![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/DSC_1003.jpg\")
Laestadius konstaterade att efter 30 \u00e5r av klimatf\u00f6rhandlingar syns inga utsl\u00e4ppsminskningar i statistiken. V\u00e4rldens samlade anv\u00e4ndning av fossila br\u00e4nslen \u00f6kade fyra g\u00e5nger s\u00e5 mycket som det f\u00f6rnybara, sammantaget en gigantisk utmaning som m\u00e4nskligheten inte har n\u00e5gon tidigare erfarenhet av.<\/p>\n\n\n\n
IPCC f\u00f6rutsp\u00e5r i sin rapport att v\u00e4rldshaven kommer h\u00f6jas minst en meter globalt. Men vet vi vad som kommer att h\u00e4nda om Antarktis sm\u00e4lter snabbare? New York Citys forskarpanel NPCC befarar att havsniv\u00e5h\u00f6jningarna \u00f6kar snabbare \u00e4n ber\u00e4knat. Deras v\u00e4rsta scenario pekar p\u00e5 2\u20133 meters h\u00f6jning till sekelskiftet.<\/p>\n\n\n\n
Vi styr f\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5 katastrofkurs, menade Laestadius, och att det nu kr\u00e4vs en \u00e5rlig utsl\u00e4ppsminskning p\u00e5 sju procent n\u00e4r det g\u00e4ller koldioxid och sju procents reduktion av energiutnyttjande. Dessutom b\u00f6r all samh\u00e4llsplanering baseras p\u00e5 en havsniv\u00e5h\u00f6jning \u00e0 2,5 meter; \u00e4vens\u00e5 Stockholm som st\u00e5r l\u00e5ngt fr\u00e5n den graden av klimatberedskap, avslutade han.<\/p>\n\n\n\n
Linda Holmstr\u00f6m \u00e4r klimatanpassningssamordnare och expert vid L\u00e4nsstyrelsen i Stockholm. Hon f\u00f6rutsp\u00e5dde temperaturh\u00f6jningar att Stockholms \u00e5rsmedeltemperatur blir tre till fem grader varmare till sekelskiftet; vintertid upp till sex grader varmare. V\u00e4rmeb\u00f6ljor kommer bli mer frekventa. \u00c5rsnederb\u00f6rden kommer \u00f6ka, mest under vinter och v\u00e5r, och skyfall kan \u00f6ka med 20-30 procent till sekelskiftet.<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/2835286941_aa76dfab09_o.jpg\")
Vegetationsperioden \u00f6kar<\/b> med en vecka per 20:e \u00e5r. Markfuktigheten minskar, med \u00f6kad risk f\u00f6r br\u00e4nder. Sommaren 2018 gav bara en f\u00f6rsmak av framtiden. N\u00e4r det g\u00e4ller vattenniv\u00e5erna i \u00d6stersj\u00f6n j\u00e4mnar landh\u00f6jningen efter senaste istiden just nu ut h\u00f6jningarna av havsniv\u00e5n, men kring 2050 b\u00f6rjar nettoniv\u00e5h\u00f6jningen \u00f6ka. L\u00e4nsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med klimatanpassning genom att bland annat ge ut rekommendationer till kommunerna. Det handlar inte om krav utan om st\u00f6d och r\u00e5d. Men ansvarsfr\u00e5gan \u00e4r oklar, menade Holmstr\u00f6m.<\/p>\n\n\n\n
Hur resonerar L\u00e4nsstyrelsen med skyddet av dricksvattenreservoaren M\u00e4laren, hur skydda den fr\u00e5n intr\u00e5ng av havsvatten? Nya slussen ska, enligt Holmstr\u00f6m, reducera riskerna i regionen till slutet av seklet. Sedan finns det tre alternativ: att l\u00e5ta M\u00e4laren bli havsvik, att h\u00f6ja den stora insj\u00f6n i takt med havet eller att bygga f\u00f6rd\u00e4mningar l\u00e4ngre ut i sk\u00e4rg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n
Milj\u00f6f\u00f6rvaltningen i Stockholms<\/b> stad menar att det mest akuta \u00e4r att bygga beredskap f\u00f6r kommande skyfall och att f\u00e5 fem g\u00e5nger mer m\u00e4larvatten att str\u00f6mma ut genom nya Slussen. Det som g\u00e4ller \u00e4r SMHI:s och L\u00e4nsstyrelsens rekommendation om cirka sex decimeters havsniv\u00e5h\u00f6jning till \u00e5r 2100, inklusive landh\u00f6jningen, ber\u00e4ttade \u00d6rjan L\u00f6nngren, Stockholms stads energi- och klimatexpert.<\/p>\n\n\n\n
Inf\u00f6r det perspektivet m\u00e5ste Gamla Stan, Blasieholmen, Strandv\u00e4gen med flera st\u00e4llen \u00e5tg\u00e4rdas snart. L\u00f6nngren f\u00f6rordade ocks\u00e5 fler f\u00f6rd\u00e4mningar ute i sk\u00e4rg\u00e5rden. Det betyder slussar vid Kodjupet, Oxdjupet och Skurusundet. Fast det kr\u00e4ver beslut p\u00e5 riksniv\u00e5 eftersom dessa l\u00f6sningar kan bli extremt kostsamma.<\/p>\n\n\n\n
Med \u00f6kade skyfall kommer Birger Jarlsgatan och Berzeeli park att vattenfyllas, som under tidigare sekler, och naturen \u00e5terta sina gamla fl\u00f6den. Planeringen nu \u00e4r att Birger Jarlsgatan tar hand om regnvattnet genom v\u00e4xtb\u00e4ddar med stenkross, biokol och kompost, och utg\u00f6r samtidigt kols\u00e4nkor. Humleg\u00e5rden och R\u00e5lambshovsparken g\u00f6rs om s\u00e5 att v\u00e4xt och mylla magasinerar skyfallsvatten. Nya v\u00e5tmarker m\u00e5ste tillskapas, som ocks\u00e5 lindrar vid v\u00e4rmeperioder. Man ska bland annat sluta bygga avloppsr\u00f6r f\u00f6r dagvatten och l\u00e5ta naturen g\u00f6ra jobbet. Men T-bana, butiker och all infrastruktur under marken kan r\u00e5ka v\u00e4ldigt illa ut.<\/p>\n\n\n\n
Bo G\u00f6ran Hellers<\/b>, professor emeritus i konstruktionsl\u00e4ra, och arkitekt Svante Forsstr\u00f6m lade fram sitt f\u00f6rslag om att bygga ner tunnelbanan i en tunnel under vattnet vid Slussen\u2013Gamla Stan. De menar att man ska ta risken f\u00f6r en havsniv\u00e5h\u00f6jning p\u00e5 \u00f6ver metern till \u00e5r 2100 p\u00e5 st\u00f6rsta allvar. Oerh\u00f6rt komplicerat \u00e4r att hantera stigande vattenniv\u00e5er, sade Hellers, och ifr\u00e5gasatte klokheten i att forts\u00e4tta med ytl\u00f6sningen kring sp\u00e5rtrafiken vid Slussen och Gamla Stan. Forsstr\u00f6m p\u00e5pekade ocks\u00e5 att Slussen och dess kajer \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ga, en halv meter l\u00e4gre \u00e4n L\u00e4nsstyrelsens rekommendation, och 1,5 meter l\u00e4gre \u00e4n IPCC-scenariot. Regionspolitikerna slarvar bort havsniv\u00e5h\u00f6jningen, lyder hans dom.<\/p>\n\n\n\n
Landskapsekologen vid Naturskyddsf\u00f6reningen i Stockholms l\u00e4n, Maria Bergstr\u00f6m, ber\u00e4ttade om vad som kan h\u00e4nda n\u00e4r det blir varmare i ett skogslandskap som exempelvis Nackareservatet. De st\u00f6rsta hoten \u00e4r brand, storm, sjukdomar och den biologiska m\u00e5ngfaldens d\u00f6d. Hur kommer det annars att m\u00e4rkas? Det blir f\u00f6rst\u00e5s bl\u00f6tare, men \u00e4ven torrare. Stenh\u00e5rd markyta kan inte ta emot skyfall. Hetare klimat leder till mindre sn\u00f6. \u00c5rstiderna f\u00f6r\u00e4ndras, men inte ljuset, vilket p\u00e5verkar f\u00e5glarnas kl\u00e4ckningsperiod. Arter i kanten av sin utbredning kan f\u00f6rsvinna eller \u00f6ka. Invasiva arter utg\u00f6r ocks\u00e5 ett hot, som spanska skogssnigeln, lupiner och sn\u00f6b\u00e4r. Tr\u00e4d kan drabbas av svampangrepp och almsjuka. Nya och \u00e4ndrade sjukdomar som malaria kan upptr\u00e4da.<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/2230261687_2dd75e25d0_o-1.jpg\")
Vad som \u00e4r viktigt,<\/b> enligt Bergstr\u00f6m, \u00e4r att sl\u00e5 vakt om den biologiska och genetiska m\u00e5ngfalden, att bevara gamla tr\u00e4d och ge m\u00f6jligheter till \u00e5terv\u00e4xt. En ek kan rymma upp emot 1\u2009000 arter. Mycket v\u00e4rdefull gr\u00f6n struktur finns inspr\u00e4ngd i storstadsregionen. Landsbygden utg\u00f6rs d\u00e4remot till stor del av \u00f6knar av monokultur genom jord- och skogsbruk i industriell skala.<\/p>\n\n\n\n
Ett efterf\u00f6ljande panelsamtal med tj\u00e4nstem\u00e4n och politiker leddes av Susanne Ingo, arkitekt och vice ordf\u00f6rande i St Erik. Robert Johansson (S), Region Stockholm, andra vice ordf\u00f6rande i Tillv\u00e4xt- och regionplanen\u00e4mnden, ans\u00e5g att Saltsj\u00f6ns h\u00f6jning m\u00e5ste l\u00f6sas i sk\u00e4rg\u00e5rden. Det offentliga m\u00e5ste styra forskning, produktion och planering n\u00e4r det g\u00e4ller klimatutmaningen. Bygga bost\u00e4der i tr\u00e4 i kollektivtrafikn\u00e4ra l\u00e4gen, vid de \u00e5tta regionala stadsk\u00e4rnorna, bevara de gr\u00f6na kilarna. Mycket annat m\u00e5ste ske samtidigt. Det finns inget Alexanderhugg f\u00f6r klimatet, konstaterade Johansson.<\/p>\n\n\n\n
Trafikregionr\u00e5det<\/b> Kristoffer Tamsons (M) s\u00e5g f\u00f6rst\u00e5s kollektivtrafiken som en stor del av l\u00f6sningen p\u00e5 kanske b\u00e5de klimatkris och -anpassning. \u00d6kningen av resen\u00e4rer g\u00e5r nu snabbare \u00e4n befolknings\u00f6kningen. Stora satsningar beh\u00f6vs, som alla planerade nya sp\u00e5rstationer. Det ska tas fram en ny generalplan f\u00f6r T-banan, l\u00e5ngsiktigt fram till \u00e5r 2050 och d\u00e4refter. Slussen \u00e4r och f\u00f6rblir den st\u00f6rsta huvudv\u00e4rken; d\u00e4r har funnits olika professionella bed\u00f6mningar och stora omkostnader.<\/p>\n\n\n\n
Cecilia Oberm\u00fcller, MP:s gruppledare i Stockholms stadsbyggnadsn\u00e4mnd, var orolig f\u00f6r dricksvattnet. Dricksvattenf\u00f6rs\u00f6rjningen kr\u00e4ver ett l\u00e5ngsiktigt skydd av \u00e5tminstone en del av M\u00e4laren. Alla kommuner m\u00e5ste engagera sig. Det finns ocks\u00e5 stora deponier giftigt avfall i M\u00e4laren som m\u00e5ste bort. Rivningar av befintliga byggnader \u00e4r galet ur resurs- och klimatsynpunkt. Att bygga F\u00f6rbifart Stockholm f\u00f6r 37 miljarder \u00e4r en fullst\u00e4ndig felsatsning och att Bromma flygplats ska omvandlas till bost\u00e4der \u00e4r bara en tidsfr\u00e5ga, menade Oberm\u00fcller.<\/p>\n\n\n\n
Liberalernas ledamot i Stockholms stadsbyggnadsn\u00e4mnd, Bj\u00f6rn Ljung, var \u00e4ven han motst\u00e5ndare till rivningar. Exempel: En kvadratmeter betong som rivs leder till 250 kilo koldioxidutsl\u00e4pp. Naturliga v\u00e5tmarker, som i \u00d6stra K\u00e4rrtorp b\u00f6r bevaras. N\u00e4r det g\u00e4ller klimatkrisen ans\u00e5g Ljung att man kan f\u00e5 k\u00e4nna optimism och framtidstro samtidigt. Stockholms stad g\u00e5r \u00e4nd\u00e5 f\u00f6re genom bland annat medlemskapet i C40.<\/p>\n\n\n\n
Staffan Laestadius sammanfattade diskussionen med att den i mycket pr\u00e4glas av bristande sjukdomsinsikt. Samtliga partier m\u00e5ste komma ut ur garderoben och \u00e4ndra tonl\u00e4ge. Vidta tydliga \u00e5tg\u00e4rder, ta l\u00e4get p\u00e5 allvar, h\u00e4vdar han med emfas. Diskussionen om vattenniv\u00e5er s\u00e5g han som en icke-diskussion som inte \u00e4r i samklang med den internationella debatten. Klimatkrisen \u00e4r akut och kr\u00e4ver mera seri\u00f6s planering, g\u00e4rna p\u00e5 kort sikt eftersom tiden \u00e4r knapp.<\/p>\n\n\n\n
Samtalsledaren Susanne<\/b> Ingo st\u00e4llde bra fr\u00e5gor: exempelvis huruvida L\u00e4nsstyrelsens rekommendationer \u00e4r f\u00f6r klena, om ansvarsfr\u00e5gan \u00e4r tydlig och om vi klarar av att reducera klimatutsl\u00e4ppen med sju procent per \u00e5r? P\u00e5 den senare fr\u00e5gan svarade \u00d6rjan L\u00f6nngren: \u201dtekniskt och administrativt s\u00e5 g\u00e5r det, men pedagogiskt och politiskt \u00e4r det sv\u00e5rhanterligt. \u201d<\/p>\n\n\n\n
Anders Tranberg fr\u00e5n Stockholms Naturskyddsf\u00f6rening avslutade seminariet med att uppmana politikerna att v\u00e5ga ta modiga beslut. Bland de f\u00e5 publikfr\u00e5gorna, fr\u00e5n en annars v\u00e4lfylld Z-sal, uttrycktes framf\u00f6r allt en stor misstro mot politikens vilja att bevara Stockholms stads gr\u00f6nomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r mig blev det<\/b> tydligt att det finns ett kunskaps- eller medvetandeglapp mellan anpassning till klimatkrisen och \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen. Stadens och regionens tj\u00e4nstem\u00e4n och politiker \u00e4r duktiga p\u00e5 planering och \u00e5tg\u00e4rder under \u201dnormala\u201d utmaningar, vilket \u00e4nd\u00e5 klimatanpassningen utg\u00f6r. Men om klimatkrisen \u2013 \u201dBusiness As Usual\u201d. Eller som Maria Bergstr\u00f6m uttryckte det: Ett stort omt\u00e4nk \u00e4r vad som kr\u00e4vs! Vad g\u00f6r vi om det inte g\u00e5r att leva med ett varmare klimat, om vi inte kan f\u00e5 mat?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Naturskyddsf\u00f6reningens Stockholmsavdelningar arrangerade tillsammans med Samfundet S:t Erik ett halvdagsseminarium p\u00e5 ABF den 11 november under rubriken Hur p\u00e5verkar klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":22220,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[31,12,5,17,15,11,4,29],"tags":[],"yoast_head":"\n