{"id":21295,"date":"2019-09-11T15:59:04","date_gmt":"2019-09-11T13:59:04","guid":{"rendered":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?p=21295"},"modified":"2019-09-11T23:53:00","modified_gmt":"2019-09-11T21:53:00","slug":"manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/","title":{"rendered":"M\u00e5nga orsaker bakom f\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas"},"content":{"rendered":"\n

Amazonas d\u00f6r av tusen n\u00e5lstick. Br\u00e4nderna som nu h\u00e4rjar m\u00e5ste s\u00e4ttas i en kontext av avskogning f\u00f6r storskaligt jordbruk, illegal sk\u00f6vling, mineralutvinning, Bolsonaros politik och v\u00e5r destruktiva samh\u00e4llsekonomi. Det menar Amazonasexperten och h\u00e5llbarhetsforskaren Torsten Krause vid Lund University Centre for Sustainability Studies.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Torsten Krause \u00e4r forskare vid Lunds Universitets Center f\u00f6r H\u00e5llbarhetsforskning. (Foto: Lunds universitet)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

\u2013 S\u00e5 l\u00e4nge l\u00e4nder har en ekonomi som gynnar ett destruktivt jordbruk, storskaliga sockerr\u00f6rsodlingar f\u00f6r biodiesel och utvinning av mineraler i Brasilien kommer det att vara mer l\u00f6nsamt att hugga ner skog \u00e4n att bevara den, s\u00e4ger Torsten Krause.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Man kan prata om olika tipping points. Det finns vetenskapliga scenarier som visar att om en tillr\u00e4ckligt stor del av regnskogen f\u00f6rsvinner p\u00e5 grund av br\u00e4nder eller avskogning kommer det att skapa en ekologisk ond cirkel d\u00e4r regnskogen f\u00f6r\u00e4ndras eftersom det blir mindre nederb\u00f6rd. S\u00e5 skogen d\u00f6r inte, utan den f\u00f6r\u00e4ndras och blir till savann i st\u00e4llet. <\/p>\n\n\n\n

En annan tipping point \u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Ett varmare klimat skapar st\u00f6rre risk f\u00f6r br\u00e4nder, som i sin tur f\u00f6rst\u00f6r mer regnskog. Mindre regnskog producerar mindre regn och sp\u00e4r p\u00e5 risken f\u00f6r fler br\u00e4nder. Det blir en negativ spiral. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 jag skulle s\u00e4ga att framtidens klimatf\u00f6r\u00e4ndringar i sig sj\u00e4lva \u00e4r kraftfulla nog att trigga s\u00e5 kallade tipping points, men att m\u00e4nsklig aktivitet nu driver p\u00e5 takten i f\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n\n\n\n

Antalet skogsbr\u00e4nder i Brasilien s\u00e4gs ha \u00f6kat med 84 procent sedan f\u00f6rra \u00e5ret. Vad har gjort att det har \u00f6kat s\u00e5 fort p\u00e5 bara ett \u00e5r?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Den stora \u00f6kningen beror p\u00e5 Bolsonaros politik. Han har till exempel dragit in st\u00f6d till statliga organisationer som arbetar med naturv\u00e5rd och f\u00f6r att motverka sk\u00f6vling. Han har aktivt uppmuntrat avverkningen av regnskog. Det utnyttjas av b\u00e5de land\u00e4gare och personer som br\u00e4nner av skog illegalt. <\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r den f\u00f6rsta torra perioden efter det att han tog makten s\u00e5 det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r \u00f6kningen av br\u00e4nder sker just nu. Jordbrukare vill br\u00e4nna skog inf\u00f6r n\u00e4sta sk\u00f6rdeperiod eftersom n\u00e4ringen fr\u00e5n den avhuggna skogen g\u00e5r ner i jorden om den f\u00e5r ligga kvar p\u00e5 marken.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r viktigt att s\u00e4tta br\u00e4nderna i en kontext. Amazonas har ocks\u00e5 stora problem med illegal skogssk\u00f6vling, d\u00e4r vissa tr\u00e4d huggs ner f\u00f6r sitt ekonomiska v\u00e4rde, och mineralutvinning. Timmer fr\u00e5n olika tr\u00e4d i Amazonas \u00e4r v\u00e4ldigt eftertraktat p\u00e5 grund av sin h\u00e5rdhet eller andra kvaliteter. M\u00e5nga tar nu chansen att br\u00e4nna ner omr\u00e5den d\u00e4r vissa tr\u00e4d \u00e4nd\u00e5 har blivit nerhuggna. Dessutom br\u00e4nns det ocks\u00e5 skog i Bolivia, Peru och Colombia. Br\u00e4nder och avskogning \u00e4r ett problem i hela Amazonasregionen, inte bara i Brasilien. <\/p>\n\n\n\n

Jag skulle s\u00e4ga att Amazonas \u00e4r utsatt f\u00f6r tusen n\u00e5lstick. Vi m\u00e5ste diskutera hela problematiken, inte bara br\u00e4nderna. Det \u00e4r viktigt att framh\u00e5lla att ursprungsbefolkningar \u00e4r extremt s\u00e5rbara och utsatta, att f\u00f6retag utnyttjar det politiska l\u00e4get och att den lokala (och nationella) politiken \u00e4r extremt korrupt, vilket betyder att r\u00e4ttsv\u00e4sendet \u00e4r svagt i de l\u00e4nder som omfattar Amazonasregionen. Om man tittar p\u00e5 Venezuela s\u00e5 \u00e4r det mycket tydligt just nu, det h\u00e4nder mycket d\u00e4r som vi inte har s\u00e5 mycket information om.<\/p>\n\n\n\n

Att regnskogen f\u00f6rst\u00f6rs \u00e4r inte bara ett problem f\u00f6r Sydamerika, utan f\u00f6r hela v\u00e4rlden. Kan man f\u00f6rklara p\u00e5 vilket s\u00e4tt?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Regnskogen \u00e4r viktig f\u00f6r att stabilisera klimatet globalt eftersom skogen lagrar koldioxid och producerar syre. N\u00e4r skogen brinner ner eller sk\u00f6vlas sl\u00e4pps koldioxid ut i atmosf\u00e4ren och bidrar till den globala uppv\u00e4rmningen. Regnskogen \u00e4r ocks\u00e5 viktig f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden, m\u00e5nga arter \u00e4r redan hotade eller regionalt utd\u00f6da. Eftersom regnskogen \u00e4r s\u00e5 stor vet vi inte vad vi l\u00f6per risk att f\u00f6rlora. P\u00e5 ett lokalt plan \u00e4r ursprungsbefolkningen hotad. <\/p>\n\n\n\n

Vilka djur drabbas av br\u00e4nderna och avskogningen? <\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det st\u00f6rsta landlevande djuret i Brasilien \u00e4r tapiren. Tapirer \u00e4r v\u00e4ldigt viktiga f\u00f6r regnskogens \u00f6verlevnad eftersom de sprider fr\u00f6n och samtidigt r\u00f6r sig \u00f6ver stora omr\u00e5den. Men nu n\u00e4r det brinner och skogen sk\u00f6vlas hotas tapirens \u00f6verlevnad. Det gl\u00f6ms ofta bort att djur har en nyckelroll f\u00f6r regnskogens naturliga f\u00f6rnyelse, till exempel djur som apor och f\u00e5glar. I slut\u00e4ndan har alla djur en nyckelroll i ekosystemet, men ibland har vi inte f\u00f6rst\u00e5tt det. F\u00f6rsvinner djuren hotas regnskogen p\u00e5 l\u00e5ng sikt, \u00e4ven om sj\u00e4lva tr\u00e4den bevaras.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r en utveckling som ocks\u00e5 drivs p\u00e5 av Brasiliens planer att bygga vattenkraftverk i omr\u00e5det eftersom det blir mindre yta f\u00f6r djuren att r\u00f6ra sig p\u00e5. Men mindre regnskog betyder mindre regn och mer sediment i floderna eftersom skogen binder jord. Det kan p\u00e5verka vattenkraftverken och sj\u00e4lva det jordbruk som nu driver avskogning och br\u00e4nder, vilket i slut\u00e4ndan f\u00e5r negativa konsekvenser f\u00f6r Brasiliens ekonomi. <\/p>\n\n\n\n

Kan man g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6r att stoppa denna utveckling?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kommer att p\u00e5verka regnskogen oavsett vad vi g\u00f6r. I dag vet vi inte riktigt hur men det kommer att ske en f\u00f6r\u00e4ndring vad g\u00e4ller El Ni\u00f1o, temperatur och nederb\u00f6rdsm\u00f6nster, vilket p\u00e5 sikt kommer att vara negativt f\u00f6r Amazonasskogen, det regnbevattnade jordbruket i Brasilien och slutligen samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

I dag pekar alla fingrar p\u00e5 Bolsonaro, men vi m\u00e5ste se till oss sj\u00e4lva, hur konsumerar vi? S\u00e5 l\u00e4nge samh\u00e4llen i USA, EU och Kina (som \u00e4r huvudimport\u00f6r av brasilianska produkter som till exempel k\u00f6tt och soja) har en samh\u00e4llsekonomi som gynnar ett destruktivt jordbruk, storskaliga sockerr\u00f6rsodlingar f\u00f6r biodiesel och utvinning av mineraler i Brasilien kommer det att vara mer l\u00f6nsamt att hugga ner skog \u00e4n att bevara den.<\/p>\n\n\n\n

Du beh\u00f6ver inte \u00e4ta k\u00f6tt fr\u00e5n Brasilien f\u00f6r att vara en del av problemet. Soja som odlas i Brasilien \u00e4r foder f\u00f6r boskap i m\u00e5nga EU-l\u00e4nder, USA och Kina. S\u00e5 om du \u00e4ter k\u00f6tt och mejeriprodukter fr\u00e5n l\u00e4nder som Irland och Danmark bidrar du p\u00e5 ett s\u00e4tt till avskogningen. <\/p>\n\n\n\n

Sedan tycker jag att vi ska v\u00e5ga prata om den mots\u00e4ttning som finns i att l\u00e4nder som till exempel Norge, som ger betydande st\u00f6d till projekt som har som syfte att bevara regnskogen, samtidigt har ett stort ekologiskt fotavtryck vad g\u00e4ller landets utvinning av olja.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en stor omst\u00e4llning som kr\u00e4vs p\u00e5 alla samh\u00e4llsniv\u00e5er. Samtidigt kan Sverige s\u00e4tta mer press p\u00e5 Brasilien \u00e4n vad vi g\u00f6r i dag. Det \u00e5terst\u00e5r nu att se om Bolsonaros l\u00f6ften om nolltolerans mot avverkningen av skog i Amazonas infrias och om milit\u00e4ren lyckas stoppa br\u00e4nderna. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Amazonas d\u00f6r av tusen n\u00e5lstick. Br\u00e4nderna som nu h\u00e4rjar m\u00e5ste s\u00e4ttas i en kontext av avskogning f\u00f6r storskaligt jordbruk, illegal<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":21297,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"pgc_meta":"","om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[36,12,5,15,11,4],"tags":[],"yoast_head":"\nM\u00e5nga orsaker bakom f\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas - MILJ\u00d6MAGASINET<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"M\u00e5nga orsaker bakom f\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas - MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Amazonas d\u00f6r av tusen n\u00e5lstick. Br\u00e4nderna som nu h\u00e4rjar m\u00e5ste s\u00e4ttas i en kontext av avskogning f\u00f6r storskaligt jordbruk, illegal\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"MILJ\u00d6MAGASINET\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-09-11T13:59:04+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2019-09-11T21:53:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"500\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"353\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Jonatan Lundb\u00e4ck\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"6 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/\",\"name\":\"M\u00e5nga orsaker bakom f\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas - MILJ\u00d6MAGASINET\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2019-09-11T13:59:04+00:00\",\"dateModified\":\"2019-09-11T21:53:00+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"M\u00e5nga orsaker bakom f\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/\",\"name\":\"MILJ\u00d6MAGASINET\",\"description\":\"Alternativet i svensk press\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0\",\"name\":\"Jonatan Lundb\u00e4ck\",\"url\":\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"M\u00e5nga orsaker bakom f\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas - MILJ\u00d6MAGASINET","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"M\u00e5nga orsaker bakom f\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas - MILJ\u00d6MAGASINET","og_description":"Amazonas d\u00f6r av tusen n\u00e5lstick. Br\u00e4nderna som nu h\u00e4rjar m\u00e5ste s\u00e4ttas i en kontext av avskogning f\u00f6r storskaligt jordbruk, illegal","og_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/","og_site_name":"MILJ\u00d6MAGASINET","article_published_time":"2019-09-11T13:59:04+00:00","article_modified_time":"2019-09-11T21:53:00+00:00","og_image":[{"width":500,"height":353,"url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Jonatan Lundb\u00e4ck","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Jonatan Lundb\u00e4ck","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"6 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/","name":"M\u00e5nga orsaker bakom f\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas - MILJ\u00d6MAGASINET","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website"},"datePublished":"2019-09-11T13:59:04+00:00","dateModified":"2019-09-11T21:53:00+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/2019\/09\/11\/manga-orsaker-bakom-forstorelsen-av-amazonas\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"M\u00e5nga orsaker bakom f\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#website","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/","name":"MILJ\u00d6MAGASINET","description":"Alternativet i svensk press","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/#\/schema\/person\/ef0f2fd23950ff7d1398efb6d54fc4d0","name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paoUXY-5xt","rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",500,353,false],"landscape":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",500,353,false],"portraits":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",500,353,false],"thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2-300x212.jpg",300,212,true],"large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",500,353,false],"1536x1536":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",500,353,false],"2048x2048":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",500,353,false],"colormag-highlighted-post":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2-392x272.jpg",392,272,true],"colormag-featured-post-medium":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2-390x205.jpg",390,205,true],"colormag-featured-post-small":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2-130x90.jpg",130,90,true],"colormag-featured-image":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",500,353,false],"colormag-default-news":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",150,106,false],"colormag-featured-image-large":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",500,353,false],"colormag-elementor-block-extra-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",500,353,false],"colormag-elementor-grid-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2.jpg",500,353,false],"colormag-elementor-grid-small-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2-285x353.jpg",285,353,true],"colormag-elementor-grid-medium-large-thumbnail":["https:\/\/www.miljomagasinet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/torsten2-500x198.jpg",500,198,true]},"rttpg_author":{"display_name":"Jonatan Lundb\u00e4ck","author_link":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/author\/jonatan\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/aktuellt\/\" rel=\"category tag\">Aktuellt<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/ekologi\/\" rel=\"category tag\">Ekologi<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/outstanding-news\/\" rel=\"category tag\">Huvudnyheter<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/klimat\/\" rel=\"category tag\">Klimat<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/miljo\/\" rel=\"category tag\">Milj\u00f6<\/a> <a href=\"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/category\/recent-news\/\" rel=\"category tag\">Nyheter<\/a>","rttpg_excerpt":"Amazonas d\u00f6r av tusen n\u00e5lstick. Br\u00e4nderna som nu h\u00e4rjar m\u00e5ste s\u00e4ttas i en kontext av avskogning f\u00f6r storskaligt jordbruk, illegal","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21295"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21295"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21295\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/21297"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21295"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21295"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.miljomagasinet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21295"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}