \u00f6diga h\u00e5rn\u00e5larna i tjocka s\u00f6nderrostade knippen.<\/span><\/i><\/o:p><\/span><\/p>

1. Shingelfrisyr, kort h\u00e5r,\nuppklippt i nacken<\/span><\/i><\/o:p><\/span><\/p>

2. Sanatoriets slangord f\u00f6r\n[tillf\u00e4lligt] promenads\u00e4llskap av det motsatta k\u00f6net\u201d.<\/span><\/i><\/o:p><\/span><\/p>

(Fritt citerat ur den \u00d6ster\u00e5senp\u00e4rm\nsom fi nns i alla rum)<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

 <\/o:p><\/span><\/p>

Hur vanligt det var <\/span><\/b>med\nofferv\u00e4sen k\u00e4nner jag inte till. Det \u00e4r dock inte sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur\ninnerligt patienterna hoppades p\u00e5 ett tillfrisknande eller hur f\u00f6rtvivlade de\nvar \u00f6ver att ha l\u00e4mnat allt det k\u00e4nda och v\u00e4lbekanta bakom sig: hem och familj,\narbeten och v\u00e4nner.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

I f\u00f6rskingringen vid sanatoriet\nf\u00f6rs\u00f6kte man skapa sig en ny tillvaro. Det fanns en utbildning i bokbinderi och\n\u00e4ven ett snickeri. Tidskriften Vi och Ni utgavs av sanatoriet \u00e5ren 1932- 1945\noch namnet anspelar p\u00e5 den upplevda avgrunden mellan \u201dsotarna\u201d och de \u201dfriska\u201d\nute i samh\u00e4llet. Kjellgrens artikel i den om bostadsproblemet blev mycket uppm\u00e4rksammat.\nBirger Wikstr\u00f6m, f\u00f6rfattare, skrev att \u201dJag har aldrig skrivit s\u00e5 fl itigt\nsom sen jag kom till \u00d6ster\u00e5sen\/…\/<\/i>\u201d (ur \u00d6ster\u00e5senp\u00e4rmen). \u00c4ven Sven Stolpe\noch Olof Lagercranz v\u00e5rdades vid sanatoriet. <\/span><\/o:p><\/span><\/p>

 <\/o:p><\/span><\/p>

Helge Dahlstedts <\/span><\/b>(1895-1963)\nstora intresse f\u00f6r konst och kultur gjorde honom mycket k\u00e4nd. Han uppmuntrade\n\u00e4ven unga talanger till m\u00e5leri och annan passande verksamhet. Han delade detta\nintresse med sin fru Eva (1882-1972) och deras samling var Norrlands st\u00f6rsta.\nPengarna till konsten skaff ade han genom att l\u00e4gga pengar fr\u00e5n\nreceptutf\u00e4rdandet i en s\u00e4rskild b\u00f6ssa. K\u00e4nnedomen om dessa verk som han\ndonerade till sanatoriet f\u00f6rdjupar och kompletterar bilden av vissa m\u00e5lare. <\/span><\/o:p><\/span><\/p>

Tavlor sk\u00e4nktes ocks\u00e5 av\nkonstn\u00e4rer som fick bo och m\u00e5la p\u00e5 \u00d6ster\u00e5sen. Leander Engstr\u00f6ms (en Matisse-elev)\n\u201dOfotenmotiv\u201d s\u00e4gs vara en bonustavla till en k\u00f6pt m\u00e5lning och kan beskrivas\nsom \u201dmoder- nistisk och f\u00e4rgstark\u201d. En m\u00f6jlig tolkning beaktar en\nsymbolisk framst\u00e4llning av en h\u00e4ngiven gudstro:<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

\u201dEn kvinna st\u00e5r vid Majtallen*\noch ser p\u00e5 en b\u00e5t med vita segel ute p\u00e5 \u00e4lven. Seglen \u00e4r Kristus vita svepning,\nhennes fl addrande, vita halsduk symboliserar hennes l\u00e4ngtan till Gud samt att\nhon \u00e4r Kristi brud. Hon ser ner mot Eds kyrka fr\u00e5n den Stora Utsikten d\u00e4r de\nmedell\u00f6sa patienterna begravs. De moln hon ser har stora likheter med\nalveoler… hon \u00e4r s\u00e5ledes m\u00e4rkt av sin sjukdom. Den gr\u00e5a vandraren p\u00e5\nh\u00e4stryggen kan vara n\u00e5gon fr\u00e5n Nordhem som \u00e4ntligen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g hem. D\u00e4r v\u00e5rdades\nde obotligt sjuka och om det \u00e4r m\u00f6rkt och svalt uppe p\u00e5 berget fl \u00f6dar hoppets\ngula ljus nere i \u00c5dalen d\u00e4r Paradiset och Guds h\u00e4rlighet v\u00e4ntar.\u201d<\/span><\/i><\/o:p><\/span><\/p>

(En tolkning av\nartikelf\u00f6rfattaren: Majtallen* \u00e4r en tall d\u00e4r man antagligen \u00e4n idag f\u00e4ster sin\nF\u00f6rstamajblomma, s\u00e5ledes en annan k\u00e4nd off erplats).<\/span><\/i><\/o:p><\/span><\/p>

 <\/o:p><\/span><\/p>

Den stora m\u00e5lningen <\/span><\/b>Sommar,\n<\/span><\/i>som h\u00e4nger i matsalen, av Erik Hallstr\u00f6m, kan anses frivol, men m\u00f6jligen\np\u00e5 ett oskyldigt s\u00e4tt. Triptyken Fj\u00e4llvidden <\/i>av Folke Ricklund\nh\u00e4nger i Samlingssalen. Portr\u00e4ttet av Helge Dahlstedt i slips och m\u00f6rk kostym\nvid en sjuk fl ickas sida m\u00e5lades av Kjell Ros\u00e9n. F\u00e4rgs\u00e4ttningen f\u00f6rmedlar b\u00e5de\nallvar och hopp. Bygdens egen konstn\u00e4r Helmer Osslunds norrl\u00e4ndska\nlandskapsm\u00e5lningar ing\u00e5r givetvis i denna unika svenska konstsamling. Dessutom\nverk av till exempel X-et, Albert Amelin, Olle Gills och Lennart Rohde.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

Konstsamlandet har fortsatt\nefter Dahlstedt med verk av nutida norrlandskonstn\u00e4rer som \u00c5ke Tj\u00e4llman och\nhans \u00d6ster\u00e5sengrupp, Laila Wikstr\u00f6m och \u00e4ven textilkonstn\u00e4ren Anna \u201dKung Oscar\nII kom p\u00e5 bes\u00f6k den 1 juli 1902 och skrev sitt namn p\u00e5 en stor sten i parken.\nIdag fi nns f\u00f6rutom hans kungasten \u00e4ven Karl XVI Gustafs samt Kronprinsessan\nVictorias stenar med respektive namnteckningar.\u201d H\u00e5rn\u00e5lstallen. Molin ing\u00e5r i\nsamlingen. Den bortg\u00e5ngna sollefte\u00e5konstn\u00e4ren Atti Johanssons verk h\u00e4nger ocks\u00e5\np\u00e5 h\u00e4lsohemmet.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

Det anordnas ibland visningar\nav den f\u00f6rn\u00e4mliga konstsamlingen. Kulturintresset h\u00e5lls dessutom vid liv med\nkurser i bland annat akvarellm\u00e5lning.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

 <\/o:p><\/span><\/p>

I Sverige dog cirka <\/span><\/b>10\n000 m\u00e4nniskor i TBC \u00e5rligen p\u00e5 1800- talet. TBC-bacillens uppt\u00e4ckt \u00e5r 1882 innebar\nett genombrott. Orsakerna till sjukdomen fanns i den utbredda industrialismen i\nst\u00e4derna, i de d\u00e5liga boendef\u00f6rh\u00e5llandena med tr\u00e5ngboddhet och fattigdom. I\nSverige pr\u00f6vades metoder som ans\u00e5gs vara framg\u00e5ngsrika p\u00e5 annat h\u00e5ll i Europa.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

De sjuka ordinerades\nframf\u00f6rallt mycket frisk luft, promenader och n\u00e4rande mat. Det utf\u00f6rdes vidare\nvissa lungingrepp som kv\u00e4vgasbehandling och br\u00e4nning av skadad lungv\u00e4vnad.\nTapopementbehandlingen, en handskakning i upp till tio minuter var nog den\nm\u00e4rkligaste: \u201d\/…\/ett skakande handgrepp som avs\u00e5gs ha en upplivande\nverkan p\u00e5 v\u00e4vnadselementen och nerverna.\u201d <\/i>(Se osterasen.com\/historia-2\/).<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

Patienterna vistades i alla\nv\u00e4der i Liggpaviljongerna och vid \u00d6ster\u00e5sen ordinerades fem liggkurer per dag\n\u00e5r 1901. Den l\u00e4ngsta f\u00f6re eftermiddagskaff et var 1 timme och 45 minuter l\u00e5ng.\nDet fanns elbelysning s\u00e5 man kunde man l\u00e4sa eller skriva under tiden. \u00c4ven\ninomhus fi ck man vara ordentligt kl\u00e4dd f\u00f6r f\u00f6nstren skulle helst vara \u00f6ppna\n\u00e5ret runt. Vattnet fr\u00f6s i handkannorna n\u00e4r det var kallt och l\u00e4karna bar vantar\nvid ronderna f\u00f6r att inte fastna i de iskalla metallhandtagen. P\u00e5 sanatoriet\ndrack man mj\u00f6lk f\u00f6re s\u00e4ngg\u00e5endet och v\u00e5rden var str\u00e4ng och disciplinerad. En\npatient som inte f\u00f6ljde direktiven kunde skrivas ut med omedelbar verkan. Det\nvar en egen, sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande v\u00e4rld och bes\u00f6ken dit f\u00e5 p\u00e5 grund av\nsmittskr\u00e4cken. Det anordnades dock exempelvis bioaftnar som lockade byborna upp\ntill \u00e5sen. Festligheter och f\u00f6delsedagsfi randen h\u00f6rde till andra ljuspunkter, vidare\nfackelt\u00e5get p\u00e5 Oscar-dagen, Skott\u00e5rsbalen och maskeradbalerna.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

 <\/o:p><\/span><\/p>

Kemoterapin, <\/span><\/b>l\u00e4kemedlen,\nsk\u00e4rmbildsr\u00f6ntgen och vaccineringarna mot TBC ledde till att sjukdomen\nbek\u00e4mpades framg\u00e5ngsrikt och efterfr\u00e5gan p\u00e5 sanatoriekurer minskade. \u00d6ster\u00e5sen\nblev ett konvalescenthem p\u00e5 1940-talet. Den var rivningshotad p\u00e5 1970-talet men\nr\u00e4ddades och \u00e4r idag ett framg\u00e5ngsrikt h\u00e4lsohem.<\/span><\/o:p><\/span><\/p>

\u00c4n i dag fi nns det kaff e att\ndricka men ur en automat f\u00f6r 10 kronor koppen. WiFi fungerar utm\u00e4rkt \u00e4ven i\nLiggpaviljongen nedanf\u00f6r den Stora Samlingssalen. Idag h\u00f6rs ljudet av\nklangsk\u00e5lar, musik och ljusa barnskratt och det doftar nybakat br\u00f6d i matsalen.\nDenna ljusa period i \u00d6ster\u00e5sens historia \u00e4r 37 \u00e5r gammal. F\u00f6rhoppningsvis forts\u00e4tter\nden i m\u00e5nga \u00e5r fram\u00f6ver.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tText och foto: Armi Janhunen\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tTack till Annika N\u00e4sman, chefssjuksk\u00f6terska\nvid \u00d6ster\u00e5sens\nH\u00e4lsohem f\u00f6r tips i samband med\nartikelplanerna.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Armi Janhunen\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\u201dDen vackra, slottslika huvudbyggnaden med l\u00e5nga sidofl yglar, av i huvudsak tr\u00e4, \u00e4r liksom annexen ljusgul till f\u00e4rgen.\u201d\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Armi Janhunen\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tLeander Engstr\u00f6ms Ofotenmotiv\n\u00e4r en av de tavlor som h\u00e4nger p\u00e5 sanatoriet.\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Armi Janhunen\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\u201dKung Oscar II kom p\u00e5 bes\u00f6k den 1 juli 1902 och skrev sitt namn p\u00e5 en stor sten i parken. Idag finns f\u00f6rutom hans kungasten \u00e4ven Karl XVI Gustafs samt Kronprinsessan Victorias stenar med\nrespektive namnteckningar.\u201d\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring \u2013 Om ett norrl\u00e4ndskt sanatorium som lockade till sig den svenska kultureliten \u00d6ster\u00e5sens<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":2232,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[17,4],"tags":[],"yoast_head":"\n117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring \u2013 Om ett norrl\u00e4ndskt sanatorium som lockade till sig den svenska kultureliten \u00d6ster\u00e5sens\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2018-11-30T09:30:12+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2018-12-08T22:56:44+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1035\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"775\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Bengt Ljunggren\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"8 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/\",\"name\":\"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2018-11-30T09:30:12+00:00\",\"dateModified\":\"2018-12-08T22:56:44+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8\",\"name\":\"Bengt Ljunggren\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring \u2013 Om ett norrl\u00e4ndskt sanatorium som lockade till sig den svenska kultureliten \u00d6ster\u00e5sens","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2018-11-30T09:30:12+00:00","article_modified_time":"2018-12-08T22:56:44+00:00","og_image":[{"width":1035,"height":775,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Bengt Ljunggren","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Bengt Ljunggren","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"8 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/","name":"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2018-11-30T09:30:12+00:00","dateModified":"2018-12-08T22:56:44+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2018\/11\/30\/117-ar-for-allmanhetens-bot-och-battring\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/a7e9ac717843b0c4a11195bae6fb65d8","name":"Bengt Ljunggren","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-zZ","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021.jpg",1035,775,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021.jpg",1035,775,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021.jpg",1035,775,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-300x225.jpg",300,225,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-1024x767.jpg",800,599,true],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021.jpg",1035,775,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021.jpg",1035,775,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021.jpg",150,112,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021.jpg",801,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-1035x480.jpg",1035,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/021-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Bengt Ljunggren","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/bengtpwgmail-com\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"117 \u00e5r f\u00f6r allm\u00e4nhetens bot och b\u00e4ttring \u2013 Om ett norrl\u00e4ndskt sanatorium som lockade till sig den svenska kultureliten \u00d6ster\u00e5sens","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2231"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2231"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2231\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2232"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2231"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2231"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2231"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}