![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/band.jpg\")
Diskussionen om den fortsatta utvecklingen f\u00f6rs intensivt inom akademien och bland s\u00e5 kallade tankesmedjor v\u00e4rlden \u00f6ver: Kan och vill USA anpassa sig eller blir det \u00f6kande asymmetriska konflikter och i f\u00f6rl\u00e4ngningen ocks\u00e5 proxykrig melan USA och Kina och mellan USA och Ryssland?<\/p>\n\n\n\n
Konfliktomr\u00e5den i dag:<\/i> Syd- och ostkinesiska sj\u00f6n. USA har med sina allierade herrav\u00e4lde d\u00e4r i dag men Kina g\u00f6r nu anspr\u00e5k p\u00e5 inflytande. Kinas m\u00e5ls\u00e4ttning milit\u00e4rt \u00e4r att kunna freda sig mot USA i n\u00e4romr\u00e5det och har de senaste 20 \u00e5r moderniserat sin milit\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
Konfliktomr\u00e5de i morgon:<\/i> Arktis. Nordostpassagen l\u00e4ngs Rysslands kust \u00f6ppnar upp en ny, snabbare transportled mellan Asien\/Kina. Rysslands milit\u00e4ra m\u00e5l \u00e4r redan n\u00e5tt: Kontroll \u00f6ver Nordostpassgen som g\u00e5r inom den ryska ekonomiska zonen d\u00e4r Ryssland har kontroll. <\/p>\n\n\n\n
USA verkar ha best\u00e4mt sig.<\/b> De som under president Trump f\u00f6resp\u00e5kade globalt samarbete och multilateralism f\u00f6rlorade. Nationalisterna vann och Trump inledde sitt handelskrig mot Kina och m\u00e5let \u00e4r att underminera Kinas ambitioner att bli en global ledarnation. <\/p>\n\n\n\n
Det p\u00e5g\u00e5ende handelskriget \u00e4r en del i den maktkampen. USA:s
\nstrategi ser ut att vara \u201dcontainment\u201d eller inst\u00e4ngning, \u201ddecoupling\u201d, att man kopplar loss Kina fr\u00e5n det ekonomiska systemet, isolerar landet, som man framg\u00e5ngsrikt gjorde med Sovjetunionen.<\/p>\n\n\n\n
Om det blir USA:s v\u00e4g s\u00e5 \u00e4r fr\u00e5gan om det kommer att lyckas. Tiden \u00e4r en annan och Kina \u00e4r inlemmat i det internationella reglelverket. Kinas ambitioner best\u00e5r av en v\u00e4v d\u00e4r den ekonomiska politiken \u00e4r en del av utrikes-, s\u00e4kerhets- och f\u00f6rsvarspolitiken. Kina satsar p\u00e5 sin \u201dmjuka makt\u201d via j\u00e4ttelika investeringar i infrastruktur i utvecklingsl\u00e4nderna i Asien och Afrika via Belt and Road Initiative (BRI). Och framf\u00f6r allt: Kina planerar l\u00e5ngsiktigt.<\/p>\n\n\n\n
EU och Sverige har vaknat<\/b> upp ur sin sin t\u00f6rnrosas\u00f6mn och vacklar. Sverige har stora brister i sin kunskap om det moderna Kina, det vill s\u00e4ga vad som h\u00e4nt i landet sedan 1980-talet och vad som p\u00e5g\u00e5r och f\u00f6rv\u00e4ntas. Hur kineserna t\u00e4nker. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r f\u00f6rra infrastrukturminister Annas Johansson till exempel deltog p\u00e5 det allra f\u00f6rsta Belt and Roadkonferensen i Peking 2017 visade hon, enligt Kinaexperter som deltog och som jag talat med, en f\u00f6rbluffande nonchalans och of\u00f6rm\u00e5ga att s\u00e4tta sig in vad BRI inneb\u00e4r. Sedan 2017 har Sverige ocks\u00e5 medvetet bojkottat de efterf\u00f6ljande stora BRI-konferenserna och inte ens svarat p\u00e5 de inbjudningar man f\u00e5tt till konferenser i Sverige.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e5v\u00e4l, Utrikesdepartementet (UD) i Sverige sitter i dag och funderar p\u00e5 en Kina-strategi och hur man ska bygga upp en egen \u201dthink-tank\u201d f\u00f6r \u00f6kad kunskap om Kina. Strategin blir offentlig inom kort och det skulle f\u00f6rv\u00e5na mig mycket om man kommer fram till n\u00e5got radikalt. Sannolikt f\u00f6ljer man den linje som EU nyligen stakat ut: Vacklande, kritisk och avvaktande ut\u00e5t men samarbetsinriktad in\u00e5t. Det senare av ekonomiska sk\u00e4l. <\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/usaf.jpg\")
Kina anv\u00e4nder sin begynnande<\/b> \u201dh\u00e5rda makt\u201d genom en kraftfull milit\u00e4r uppbyggnad f\u00f6r att skydda sitt n\u00e4romr\u00e5de, sin infrastruktur och de nya transportlederna som BRI resulterar i och inte minst, sin nationella suver\u00e4nitet, vilket inneb\u00e4r att man inte ger upp anspr\u00e5ken p\u00e5 Taiwan. <\/p>\n\n\n\n
Det uttalade m\u00e5let \u00e4r att \u00e5r 2049 \u2013 d\u00e5 Folkrepubliken Kina firar sitt 100-\u00e5rsjubileum \u2013 vara en global ledarnation. <\/p>\n\n\n\n
Kampen handlar allts\u00e5 i f\u00f6rl\u00e4ngningen om tv\u00e5 politiska och ekonomiska system, som kan beskrivas s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n
Kina: Statsstyrd socialistisk marknadsekonomi.<\/p>\n\n\n\n
USA: Liberal kapitalistisk demokrati.<\/p>\n\n\n\n
Kina omn\u00e4mns i dag mestadels i negativa termer i media. En del av f\u00f6rklaringen h\u00e4nger sannolikt ihop med att landet inte agerat som vi \u00e4r vana vid. I dag n\u00e4r Kina \u00f6ppet s\u00e4ger att man \u00e4r beredd f\u00f6rsvara frihandeln och att man \u00e5r 2049 har m\u00e5let att vara den ledande globala makten \u2013 s\u00e5 baxnar vi. <\/p>\n\n\n\n
Ja, Kina tar i dag mer plats i v\u00e4rlden, snabbare \u00e4n n\u00e5gon trott var m\u00f6jligt. \u00d6ppenheten b\u00f6rjade p\u00e5 1980-talet under Deng Xiaoping och tog fart under 1990-talet. Resultatet har tagit v\u00e4rlden med h\u00e4pnad: 700-800 miljoner har l\u00e4mnat fattigdomen. Man har tagit och f\u00e5tt plats i WTO och andra internationella organ och man f\u00f6ljer internationella regelverk. Kina \u00e4r aktiv i FN-systemet, man patrullerar Adenviken mot pirater och har en stor kontingent FN-soldater p\u00e5 plats i Afrika och man v\u00e4rnar om en multipol\u00e4r v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n
Relationen Ryssland-Kina<\/b> \u00e4r komplicerad och l\u00e4nderna \u00e4r fortfarande lite avvaktande till varandra. Man delar en l\u00e5ng landgr\u00e4ns och har haft m\u00e5nga gr\u00e4nskontroverser historiskt och senast under 1960-talet. Kineserna har heller inte gl\u00f6mt att Storbritannien och Frankrike invaderade och med vapenmakt tillskansade sig monopol p\u00e5 Kina-handeln under 1800-talet. Misstron mot USA och V\u00e4st \u00e4r stor.<\/p>\n\n\n\n
Efter Maos kommunistiska revolution 1949 n\u00e4rmade sig Kina och Sovjet varandra periodvis, men misstron bestod, Kina ville g\u00e5 sin egen kommunistiska v\u00e4g. <\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/3k.jpg\")
Nu har det v\u00e4nt. USA:s och v\u00e4stmakternas bojkott och sanktioner mot Ryssland efter bland annat landets annektering av Krim f\u00f6rde Ryssland och Kina n\u00e4rmare varann. Det sammanf\u00f6ll ocks\u00e5 med en insikt i USA att Kina inte hade f\u00f6r avsikt att fullf\u00f6lja sin privatisering alltf\u00f6r l\u00e5ngt, vilket USA och V\u00e4st r\u00e4knat med. Kina f\u00f6rblev en enpartistat med \u201dstatsstyrd marknadsekonomi med kinesiska f\u00f6rtecken\u201d som det ibland heter.<\/p>\n\n\n\n
Paradoxalt nog kom Arktiska R\u00e5dets m\u00f6te i Rovaniemi i Finland i maj 2019 att f\u00f6ra Kina och Ryssslnad \u00e4n n\u00e4rmare varandra. USA:s utrikesminister Pompeo gick d\u00e4r utanf\u00f6r protokollet och h\u00f6ll ett aggressivt tal riktat mot Kina och Ryssland och han v\u00e4grade godta Arktiska R\u00e5dets deklaration att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r ett hot mot Arktis milj\u00f6. <\/p>\n\n\n\n
Talet f\u00e5r ses som en markering av USA och en f\u00f6reb\u00e5dan om att USA nu insett att Arktis m\u00e5ste prioriteras och beslut har ocks\u00e5 tagits att rusta upp Thulebasen p\u00e5 Gr\u00f6nland och \u00e5terta den milit\u00e4ra basen p\u00e5 Island (milit\u00e4rt har USA enligt avtal redan i dag tillg\u00e5ng till hela Gr\u00f6nland, aprop\u00e5 president Trumps k\u00f6perbjudande). <\/p>\n\n\n\n
USA har ocks\u00e5 inlett bygget av den f\u00f6rsta atomdrivna isbrytaren som klarar Arktis ismassor och stationerat F-22 och F-35 stealth fighters i Alaska. USA har b\u00f6rjat \u00f6va i arktisk milj\u00f6 och \u00e5teruppr\u00e4ttat sj\u00f6stridskrafter i Nordatlanten.<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Ryska-mil.install.-foto-Heritage.org-55084a586da8117863816224-1334-1755-2-1024x669.jpg\")
2. Severomorsk, H\u00f6gkvarter f\u00f6r Ryska Norra Flottan.
Arktis har tills nu dominerats av fredliga verksamheter; Fiske, mineraler, olja och gas. I takt med att isen sm\u00e4lter kommer milit\u00e4ren. Ryssland har byggt och rustat upp b\u00e5de gamla sovjetbaser (gult) och moderniserat befintliga nybyggda baser (r\u00f6tt) och bland annat f\u00f6rlagt st\u00f6rre delen av sin flotta till Severomorsk. Syftet \u00e4r att s\u00e4kra kontrollen \u00f6ver Nordostpassagen som str\u00e4cker sig 400 mil utanf\u00f6r den ryska kusten. (K\u00e4lla: Heritage Foundation Research)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n
Den stora Nato\u00f6vningen Trident Juncture 2018 i Nordnorge f\u00e5r ocks\u00e5 ses som en maktdemonstration och markering mot Rysslands upprustning i Arktis och l\u00e4ngs Nordostpassagen. Finland och Sverige deltog ocks\u00e5 i Nato\u00f6vningen.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r Ryssland har Arktis alltid<\/b> varit en strategisk tillg\u00e5ng, ekonomiskt och s\u00e4kerhetsm\u00e4ssigt. Den milit\u00e4ra uppbyggnaden i Arktis har de senaste 20 \u00e5ren varit massiv och f\u00f6ljer ryska kusten l\u00e4ngs Nordostpassagen. Nya ub\u00e5tar, flottbaser, markstridskrafter, radarstationer, hamnar, missilf\u00f6rsvar, specialutrustning f\u00f6r den arktiska h\u00e5rda milj\u00f6n (som gasturbindrivna tanks som kan bli operativa p\u00e5 n\u00e5gon minut), Arktis-tr\u00e4nade specialf\u00f6rband i nya baser, med mera.<\/p>\n\n\n\n
Ryssland f\u00f6rbeh\u00e5ller sig r\u00e4tten s\u00e4tta upp regler f\u00f6r Nordostpassagen som g\u00e5r 400 mil i den ryska ekonomiska zonen l\u00e4ngs den ryska kusten. Ryska isbrytare kr\u00e4vs ocks\u00e5 f\u00f6r passage. Civila och milit\u00e4ra fartyg ska ha ryskt tillst\u00e5nd f\u00f6r att passera, vilket b\u00e5de Kina och USA mots\u00e4tter sig. Kina vill bland annat ha m\u00f6jligheten att dra sj\u00f6kablar f\u00f6r att s\u00e4kra sina kommunikationer som i dag tr\u00e4ngs i s\u00e5rbara Malackasundet. USA vill att Nordostpassagen ska vara \u00f6ppen f\u00f6r internationell sj\u00f6trafik.<\/p>\n\n\n\n
De Syd- och Ostkinesiska haven \u00e4r viktiga f\u00f6r Kina att kontrollera och man markerar med hangarfartyg och utbyggt kustf\u00f6rsvar, nya flygplan och missilramper. USA \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s helt \u00f6verl\u00e4gset med sina sj\u00f6stridskrafter men Kina vill markera och har ocks\u00e5 bef\u00e4st \u00f6ar i de b\u00e5da haven. Kinas krav p\u00e5 Taiwan st\u00e5r fast och ambitionen \u00e4r att kunna avstyra eller vinna ett krig mot USA i Kinas n\u00e4romr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n
Landmakten Kina h\u00e5ller allts\u00e5 p\u00e5<\/b> att etablera sig ocks\u00e5 som en sj\u00f6makt. Det handlar om att Kina vill skydda sin sj\u00f6gr\u00e4ns, varifr\u00e5n de senaste invasionerna av landet kommit, och sina nya och kommande f\u00f6rs\u00f6rjningsleder som man nu bygger ut i det gigantiska Belt and Road-initiativet tillsammans med partnerl\u00e4nder, d\u00e4ribland Ryssland.<\/p>\n\n\n\n
Rysslands ekonomiska motor: Gas, olja och mineraler beh\u00f6ver f\u00e5 avs\u00e4ttning. Oljan fr\u00e5n det stora Stockmanf\u00e4ltet som var avsett f\u00f6r USA-marknaden uteblev efter sanktionerna och Ryssland riktade d\u00e5 in sig mot nya marknader i Asien. Eurasien blev ett begrepp. <\/p>\n\n\n\n
Kinas prim\u00e4ra intressen i Arktis \u00e4r ekonomiska. Ryssland \u00e4r mer s\u00e4kerhetsinriktat vilket Kina ser som riskabelt eftersom man inte vill hamna i korselden mellan USA och Ryssland i Arktis och riskera sina investeringar.<\/p>\n\n\n\n
Kina har heller inga ambitioner milit\u00e4rt i andra l\u00e4nder och bryr sig inte om hur de olika l\u00e4nderna styrs. Kina har heller ingen historia av milit\u00e4ra konflikter f\u00f6rutom i sitt eget n\u00e4romr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n
Samtidigt forts\u00e4tter Kina utvecklas.<\/b> Fyra decennier av 10-procentiga \u00e5rliga tillv\u00e4xtsiffror har dock brutits och man f\u00e5r n\u00f6ja sig 6-7 procent fram\u00f6ver, enligt prognoser.<\/p>\n\n\n\n
Kommunistpartiets ledare Xi Jingpin som ocks\u00e5 \u00e4r Kinas president lanserade Belt and Road Initiative 2013. Totalt r\u00e4knar Kina med att satsa 15000 miljarder svenska kronor p\u00e5 projektet till \u00e5r 2025. <\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r i Europa avs\u00e4ttningen f\u00f6r Kinas h\u00f6gteknologiska produkter finns. Nya landf\u00f6rbindelser med Europa via v\u00e4gar och j\u00e4rnv\u00e4gar \u00e4r redan i drift och utvecklas alltj\u00e4mt och om tio \u00e5r r\u00e4knar Ryssland och Kina med att trafiken \u00f6kar successivt l\u00e4ngs Nordostpassgen. <\/p>\n\n\n\n
I april 2019 blev det officiellt. Kina och Ryssland enades officiellt om att Nordostpassagen ska ing\u00e5 i Kinas Belt and Road Initative. Ryssland f\u00e5r ut sin gas och olja till Asien och Kina f\u00f6rkortar sina sj\u00f6transporter till Europa med upp till 10-15 dagar. <\/p>\n\n\n\n
Samarbetet \u00f6ppnar upp m\u00f6jligheterna f\u00f6r Ryssland att utnyttja de hitintills hart n\u00e4r obeboeliga omr\u00e5dena i ryska Fj\u00e4rran \u00d6stern d\u00e4r det nu planeras f\u00f6r ny infrastruktur och byggande av nya st\u00e4der. <\/p>\n\n\n\n
\u00d6ppningen av de arktiska resurserna<\/b> i form av olja, gas och mineraler \u00e4r ocks\u00e5 en viktig drivkraft f\u00f6r b\u00e5de Ryssland och Kina. Sj\u00f6v\u00e4gen blir kortare och handeln med Europa kan f\u00e5 ny fart. <\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 ocks\u00e5 den globala uppv\u00e4rmningen \u2013 s\u00e4rskilt i Arktis.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u2013 Kinas Belt and Road Initiative, tredje och sista delen Vilka geo- och s\u00e4kerhetspolitiska konsekvenser finns n\u00e4r Kina nu p\u00e5<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":21847,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,34,5,29,18],"tags":[],"yoast_head":"\n