{"id":21399,"date":"2019-09-13T07:32:29","date_gmt":"2019-09-13T05:32:29","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=21399"},"modified":"2019-09-13T08:12:05","modified_gmt":"2019-09-13T06:12:05","slug":"mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/","title":{"rendered":"Mycket kinesisk el \u00e4r f\u00f6rnybar \u2013 men Parisavtalet k\u00f6r i diket"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tEN fr\u00e5ga vi st\u00e4ller oss \u00e4r: Tar de statsst\u00f6dda kinesiska bankerna och de kinesiska f\u00f6retagen med sig sin nya, ofta v\u00e4rldsledande f\u00f6rnybara teknik till Afrika? Ja, i alla fall till en stor del \u2013 men r\u00e4cker det?\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t56 procent av den elproduktion som kinesiska f\u00f6retag bygger i\nAfrika kommer fr\u00e5n f\u00f6rnybara k\u00e4llor, enligt International Energy\nAgency (IEA).\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Mycket kinesisk el \u00e4r f\u00f6rnybar \u2013 men Parisavtalet k\u00f6r i diket<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

MILJ\u00d6MAGASINET\nNr 37 \u2022 13 SEPTEMBER 2019<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tEN fr\u00e5ga vi st\u00e4ller oss \u00e4r: Tar de statsst\u00f6dda kinesiska bankerna och de kinesiska f\u00f6retagen med sig sin nya, ofta v\u00e4rldsledande f\u00f6rnybara teknik till Afrika? Ja, i alla fall till en stor del \u2013 men r\u00e4cker det?\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t

International\nEnergy Agency (IEA) har r\u00e4knat fram att 56 procent av den el som Kina\n\ufb01nansierar 2010-2020 kommer fr\u00e5n f\u00f6rnyelsebara k\u00e4llor, mest vattenkraft (49\nprocent), och resten fr\u00e5n andra k\u00e4llor (se karta sidan 9).<\/o:p><\/span><\/p>

IEA-rapporten\nKraftsektorn i Afrika s\u00f6der om Sahara: Kinas engagemang \u00e4r den f\u00f6rsta\ndjupg\u00e5ende rapporten som studerar kinesiska f\u00f6retag i Afrikas kraftbransch.<\/o:p><\/span><\/p>

\u201dElektricitet\n\u00e4r nyckeln till v\u00e4lst\u00e5nd f\u00f6r l\u00e4nderna i Afrika s\u00f6der om Sahara. I omr\u00e5det bor i\ndag 635 miljoner m\u00e4nniskor utan el.\u201d<\/o:p><\/span><\/p>

Det\nskriver IAE i rapporten fr\u00e5n 2016 d\u00e4r man granskar Kinas investeringar i\nenergisektorn och konstaterar att kinesiska f\u00f6retag \u00e4r aktiva i kraftsektorn i\nAfrika i en aldrig tidigare sk\u00e5dad skala.<\/o:p><\/span><\/p>

Vilka\nblir milj\u00f6konsekvenserna av ett s\u00e5 gigantiskt projekt som BRI \u00e4r? \u00c4ven om det\ninte g\u00e5r att f\u00e5 fram n\u00e5gon exakt si\ufb00ra s\u00e5 f\u00f6refaller det mycket os\u00e4kert om\njorden kommer att n\u00e5 Paris-avtalets 1,5-2 gradersm\u00e5l, kanske g\u00e5r vi mot tre\ngraders uppv\u00e4rmning.<\/o:p><\/span><\/p>

Orsakerna\n\u00e4r tv\u00e5: \u00d6kande transportvolym och en \u00f6kande elproduktion i nya kolkraftverk i\nKina och i de anslutna BRI-l\u00e4nderna.<\/o:p><\/span><\/p>

De\nh\u00e4r tv\u00e5 sektorerna genererar v\u00e4xthusgasen koldioxid och bidrar till uppv\u00e4rmning\nav jorden med \u00e5tf\u00f6ljande h\u00e4lsoeffekter, kraftig p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e4xter och djur,\nextrema klimat- och v\u00e4dere\ufb00ekter, h\u00f6jning av havsniv\u00e5n etcetera.<\/o:p><\/span><\/p>

Den\ninflytelserika kraftindustrin i Kina r\u00e4knar med ytterligare 100-tals\nkolkraftverk till \u00e5r 2030. Enbart i Kina. Regeringen\/Kommunistpartiet har \u00e4nnu\ninte tagit st\u00e4llning.<\/o:p><\/span><\/p>

L\u00e4gg\nsedan till de kolkraftanl\u00e4ggningar som tas i bruk inom BRI-projektet utanf\u00f6r\nKina, allts\u00e5 ungef\u00e4r 300 anl\u00e4ggningar.<\/o:p><\/span><\/p>

L\u00e4gg\nd\u00e4rtill cirka 600 kolkraftverk som planeras av \u00f6vriga l\u00e4nder och vi har drygt 1\n000 nya kolkraftverk \u00e5r 2030 (det \ufb01nns i dag 12 648 kolkraftverk i v\u00e4rlden).\nKlarar d\u00e5 jorden ens tregradersm\u00e5let?<\/o:p><\/span><\/p>

Kinesiska\nprojekt utomlands regleras i ett dokument fr\u00e5n 2017 som s\u00e4ger att kinesiska\nf\u00f6retag \u201dfrivilligt ska f\u00f6lja lokala milj\u00f6skyddslagar, f\u00f6rordningar,\nstandarder, koder, hedra milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociala ansvar och publicera \u00e5rliga\nmilj\u00f6rapporter\u201d.<\/o:p><\/span><\/p>

Kinas\nekonomi har dock f\u00f6rs\u00e4mrats n\u00e5got de senaste tv\u00e5 \u00e5ren och man har en enorm\n\u00f6verkapacitet i sin tunga industri efter den kraftiga utbyggnaden av den egna\ninfrastrukturen, exempelvis producerar Kina 62 procent av v\u00e4rldens cement.<\/o:p><\/span><\/p>

Tomas\nK\u00e5berger har varit energisekreterare i Naturskyddsf\u00f6reningen, professor vid\nChalmers och generaldirekt\u00f6r f\u00f6r Energimyndigheten. K\u00e5berger \u00e4r i dag\nordf\u00f6rande f\u00f6r stiftelsen Renewable Energy Institute som arbetar med att f\u00e5\nfram f\u00f6rnybara energik\u00e4llor i Japan och f\u00f6ljer givetvis Kinas framfart.<\/o:p><\/span><\/p>

\u2013\nKinas BRI \u00e4r inte ett kolprojekt. M\u00e5nga i Kina ser BRI som ett s\u00e4tt att sprida\nf\u00f6rnybar el via internationella eln\u00e4t. I Kina \u00f6kade elproduktionen med f\u00f6rnybar\nel med 80 TWh f\u00f6rsta halv\u00e5ret i \u00e5r, men den fossila \u00f6kade ocks\u00e5, om \u00e4n bara med\n10 TWh, och den m\u00e5ste ju minska. Kinas f\u00f6retag som tidigare byggt massor av\nkolkraft i Kina hoppas kunna exportera i st\u00e4llet, det \u00e4r en farlig ekonomisk\ndrivkraft, s\u00e4ger Tomas K\u00e5berger.<\/o:p><\/span><\/p>

En\nforskningsrapport fr\u00e5n V\u00e4rldsbanken \u00e4r inne p\u00e5 samma linje. Kinas milj\u00f6problem\nriskeras att exporteras genom BRI-projekten.<\/o:p><\/span><\/p>

\u201dOm\nKinas BRI-partners inte vill bli dumpningsomr\u00e5den f\u00f6r Kinas kolkraftteknik\nm\u00e5ste l\u00e4ndernas egna milj\u00f6lagar sk\u00e4rpas, ett minimum b\u00f6r vara att dessa\nstandarder inte ska vara l\u00e4gre \u00e4n de som g\u00e4ller i Kina, menar V\u00e4rldsbanken.<\/o:p><\/span><\/p>

V\u00e4rldsbankens\nforskningsrapport Hur minska milj\u00f6risker vid investeringar i transportsektorn\np\u00e5 land? presenterades i januari 2019. Dr. Elizabeth Losos har lett\nunders\u00f6kningen. Hon \u00e4r seniorforskare vid Duke University i North Carolina.<\/o:p><\/span><\/p>

Ur rapporten:<\/o:p><\/span><\/b><\/p>

\u201d12\n299 kilometer v\u00e4gar \u00e4r byggda, under konstruktion eller planeras byggas. 31 486\nkilometer konventionella t\u00e5glinjer byggs ut eller byggs nytt\/ planeras. N\u00e4rmare\nh\u00e4lften av Kenya:linjerna\/str\u00e4ckorna tra\ufb01keras av h\u00f6ghastighetst\u00e5g\u201d.<\/o:p><\/span><\/p>

Milj\u00f6magasinet f\u00e5r<\/span><\/b> tag p\u00e5\nDr. Losos via e-mail och fr\u00e5gar henne hur hon ser p\u00e5 de totala\nmilj\u00f6konsekvenserna av BRI.<\/o:p><\/span><\/p>

\u201dDet\n\ufb01nns risker och m\u00f6jligheter med BRI. M\u00f6jligheterna har att g\u00f6ra med det faktum\natt ett s\u00e5 stort projekt som BRI \u2013 om noggrant planerat \u2013 kan ha en positiv\ninverkan p\u00e5 den globala milj\u00f6n, som att mildra v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp genom\nantagande av f\u00f6rnybara energik\u00e4llor som vind, sol, vattenkraft etcetera i alla\nutvecklingsl\u00e4nder eller skydd av biologisk m\u00e5ngfald genom noggrant planerade\ntransportv\u00e4gar som undviker k\u00e4nsliga livsmilj\u00f6er och skyddade omr\u00e5den.<\/o:p><\/span><\/p>

Men\nden stora skalan av BRI-projekt utg\u00f6r ett enormt hot om det \u00e4r d\u00e5ligt planerat\nmed f\u00e5 kontroller. I ett s\u00e5dant fall kommer till exempel byggandet av\nkolkraftverk att hota mottagarl\u00e4ndernas f\u00f6rm\u00e5ga att uppn\u00e5 sina Parisavtal. P\u00e5\nliknande s\u00e4tt skulle d\u00e5ligt planerade och genomf\u00f6rda transportv\u00e4gar kunna leda\ntill en nedbrytningsspiral av livsmilj\u00f6er, olaglig handel med vilda djur och\nminskning av ekosystemtj\u00e4nster.<\/o:p><\/span><\/p>

F\u00f6r\nn\u00e4rvarande har den kinesiska regeringen upprepade g\u00e5nger \u00e5tagit sig det f\u00f6rra\nscenariot av BRI. Tyv\u00e4rr \ufb01nns det en stor skillnad mellan denna uppmuntrande\nretorik och vad som faktiskt h\u00e4nder p\u00e5 marken\u201d, avslutar Elisabeth Losos.<\/o:p><\/span><\/p>

Gunnar Vagerstam<\/span><\/i><\/b><\/p>\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tDr. Elisabeth Losos.
Foto: Duke University\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

EN fr\u00e5ga vi st\u00e4ller oss \u00e4r: Tar de statsst\u00f6dda kinesiska bankerna och de kinesiska f\u00f6retagen med sig sin nya, ofta<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":21465,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[16,5,15,11,4,18],"tags":[],"yoast_head":"\nMycket kinesisk el \u00e4r f\u00f6rnybar \u2013 men Parisavtalet k\u00f6r i diket - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Mycket kinesisk el \u00e4r f\u00f6rnybar \u2013 men Parisavtalet k\u00f6r i diket - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"EN fr\u00e5ga vi st\u00e4ller oss \u00e4r: Tar de statsst\u00f6dda kinesiska bankerna och de kinesiska f\u00f6retagen med sig sin nya, ofta\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-09-13T05:32:29+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-09-13T06:12:05+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"774\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"307\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@carlos.javier.luna@gmail.com\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"carlos.javier.luna\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"5 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/\",\"name\":\"Mycket kinesisk el \u00e4r f\u00f6rnybar \u2013 men Parisavtalet k\u00f6r i diket - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-09-13T05:32:29+00:00\",\"dateModified\":\"2019-09-13T06:12:05+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Mycket kinesisk el \u00e4r f\u00f6rnybar \u2013 men Parisavtalet k\u00f6r i diket\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711\",\"name\":\"carlos.javier.luna\",\"sameAs\":[\"https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com\"],\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Mycket kinesisk el \u00e4r f\u00f6rnybar \u2013 men Parisavtalet k\u00f6r i diket - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Mycket kinesisk el \u00e4r f\u00f6rnybar \u2013 men Parisavtalet k\u00f6r i diket - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"EN fr\u00e5ga vi st\u00e4ller oss \u00e4r: Tar de statsst\u00f6dda kinesiska bankerna och de kinesiska f\u00f6retagen med sig sin nya, ofta","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-09-13T05:32:29+00:00","article_modified_time":"2019-09-13T06:12:05+00:00","og_image":[{"width":774,"height":307,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"carlos.javier.luna","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@carlos.javier.luna@gmail.com","twitter_misc":{"Skriven av":"carlos.javier.luna","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"5 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/","name":"Mycket kinesisk el \u00e4r f\u00f6rnybar \u2013 men Parisavtalet k\u00f6r i diket - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-09-13T05:32:29+00:00","dateModified":"2019-09-13T06:12:05+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/13\/mycket-kinesisk-el-ar-fornybar-men-parisavtalet-kor-i-diket\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Mycket kinesisk el \u00e4r f\u00f6rnybar \u2013 men Parisavtalet k\u00f6r i diket"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/01faa6482002167ea7e4b42cecff4711","name":"carlos.javier.luna","sameAs":["https:\/\/twitter.com\/carlos.javier.luna@gmail.com"],"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-5z9","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg",774,307,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg",774,307,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg",774,307,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8-300x119.jpg",300,119,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg",774,307,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg",774,307,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg",774,307,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg",774,307,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg",150,59,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg",774,307,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8.jpg",774,307,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8-600x307.jpg",600,307,true],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8-285x307.jpg",285,307,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/36-S8-575x198.jpg",575,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"carlos.javier.luna","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/carlos-javier-luna\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/energi\/\" rel=\"category tag\">Energi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/utrikes\/\" rel=\"category tag\">Utrikes<\/a>","rttpg_excerpt":"EN fr\u00e5ga vi st\u00e4ller oss \u00e4r: Tar de statsst\u00f6dda kinesiska bankerna och de kinesiska f\u00f6retagen med sig sin nya, ofta","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21399"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21399"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21399\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/21465"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21399"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21399"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21399"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}