{"id":21792,"date":"2019-09-25T15:04:18","date_gmt":"2019-09-25T13:04:18","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=21792"},"modified":"2019-09-25T15:04:28","modified_gmt":"2019-09-25T13:04:28","slug":"folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/","title":{"rendered":"Folkriksdagen \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara sm\u00e5bruk"},"content":{"rendered":"\n

\u2013 Reflexioner efter att ha deltagit i Nordisk Folkriksdag i Ljungskile 1-4 augusti 2019<\/h4>\n\n\n\n

I \u00e5r var det Sveriges tur att anordna den 29:\u2009e Nordiska Folkriksdagen.<\/b><\/p>\n\n\n\n

Den svenska arbetsgruppen hade i samr\u00e5d med de \u00f6vriga Fritt Nordenf\u00f6reningarna lokaliserat och f\u00f6rordat en m\u00f6tesplats med ett geografiskt bra l\u00e4ge med tanke p\u00e5 avst\u00e5nd fr\u00e5n Nordens alla h\u00f6rn. Ljungskile Folkh\u00f6gskola, vackert bel\u00e4genvid den bohusl\u00e4nska kusten med utsikt \u00f6ver Halsefjorden, blev \u00e5rets uppskattade m\u00f6tesplats.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Thomas Snellman under f\u00f6redraget om Ekoringarnas tillkomst och utbredning.<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Ett 40-tal Nordister hade slutit upp f\u00f6r att under fyra dagar lyssna till, l\u00e4ra av och diskutera med tio engagerade f\u00f6redragsh\u00e5llare utifr\u00e5n \u00e5rets tema:<\/p>\n\n\n\n

Nordiska l\u00f6sningar p\u00e5 globala utmaningar: Sm\u00e5brukarnas roll i framtidens nordiska livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning \u2013 med anknytning till FN:s 17 globala m\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsta dagens eftermiddag inleddes med en historisk tillbakablick p\u00e5 Skandinavismen, Unionsuppl\u00f6sningen 1905 och det misslyckade f\u00f6rs\u00f6ket att bilda ett nordiskt f\u00f6rsvarsf\u00f6rbund. Nordiska R\u00e5det och Nordiska Ministerr\u00e5det bildades 1952 respektive 1971 med mindre politiserade och mer praktiska samarbetsomr\u00e5den. <\/p>\n\n\n\n

Johan Lindblad, senior advisor vid Nordiska R\u00e5det, presenterade kunnigt och engagerande det p\u00e5g\u00e5ende arbetet inom dessa b\u00e5da nordiska institutioner med att f\u00f6rverkliga FN:s globala m\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 kv\u00e4llen visades filmen Den sista Sk\u00f6rden av Tina-Marie Qwiberg. Den fokuserar p\u00e5 f\u00f6rlust av biodiversitet, starkt negativ energibalans b\u00e5de i jordbruket och i livsmedelsframst\u00e4llningen, v\u00e4xtn\u00e4ringsutlakning och framf\u00f6r allt f\u00f6rbrukningen av \u00e5kerjord, b\u00e5de genom bebyggelse och genom f\u00f6rtunningen av humuslagret.<\/p>\n\n\n\n

Biologisk m\u00e5ngfald kan aldrig existera n\u00e4r f\u00e4lten blir s\u00e5 stora att fj\u00e4rilar, humlor och bin, f\u00f6r att inte tala om maskar och skalbaggar, inte kan f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n den ena sidan till den andra.<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

Andra dagen handlade om<\/b> Sm\u00e5brukarnas roll i Norden och inleddes av Sveriges Sm\u00e5brukare och Sveriges Ekologiska Lantbrukare som betonade vikten av jordens b\u00f6rdighet. Biologisk m\u00e5ngfald kan aldrig existera n\u00e4r f\u00e4lten blir s\u00e5 stora att fj\u00e4rilar, humlor och bin, f\u00f6r att inte tala om maskar och skalbaggar, inte kan f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n den ena sidan till den andra.<\/p>\n\n\n\n

70 procent av v\u00e4rldens livsmedel framst\u00e4lls av sm\u00e5 jordbruk d\u00e4r det vanligaste dragdjuret \u00e4r oxen. Under v\u00e5r fotsula lever fler mikroorganismer \u00e4n det finns m\u00e4nniskor i hela v\u00e4rlden. Vi kan aldrig i l\u00e4ngden beh\u00e5lla en fruktbar jord om vi forts\u00e4tter att f\u00f6rgifta dem. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 regeringsniv\u00e5 verkar det finnas en insikt om sm\u00e5brukets och den ekologiska odlingens f\u00f6rtj\u00e4nster i alla nordiska l\u00e4nder. Man vill inte sl\u00e4ppa marknaden helt fri. I Norge, som st\u00e5r utanf\u00f6r EU, med endast 0,3 hektar \u00e5ker\/inv\u00e5nare tar man skyddet av jordbruksmark allvarligare \u00e4n i resten av Norden. Lantbruket \u00e4r inte ett s\u00e4rintresse, det \u00e4r till f\u00f6r samh\u00e4llet. F\u00f6r oss andra s\u00e4tter EU-medlemskapet ramar f\u00f6r vad som \u00e4r m\u00f6jligt. I Danmark finns en ambition att genom en jordreform skapa 200-400 sm\u00e5 g\u00e5rdar \u00e5rligen.<\/p>\n\n\n\n

Jag tror att vi som vill ha b\u00e4ttre livsmedelss\u00e4kerhet ska vara glada f\u00f6r v\u00e5rt medlemskap i EU.<\/p>\n\n\n\n

Deltagare fr\u00e5n Landsbygdspartiet kunde visa p\u00e5 en opinionsunders\u00f6kning som sade att tre fj\u00e4rdedelar av de svenska v\u00e4ljarna f\u00f6redrog en nordisk allians framf\u00f6r en europeisk. N\u00e5gon st\u00f6rre entusiasm f\u00f6r att \u00f6verge EU till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en nordisk federation kunde jag inte finna bland deltagarna n\u00e4r jag fr\u00e5gade runt under kafferasterna. Men den Nordiska Folkriksdagen som verkat i 29 \u00e5r kan ses som ett uttryck f\u00f6r en \u00f6nskan om djupare internordiskt samarbete. Krav restes p\u00e5 en b\u00e4ttre kulturell integration, fler gemensamma radio- och tv-program och st\u00f6rre utrymme f\u00f6r nordiska spr\u00e5k i v\u00e5ra skolor. Utan den bakgrunden kan ett intimt samarbete knappast bedrivas.<\/p>\n\n\n\n

Jag tycker att det verkar som om vi har ganska likartade problem i Norden vad betr\u00e4ffar levande landsbygd och h\u00e5llbar livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning. L\u00e5g grad av sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning, svag l\u00f6nsamhet och sv\u00e5righeter att rekrytera lantbrukare. D\u00e4rtill har vi avs\u00e4ttningsproblem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Studiebes\u00f6k hos ekoodlare Gert Winkler, till h\u00f6ger i bilden.<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Fr\u00e5n Finland kom REKO-ringens grundare i Norden, Thomas Snellman. Han ber\u00e4ttade om hur han fr\u00e5n en fransk f\u00f6rebild hade skapat och utvecklat handelskonceptet REKO-ringen. Den bygger p\u00e5 att grupper av konsumenter och producenter m\u00f6ts i en Facebook-grupp. Producenten erbjuder sina varor och konsumenten g\u00f6r best\u00e4llningar. Hela gruppen kommer \u00f6verens om ett utl\u00e4mningsst\u00e4lle och en tid n\u00e4r varorna byter \u00e4gare. Konceptet har blivit en stor framg\u00e5ng och finns nu i m\u00e5nga l\u00e4nder. Eftersom n\u00e5gon deltagaravgift inte tas ut f\u00e5r man heller inga resurser f\u00f6r till exempel reklam, men metoden har spridit sig \u00e4nd\u00e5. Man brukar s\u00e4ga att det \u00e4r ett tecken p\u00e5 att det finns ett genuint intresse. <\/p>\n\n\n\n

Kv\u00e4llen \u00e4gnades \u00e5t att lyssna till Stefan Edmans k\u00e5seri om det bohusl\u00e4nska landskapet.<\/p>\n\n\n\n

FN:s globala m\u00e5l,<\/b> Agenda 2030 Petter \u00d6lmunger, svenska FN-f\u00f6rbundet:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 V\u00e4rldens statschefer har genom FN antagit Agenda 2030 med 17 globala m\u00e5l f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling. H\u00e5llbarheten kan f\u00f6rst\u00e5s som att vi, som lever i dag, ska f\u00f6rs\u00f6ka l\u00e4mna efter oss en v\u00e4rld d\u00e4r kommande generationer ocks\u00e5 kan f\u00e5 sina behov tillgodosedda. Arbetet d\u00e4rmed m\u00e5ste ske lokalt men med ett globalt perspektiv. Ingen f\u00e5r l\u00e4mnas utanf\u00f6r. Globaliseringen kan inte v\u00e4ljas bort. M\u00e5len g\u00e4ller bost\u00e4der, arbete, utbildning, livsmedelss\u00e4kerhet, milj\u00f6fr\u00e5gor, energifr\u00e5gor och fredsfr\u00e5gor (m\u00e5l nr 16). Utan fred n\u00e5r vi ingenting av det andra.<\/p>\n\n\n\n

Det har sagts att staterna ska ha ansvaret. Det kan bli problematiskt n\u00e4r n\u00e4ringslivet ofta har st\u00f6rre resurser \u00e4n staterna. Men FN \u00e4r det b\u00e4sta vi har och vi borde d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4rka FN-f\u00f6reningarnas arbete med de 17 m\u00e5len. <\/p>\n\n\n\n

I Sverige sker det just nu en stor satsning p\u00e5 kommunerna i projektet Det Glokala Sverige, d\u00e4r SIDA, Sveriges kommuner och landsting samt FN-f\u00f6rbundet samverkar i utbildningen av kommunrepresentanter. Enligt Petter \u00d6lmunger har 81 kommuner och 15 regioner i Sverige genomg\u00e5tt en grundl\u00e4ggande utbildning i hur man kan arbeta med Agenda 2030.<\/p>\n\n\n\n

En fr\u00e5ga man kan st\u00e4lla sig \u00e4r hur skolan och v\u00e5r utbildning f\u00f6rbereder oss f\u00f6r att ta ansvar f\u00f6r genomf\u00f6randet av de olika m\u00e5len i Agenda 2030.<\/p>\n\n\n\n

Tankarna p\u00e5 skapandet av ett v\u00e4rldsparlament inom FN lades fram. Det skulle inneb\u00e4ra en \u00f6kad demokratisering genom att en r\u00e5dgivande f\u00f6rsamling med representanter f\u00f6r FN:\u2009s
\nalla medlemsstater inr\u00e4ttas. Kanske kan Agenda 2030 bli ett embryo. G\u00e5 f\u00f6rsiktigt fram. Utbilda. Utveckla.<\/p>\n\n\n\n

FN-arbetet med de<\/b> Globala M\u00e5len i Danmark, Lars Josephsen: <\/p>\n\n\n\n

\u2013 FN-f\u00f6rbundet s\u00e4ger sig vara en v\u00e4n av FN men kritisk. De 17 m\u00e5len och 169 delm\u00e5len visar vilka stora sv\u00e5righeter m\u00e4nskligheten har f\u00f6rsatt sig i. De visar ocks\u00e5 vilka omfattande resurser som kr\u00e4vs.<\/p>\n\n\n\n

Kan insektsd\u00f6den motsvara kanarief\u00e5geln i kolgruvorna? I s\u00e5 fall, \u00e4r vi d\u00e5 beredda och kloka nog att vidta r\u00e4tta \u00e5tg\u00e4rder? En \u00f6desfr\u00e5ga. H\u00e4r spelar de civila organisationerna en nyckelroll, de arbetar nerifr\u00e5n. Politiken arbetar uppifr\u00e5n. Vi borde kr\u00e4va konsekvensutv\u00e4rderingar av alla politiska f\u00f6rslag. Tillv\u00e4xten m\u00e5ste ske inom planetens gr\u00e4nser. \u201dH\u00e5llbar v\u00e4xt\u201d i st\u00e4llet f\u00f6r Nedv\u00e4xt vore ett pedagogiskt framsteg! Eller kanske. \u201dTillv\u00e4xt inom planetens gr\u00e4nser\u201d.<\/p>\n\n\n\n

De Globala M\u00e5len i Norge,<\/b> Axel Naerstad:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 FN-f\u00f6rbundet i Norge resonerade kring oj\u00e4mlikheten i v\u00e4rlden och FN:s m\u00e5l. R\u00e4tt till mat \u00e4r en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet, men cirka 800 miljoner sv\u00e4lter. Den rikaste procenten av v\u00e4rldens folk har inkomster som \u00e4r lika stora som de fattigaste 57 procenten. Indiens BNP per inv\u00e5nare \u00e4r 7,4 procent av Norges. <\/p>\n\n\n\n

Norges andel av BNP till bist\u00e5nd \u00e4r den tredje h\u00f6gsta i v\u00e4rlden, men den kommer fr\u00e5n oljeinkomster. Det har l\u00e4nge st\u00e5tt en strid om oljeutvinningen. Men det finns inga beslut om inskr\u00e4nkningar. Stora reserver finns fortfarande, till exempel i Barents hav. Ekofisk- f\u00e4ltet r\u00e4cker till \u00e5r 2050. YARA \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta konstg\u00f6dselproducent. Om jag h\u00f6rde r\u00e4tt s\u00e5 n\u00e4mndes en siffra i salen om att 5,5 kilo kv\u00e4ve motsvarar energiinneh\u00e5llet i 85 kilo olja. Kv\u00e4veg\u00f6dsling har d\u00e4rf\u00f6r blivit en viktig komponent i v\u00e4rldens spannm\u00e5lsodlingar.<\/p>\n\n\n\n

Norge har lite \u00e5kerjord men stora betesmarker. En intressant utveckling n\u00e4mndes, d\u00e4r betesdjuren f\u00f6rses med GPS-utrustning som fungerar som inh\u00e4gnader. Aksel Naerstad vill verka f\u00f6r begreppet: AGRO-ekologi \u2013 ekologi, ekonomi, sociala f\u00f6rh\u00e5llanden. Fokusera mer p\u00e5 kvalitet i st\u00e4llet f\u00f6r m\u00e4ngd. Det \u00e4r en stor skillnad mellan ett djur som f\u00f6tts upp med bete p\u00e5 fj\u00e4llet och ett som lever hela sitt liv i ett tr\u00e5ngt stall, utfordrad med spannm\u00e5l som konstg\u00f6dslats och besprutats.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Samling inf\u00f6r avslut och tack f\u00f6r i \u00e5r.<\/i><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Ett h\u00e5llbart lantbruk<\/b> innefattar \u00e5tminstone f\u00f6ljande FN-m\u00e5l:<\/p>\n\n\n

1. Ingen fattigdom.
2. Ingen hunger.
5. J\u00e4mst\u00e4lldhet.
12. H\u00e5llbar produktion och konsumtion.
13. Bek\u00e4mpa klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.
15. Ekosystem och biologisk m\u00e5ngfald.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Under slutdiskussionen framh\u00f6lls bland annat att 40 procent av alla m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden \u00e4r b\u00f6nder. Arealen \u00e4r oftast mindre \u00e4n fem hektar. De bedriver f\u00f6r det mesta h\u00e5llbart fiske och h\u00e5llbart jordbruk. En blandning av stora och sm\u00e5 f\u00f6retag \u00f6kar livsmedelss\u00e4kerheten. Den strukturomvandling som vi sett \u00e4r b\u00e5de p\u00e5 gott och ont. Vi har f\u00e5tt \u00f6kad produktion men minskad biodiversitet. Utflyttning fr\u00e5n landsbygden, l\u00e4gre matkostnader, men det finns farh\u00e5gor om humusf\u00f6rluster i jordarna. I de stora spannm\u00e5lsomr\u00e5dena kan det r\u00f6ra sig om 50-procentig f\u00f6rlust. FN:s klimatpanel kom med s\u00e5dana rapporter efter v\u00e5rt m\u00f6te. Livsmedelss\u00e4kerhet handlar inte bara om produktion. Ju l\u00e4ngre transporter vi har desto st\u00f6rre blir spillet. Agenda 2030 s\u00e4tter m\u00e5l, men jag har f\u00e5tt l\u00e4ra mig att m\u00e5lstyrning kr\u00e4ver realistiska, dj\u00e4rva och framf\u00f6r allt, m\u00e4tbara m\u00e5l. Tvivelaktigt om Agenda 2030 \u00e4r n\u00e5gotdera \u2013 jordbruk handlar om biologi. Hur m\u00e4ter vi den?<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Prognoser visar p\u00e5 en \u00f6kad<\/strong> befolkningsm\u00e4ngd de n\u00e4rmaste 50 \u00e5ren och minskad jordbruksareal. Det st\u00e4ller stora krav p\u00e5 effektivisering av b\u00e5de produktion och distribution av livsmedel. R\u00e4tt anv\u00e4nd skulle GMO-f\u00f6r\u00e4dling kunna vara en del av l\u00f6sningen, men erfarenheten visar att den typen av l\u00f6sningar alltid har missbrukats. Receptet m\u00e5ste nog bli ny kosth\u00e5llning, inriktning mot biologisk m\u00e5ngfald, skydd av jord och vatten, st\u00e4rkta kvinnoroller, n\u00e4rproducerat som i praktiken inneb\u00e4r sm\u00e5bruk. Kostens kvalitet m\u00e5ste sammanv\u00e4gas med framst\u00e4llningsm\u00f6jligheterna. En st\u00f6rre andel av inkomsterna m\u00e5ste g\u00e5 till mat, i dag \u00e4r det bara 13 procent i Sverige. Storst\u00e4derna blir nog ett problem d\u00e5 80 procent av spannm\u00e5lsarealen anv\u00e4nds till djurfoder.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Energibalansen inom jordbruket ber\u00f6rdes kortfattat. Det g\u00e5r visst \u00e5t fyra g\u00e5nger mer energi i odlingen \u00e4n vad som sk\u00f6rdas. Jag har f\u00e5tt l\u00e4ra mig att den var svagt positiv p\u00e5 1960-talet. Innan maten hamnat p\u00e5 bordet har \u00e4nnu mer energi anv\u00e4nts. Vi byter olja mot mat.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Det finns en risk att man som sm\u00e5brukare t\u00e4nker att det l\u00e4ttaste f\u00f6r mig \u00e4r att odla en kubikmeter potatis och f\u00f6da upp en gris eller skjuta en \u00e4lg, s\u00e5 klarar jag mig \u00f6ver vintern. Jag har sj\u00e4lv t\u00e4nkt s\u00e5 ibland. Men vi vill ju ha en skola f\u00f6r v\u00e5ra barn, sjukv\u00e5rd, plogade v\u00e4gar, polis, brandk\u00e5r, med mera. D\u00e5 m\u00e5ste vi i utbyte framst\u00e4lla s\u00e5 mycket livsmedel att det r\u00e4cker \u00e4ven till dessa m\u00e4nniskor. I praktiken m\u00e5ste det ske genom beskattning, av var och en efter f\u00f6rm\u00e5ga, \u00e5t var och en efter behov, internationell solidaritet. Det \u00e4r gl\u00e4djande att se hur Agenda 2030 \u00e4r ett uttryck f\u00f6r just den principen.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Den h\u00e4r konferensen skulle handla om sm\u00e5brukarnas roll i framtidens nordiska livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning. Den kom att handla om mycket mer. F\u00f6r min del menar jag att det viktigaste vi kan g\u00f6ra f\u00f6r att st\u00e4rka livsmedelss\u00e4kerheten \u00e4r att verka f\u00f6r FN:\u2009s globala m\u00e5l f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling. Agenda 2030. D\u00e4r finns de visioner som vi beh\u00f6ver. Nu g\u00e4ller det att realisera dem.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

\u00c5rets Folkriksdag var mycket v\u00e4lorganiserad. Vi m\u00f6ttes p\u00e5 en vacker plats, ganska centralt. Programmet var omfattande och kr\u00e4vande, men eftersom vi b\u00f6rjade f\u00f6rst halv tio p\u00e5 morgonen fick vi m\u00f6jlighet till eftertanke. Vi fick tillf\u00e4lle till ett uppskattat studiebes\u00f6k p\u00e5 ett tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4steri hos Gert Winkler och senare ett bes\u00f6k p\u00e5 Uddevalla museum.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

N\u00e4sta Folkriksdag ska organiseras<\/strong> av danska Fritt Norden. Det \u00e4r os\u00e4kert om det blir \u00e5r 2020 eller 2021. M\u00e5nga f\u00f6rslag till teman luftades under Folkriksdagens sista timme utan att komma till beslut.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Det har varit sv\u00e5rt att g\u00f6ra r\u00e4ttvisa \u00e5t den stora m\u00e4ngd information som delgivits av f\u00f6rel\u00e4sarna och \u00e5t de f\u00f6rda diskussionerna. Spr\u00e5kf\u00f6rbistringen ska inte heller underskattas, s\u00e4rskilt inte de f\u00f6rsta dagarna.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Text: Rune Lindstr\u00f6m<\/em><\/strong>
Foto och Textredigering: Gunilla Winberg och Kurt Gustafsson<\/em><\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

F\u00f6r en del f\u00f6rel\u00e4sares inl\u00e4gg se www.fritnorden.dk<\/a><\/pre>\n
<\/p>\n\n\n
Nordisk Folkriksdag \u00e4r en sammanslutning och en arbetsgemenskap som f\u00f6rs\u00f6ker m\u00f6ta dagens hot mot Nordens sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, demokrati och milj\u00f6. Syftet \u00e4r att arbeta f\u00f6r ett nordiskt ansvar i en v\u00e4rld pr\u00e4glad av en \u00f6kande ekologisk och social kris och utveckla Norden som en inspirerande samh\u00e4llsmodell.

Med start p\u00e5 \u00f6n Vega i Norge 1990 har sedan dess 29 Folkriksdagar arrangerats p\u00e5 olika platser i Norden. Varje \u00e5r har olika teman avhandlats under tre till fyra dagar med sp\u00e4nnande f\u00f6redragsh\u00e5llare och intressanta debatter mellan alltid lika engagerade deltagare.

Nordisk Folkriksdag pr\u00e4glas av en gemensam folklig vilja till \u00f6kad samh\u00f6righet i Norden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u2013 Reflexioner efter att ha deltagit i Nordisk Folkriksdag i Ljungskile 1-4 augusti 2019 I \u00e5r var det Sveriges tur<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":21797,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,35,31,12,5,17,15,28,11,29],"tags":[],"yoast_head":"\nFolkriksdagen \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara sm\u00e5bruk - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Folkriksdagen \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara sm\u00e5bruk - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u2013 Reflexioner efter att ha deltagit i Nordisk Folkriksdag i Ljungskile 1-4 augusti 2019 I \u00e5r var det Sveriges tur\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-09-25T13:04:18+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-09-25T13:04:28+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"12 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/\",\"name\":\"Folkriksdagen \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara sm\u00e5bruk - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-09-25T13:04:18+00:00\",\"dateModified\":\"2019-09-25T13:04:28+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Folkriksdagen \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara sm\u00e5bruk\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Folkriksdagen \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara sm\u00e5bruk - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Folkriksdagen \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara sm\u00e5bruk - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"\u2013 Reflexioner efter att ha deltagit i Nordisk Folkriksdag i Ljungskile 1-4 augusti 2019 I \u00e5r var det Sveriges tur","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-09-25T13:04:18+00:00","article_modified_time":"2019-09-25T13:04:28+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":1000,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"12 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/","name":"Folkriksdagen \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara sm\u00e5bruk - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-09-25T13:04:18+00:00","dateModified":"2019-09-25T13:04:28+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/25\/folkriksdagen-sa-mycket-mer-an-bara-smabruk\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Folkriksdagen \u2013 s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara sm\u00e5bruk"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-5Fu","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg",1000,1000,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg",1000,1000,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg",1000,1000,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3-300x300.jpg",300,300,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg",800,800,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg",1000,1000,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg",1000,1000,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3-800x445.jpg",800,445,true],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg",150,150,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3.jpg",600,600,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3-1000x480.jpg",1000,480,true],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3-600x417.jpg",600,417,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3-285x450.jpg",285,450,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/3-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/demokrati\/\" rel=\"category tag\">Demokrati<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/direkt\/\" rel=\"category tag\">Direkt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ekologi\/\" rel=\"category tag\">Ekologi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/inrikes\/\" rel=\"category tag\">Inrikes<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/mat\/\" rel=\"category tag\">Mat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/politik\/\" rel=\"category tag\">Politik<\/a>","rttpg_excerpt":"\u2013 Reflexioner efter att ha deltagit i Nordisk Folkriksdag i Ljungskile 1-4 augusti 2019 I \u00e5r var det Sveriges tur","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21792"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21792"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21792\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/21797"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21792"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21792"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21792"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}